Denna studie syftar till att synliggöra lärares tankar och arbete med högläsning inom grundskolans yngre åldrar. Undersökningen avser att besvara hur lärarna arbetar kring högläsning av skönlitterära texter. Studien ämnar även åskådliggöra tiden och sammanhangen som skönlitterära texter får i undervisningen samt lärarnas val av litteratur. Underlaget för studien bygger på semistrukturerade intervjuer och en enkätstudie med verksamma lärare inom grundskolans tidiga år. Samtliga lärare uppgav att de använde sig av högläsning i undervisningen på ett varierat arbetssätt. Det övergripande resultatet visade att lärarna använde en läsande klass som metod kring arbetet med högläsning av skönlitterära texter. Flertalet lärare förklarade att de använde sig av högläsning dagligen med varierat tidsomfång främst vid samlingar. Endast en lärare uppgav att högläsningen av skönlitterära texter ingick i ett flertal skolämnen. Studien visar att lärarna främst väljer ut litteratur för högläsning utifrån eget val, en del av lärarna uppgav att eleverna hade inflytande på valet av högläsningsbok. Resultat av denna studie visar att lärarnas syfte med högläsningen är att främja läslust och lässtrategier. Utöver dessa faktorer nämnde ett fåtal lärare att syftet med högläsning även vara att utveckla elevernas fantasi, inre bilder och koncentration. Studien visar att lärare använder sig av högläsning främst som samtalsform, där estetiska uttrycksformer får stå tillbaka.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares upplevelser och tankar om elever som saknar läsmotivation av skönlitterära texter i årskurserna F-3. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare har jag undersökt elevers läsmotivation utifrån ett lärarperspektiv. Jag har utgått från fenomenologi som teori och metodanalys, vilket innebär att resultaten fokuserat på essensen i informanternas upplevelser. I studien har sex lärare från två olika skolor i två olika kommuner deltagit, samtliga verksamma i årskurserna F-3. I undersökningens resultat framkommer det bland annat att högläsning, boksamtal och elevers hemmiljö är viktiga faktorer i elevers läsmotivation. En slutsats i studien är att lärarnas besitter förmågor att kunna reflektera över sin undervisning och yrkesroll. Utifrån dessa reflektioner anpassar lärarna läsundervisningen efter elevernas individuella behov och förutsättningar. Vad som inte framkommer bland resultaten är information om är specialpedagogiska resurser och vilken betydelse den fysiska klassrumsmiljöns har på elevers läsmotivation. / <p>Svenska</p>

Studiens syfte är att undersöka vilka arbetssätt lärare använder med skönlitterära texter för att utveckla det svenska språket hos andaspråkselever. I studien intervjuas fyra lärare på fyra mångkulturella skolor. Lärarna arbetar i årskurs fyra, fem och sex. Det insamlade materialet analyserades och kategoriserades utifrån gemensamma mönster som kunde hittas i intervjuerna. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är socialkonstruktionism. Genomgående begrepp som studien tar hänsyn till är begriplig input och begriplig output. Begriplig input innebär att läraren ger andraspråkselever möjlighet att använda sitt modersmål, bildstöd eller ämnesspecifika ord för att tolka en skönlitterär text på svenska. Begriplig output innebär att läraren ger andraspråkselever möjlighet att uttrycka sig med hjälp av svenska språket för att göra sig förstådda. Resultatet visar att lärarna använder sig av bildstöd, modersmål och ämnesspecifika ord för att göra skönlitterära texter begripliga för andraspråkselever. Vidare framgår det att en nyckelfaktor för att utveckla det svenska språket hos andraspråkselever är att ta hänsyn till deras bakgrund och förkunskaper. Lärarna använder sig både av gemensam läsning och individuell läsning av skönlitterära texter för att utveckla det svenska språket hos dessa elever.

Den här uppsatsen undersöker hur andra världskriget kommuniceras i utdrag från Markus Zusaks roman Boktjuven och artiklar från DN. Analysen ämnar till att undersöka hur skillnader i text uppvisas gällande samma händelser, separerade i två olika medier från olika tidsperioder. Valet av artiklar utgick från de kronologiska händelserna i romanen. För att undersöka hur kriget presenterades i olika medium användes delar av Lennart Hellspongs komparativa metod för brukstexter, genom vilken skillnader och likheter i kontext, stil och attityd kunde urskiljas. I Boktjuven kommuniceras ett närhetsperspektiv genom att visa händelser på en mindre skala. Språkhandlingarna varierar och kan tolkas som förklaringar för att få läsaren att förstå sammanhanget. Attityderna i utdragen av boken är överlag negativaoch har en målande, gestaltande och subjektiv stil. Å andra sidan kommunicerar artiklarnafrån DN kriget på ett mer distanserat sätt och fokuserar på en internationell skala. Språkhandlingarna i artiklarna är informerande och har varierade attityder men baseras i en neutral medvetenhet och en objektiv stil. En fördel med att använda Boktjuven är förekomsten av detaljerade individuella händelser som beskrivs genom att använda fakta som framkom efter kriget. Ett resultat och en nackdel är därför att boken inte speglar den dåvarande globala världssituationen. Detta kompletteras genom artiklarna i DN. Där kommunicerades samtida information och eventuellt om händelser internationellt under krigsåren. På så sätt är en fördel med artiklarna från DN att de speglar den dåvarande reella världssituationen även omdet är en nackdel att artiklarna inte hade tillgång till senare fakta som framkom efter kriget.

Syftet med denna studie var att få en inblick i fyra lärares skönlitteraturanvändning i ämnet svenska som andraspråk. Data från semi-strukturerade intervjuer organiserades och analyserades i tematiska områden med fyra övergripande motiv: i vilken utsträckning fyra svenska som andraspråkslärare använder sig av skönlitteratur i deras undervisning, hur detta kopplas till styrdokument, deltagarnas uppfattning om läsning av litteratur i originalversion och lättläst form samt mål med undervisning i, och med hjälp av, skönlitteratur.  Denna studie visade att alla fyra lärare uppger att de använder skönlitteratur i minst hälften av all sin undervisning dock anser de ändå att detta inte räcker. Studiens deltagare är eniga om att skönlitteratur kan användas i nästintill alla områden av svenska som andraspråksundervisning. Det kan gynna elevernas grammatikfärdigheter, ordförråd, hör- och läsförståelse samt skrivförmåga.  Även om de fyra lärare i denna studie anser att modersmål är en viktig resurs i andraspråksinlärning tillåter de inte dess användning i samband med skönlitteraturaktiviteter under sina lektioner. Stor vikt läggs på val av skönlitteratur som är långt ifrån okomplicerat. Hänsyn måste tas till elevernas ålder, tidigare erfarenhet samt deras intressen.  Vidare forskning i större skala behövs för att få ett omfattande och representativt överblick på användning av skönlitteratur i ämnet svenska som andraspråk. Denna studie tjänar dock som en hänvisning till hur omfattande användningen av skönlitteratur kan vara och i synnerhet dess ofta oupptäckta potential i ämnet svenska som andraspråk.

Mitt syfte med undersökningen är att genomföra en kvalitativ textanalys av Sofia Nordins trilogi för att undersöka dess lämplighet att undervisa om värdegrundsfrågor i årskurs 4–6.   Skolinspektionens granskning (2012) finner brister i att integrera värdegrundsuppdraget i ämnet svenska. Bland annat beror det på brister i förståelsen hos lärare kring vilka skönlitterära texter som kan användas och vad i texterna som kan ge möjlighet till undervisning.   Undersökningen syftar därför till att finna lämplig text vilket genom arbetet visat sig vara dystopi. Undersökningens kvalitativa textanalys svarar mot frågeställningarna om mörker, demokrati, solidaritet och mänskliga rättigheter för att undersöka möjligheten till undervisning om värdegrunden.   Analysens resultat finner goda möjligheter för trilogin att användas som ingång för värdegrundsarbete i årskurs 4–6. / The aim of this paper is to make a qualitative text analysis of the trilogy by Sofia Nordin based on its possibility to teach about the fundamental values in school for grade 4-6.   The Swedish School inspectorate shows in an examination (2012) that the Swedish primary school are shortcoming in the mission to teach about the fundamental values in the subject swedish. Some causes they mention are the teachers lack of understanding what sort of literature they should use, and what in the literature to use.   This study is therefore aiming to find a suitable text which by the work turned out to be a dystopia. By qualitative text analysis the question at issues examines to answer the aim of this paper. They are the darkness, democracy, human rights and solidarity. In the results the paper has found a good potential for the novels to teach about the fundamental values in grade 4-6.