Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga vad som motiverar gymnasieelever att läsa skönlitteratur. För att ta reda på detta har en systematisk litteraturstudie gjorts. Litteraturstudien undersöker frågeställningar gällande vilka motivationsfaktorer som påverkar läslusten samt vilka faktorer som påverkar elevers upplevelse av skönlitterär läsning. Många olika motivationsfaktorer utkristalliseras i uppsatsen. Resultatet visar att tid, lärarens attityder till skönlitterär läsning och deras pedagogiska förmåga samt uppgifter kopplade till läsningen är de faktorer som främst påverkar gymnasieelevers motivation till att läsa skönlitteratur. Gällande vad som påverkar elevernas upplevelse av skönlitterär läsning så baseras resultatet främst på lärares och forskares analyser som lyfter fram elevernas självuppfattning och inställning till skönlitteratur, samt deras värdering av skönlitterär läsning som aktivitet. Dessa slutsatser stämmer väl överens med flertalet motivationsteorier presenterade i uppsatsen. En svårighet med studien har varit att hitta forskningsartiklar som utgår från ett elevperspektiv, vilket resulterade i att det varit svårt att dra några säkra slutsatser om orsakerna bakom bland annat elevernas attityd gentemot skönlitterär läsning.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur tre grundskollärare beskriver sitt arbete med skönlitteratur i grundskolans årskurs 1. Syftet är också att fördjupa vår kunskap om vad som utgör de dominerande inslagen  i deras skönlitterära undervisning, vilka uppfattningar som deras elever har om den erbjudna undervisningen. Detta inom ramen för skönlitteratur. Studien är utförd med hjälp av två kvalitativa metoder, en enkätundersökning som genererat 63 elevsvar samt 3 semistrukturerade intervjuer med grundskollärare i årskurs 1. De kvalitativa insamlingsmetodernas resultat visar på att de intervjuade lärarna arbetar med skönlitteratur kontinuerligt och till stor del utifrån böcker som de tror intresserar sina elever. Studien resulterade i fem arbetssätt som var dominerande i lärarnas skönlitterära undervisning. Dessa var; att koppla till eller skapa gemensamma erfarenheter, att arbeta kontinuerligt med, högläsning, tyst läsning och dramatisering av verken. Enkätundersökningen visade att en stor andel av eleverna anser att högläsning och tyst läsning är “superroligt” medan temaarbetet Barnboksveckan och boksamtal endast intresserade en dryg tredjedel av eleverna. Trots att majoriteten av elevernas generella uppfattningar om böcker som de läst eller hört kategoriserades som roliga. De slutsatser vi dragit från studiens resultat är att elevernas uppfattningar av den erbjudna undervisningen påverkas positivt av lärarnas relation till innehållet. Resultatet tyder även på att lärare, i denna studie, som inkorporerar alla aspekter av den didaktiska triangeln (se s.12) genererar undervisning som i större utsträckning uppfattas positivt av deras elever.

I detta projekt om barns skönlitterära läsning undersöks det om man kan öka barns läslust genom att göra dem delaktiga i en skapandeprocess av en bok. Projektet baseras på barnens egna tankar och idéer. Genom att göra intervjuer med barn i åldrarna 7-8 år ville jag komma fram till vad barn helst vill läsa om och därefter skriva och illustrera en barnbok. När boken sedan var färdig fick barnen läsa den, säga vad de tyckte och svara på ifall de hade börjat läsa mer om de fick vara med i skapandeprocessen av böcker. Resultatet visade sig vara att barnen blev inspirerade och vill gärna skriva och illustrera sina böcker själva men att det förmodligen inte skulle öka deras lust att läsa. Att arbeta med skapandeprocessen av en bok i undervisningen visade sig istället vara ett bra sätt att få eleverna att inspireras till att tänka, skriva och illustrera sina egna böcker. Boken som är en stor del av projektet finns med i projektredovisningen som bilaga i form av pdf-fil. / In this project about children’s fiction reading it has been examined if you can increase children’s inclination for reading by involving them in the creating process of a book. The project is based on children’s thoughts and ideas. By doing interviews with children in ages 7-8, I wanted to find out more about what children likes to read and then write and illustrate a children’s book. When the book was finished the children got to read it and make opinions on it. They also answered to the question if they would have been reading more if they were involved in creating processes of books. The result turned out to be that children were inspired to write and illustrate books but they would probably not read more. To work with a creating process of a book in school teaching were instead shown to become a good way to get the students inspired to think, write and illustrate their own books.The book is a part of the project and will be found in the project report as a pdf-file.

I den här vetenskapliga essän undersöks starten av en skrivworkshop, i två ungdomsgrupper, som en gästande skrivpedagog och författare leder på deras skola. Den inledande berättelsen belyser författarens skrivarbete och språkhållningar. I två följande berättelser, från två workshopsituationer i två klasser, gestaltas hur olika hållningar till det skrivna och talade språket konfronterar varandra. Frågorna essän leder in mot handlar om det talade och skrivna språkets funktion i startskedet av en skrivprocess under en skrivworkshop. På vilka sätt påverkar hur eleverna och skrivpedagogen/författaren förhåller sig till språket elevernas möjligheter att skriva egna texter. I teoridelen fokuserar essän på tre fält, Författaren, Utbildaren och Filosofen. Startskedet av skrivprocessen hos eleverna undersöks i ljuset av de tre kunskapsfälten. Här tydliggörs olika dimensioner av praktisk kunskap som en skrivpedagog med egna skriverfarenheter använder sig av och ser som centrala under arbetet med skrivworkshopen Metoden, att med hjälp av tre kunskapsfält belysa en process i kreativt skrivande, tydliggör vikten av eftertanke och omsorg i detaljarbetet med språket under en skrivworkshop. I klassrumssituationerna får det enskilda ordet en avgörande betydelse. Ett väl valt ord i rätt situation från eleven eller skrivpedagogen/författaren kan bli en väg in i ett kreativt skrivande. Ett annat ord skapar istället distans och blir därmed en försvårande omständighet för den enskilda eleven i arbetet med att nå fram till sitt eget språk och sina egna berättelser.

Alla elever kommer till skolan med olika erfarenheter och förutsättningar vilket kan påverka deras läsintresse. I tidigare forskning visar det att flickor har mer läsintresse än pojkar. Elever besöker sällan biblioteket på fritiden även om det visar att de uppskattar dessa besök. Det finns heller inte tillräckligt med böcker som eleverna genuint är intresserade av, därav behovet av skolbibliotek. För att eleverna ska få ett ökat intresse för den skönlitterära läsningen bör böckerna vara tilltalande och intressanta. En abduktiv analys har genomförts där såväl kvantitativ och kvalitativ metod används. Studiens resultat har analyserats utifrån de teoretiska ramverken literacy och sociokulturellt perspektiv men även ur ett genusperspektiv. Syftet med den här studien är att bidra med kunskaper om elevers intresse och dess påverkan gentemot läsning. Studien ska även belysa hur eleverna tar sig an den skönlitterära läsningen i svenskundervisningen. Empiriska materialet har samlats in med hjälp av videoinspelningar, foton, enkät, observationsloggar och utvärdering av ”läskvarten”. Resultatet visar ingen skillnad på pojkar och flickors läsintresse, men flickor läser mer i hemmet än vad pojkar gör. Skolbiblioteket har en stor betydelse då det väcker och ökar elevernas intresse för skönlitterär läsning. Majoriteten av eleverna har svårt att välja en bok utifrån sin läsförmåga och vill ha stöttning vid val av bok. Studiens resultat bör uppmärksamma alla verksamma inom skolans värld att stötta eleverna vid val av skönlitterär bok, vilken betydelse skolbiblioteket kan ha, och att elevernas läsförmåga kan påverka deras läsintresse.

<p>Syftet med vår uppsats var att undersöka lärares och elevers uppfattning om skönlitterär läsning på två gymnasieskolor och ta del av det litterära utbudet i svenska A och B. De teoretiska utgångspunkterna är Molloys didaktiska frågor, den ämnesdidaktiska triangeln och</p><p>tidigare forskning och studier. Undersökningsmaterialet bestod av elevenkäter och fyra</p><p>lärarintervjuer. Resultatet visar att det fanns skillnader i lärares och elevers uppfattning om</p><p>skönlitterär läsning och utbud. Vår övergripande slutsats blev att den skönlitterära läsningen</p><p>på de två gymnasieskolorna inte fullt ut var ett fungerande moment i svenskundervisningen.</p>

<p>Att kunna läsa och förstå skriven text är idag en nödvändig kunskap för att fungera i samhället. Trots detta har elevers förmåga till läsning och förståelse av framför allt skönlitteratur försämrats de senaste åren (Skolverket, 2007). Skolan har enligt Lpo94 som mål att sträva mot att elever utvecklar ett varierat språk och på eget initiativ väljer att läsa skönlitteratur. För att se hur en meningsfull skönlitterär läsning, där hela läsprocessen från valet av bok till en fördjupande uppföljning kan ske, har studien till syfte att undersöka elevernas perspektiv på sin läsundervisning. Här står deras egna tankar och funderingar kring den skönlitterära läsning i skolan i centrum för att se om vi genom dem, kan få tips och idéer för hur läsundervisning kan bedrivas på ett meningsfullt sätt. Skolverket har i en undersökning konstaterat att läsundervisning i Sverige oftast bedrivs på ett sätt där fokus ligger på avkodning och att läsförståelse i skönlitterära texter inte uppmärksammas.</p><p> </p><p>Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät utformad med öppna och slutna frågor i två klasser på en skola i skolår 5. Majoriteten av eleverna i studien menar att de tycker om att läsa skönlitterära böcker i skolan och de vill läsa varje dag. Dock sker val av bok ofta slumpmässigt utefter faktorer som en fin framsida och enligt eleverna tipsar sällan lärarna om bra böcker. Uppföljning av de skönlitterära böcker som finns i undersökningsgruppen verkar i viss mån vara frivillig, då en stor del av eleverna uppger att de inte har någon form av detta. Resultatet visar att den skönlitterära läsningen i vår undersökningsgrupp är en lärarstyrd aktivitet.</p><p> </p><p>En viktig slutsats är att lärares yrkeskompetens inom barn och ungdomslitteraturgenren är av yttersta vikt för hur undervisningen kan bedrivas på ett meningsfullt sätt. Studien bidrar med ny och aktuell kunskap om hur läsundervisning kan bedrivas på ett fördjupande plan utifrån ett elevperspektiv och väcka idéer hos pedagoger om hur den skönlitterära läsundervisningen kan bedrivas i skolan så att både elever och lärare får känna sig delaktiga.</p>

Att kunna läsa och förstå skriven text är idag en nödvändig kunskap för att fungera i samhället. Trots detta har elevers förmåga till läsning och förståelse av framför allt skönlitteratur försämrats de senaste åren (Skolverket, 2007). Skolan har enligt Lpo94 som mål att sträva mot att elever utvecklar ett varierat språk och på eget initiativ väljer att läsa skönlitteratur. För att se hur en meningsfull skönlitterär läsning, där hela läsprocessen från valet av bok till en fördjupande uppföljning kan ske, har studien till syfte att undersöka elevernas perspektiv på sin läsundervisning. Här står deras egna tankar och funderingar kring den skönlitterära läsning i skolan i centrum för att se om vi genom dem, kan få tips och idéer för hur läsundervisning kan bedrivas på ett meningsfullt sätt. Skolverket har i en undersökning konstaterat att läsundervisning i Sverige oftast bedrivs på ett sätt där fokus ligger på avkodning och att läsförståelse i skönlitterära texter inte uppmärksammas.   Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät utformad med öppna och slutna frågor i två klasser på en skola i skolår 5. Majoriteten av eleverna i studien menar att de tycker om att läsa skönlitterära böcker i skolan och de vill läsa varje dag. Dock sker val av bok ofta slumpmässigt utefter faktorer som en fin framsida och enligt eleverna tipsar sällan lärarna om bra böcker. Uppföljning av de skönlitterära böcker som finns i undersökningsgruppen verkar i viss mån vara frivillig, då en stor del av eleverna uppger att de inte har någon form av detta. Resultatet visar att den skönlitterära läsningen i vår undersökningsgrupp är en lärarstyrd aktivitet.   En viktig slutsats är att lärares yrkeskompetens inom barn och ungdomslitteraturgenren är av yttersta vikt för hur undervisningen kan bedrivas på ett meningsfullt sätt. Studien bidrar med ny och aktuell kunskap om hur läsundervisning kan bedrivas på ett fördjupande plan utifrån ett elevperspektiv och väcka idéer hos pedagoger om hur den skönlitterära läsundervisningen kan bedrivas i skolan så att både elever och lärare får känna sig delaktiga.

Syftet med vår uppsats var att undersöka lärares och elevers uppfattning om skönlitterär läsning på två gymnasieskolor och ta del av det litterära utbudet i svenska A och B. De teoretiska utgångspunkterna är Molloys didaktiska frågor, den ämnesdidaktiska triangeln och tidigare forskning och studier. Undersökningsmaterialet bestod av elevenkäter och fyra lärarintervjuer. Resultatet visar att det fanns skillnader i lärares och elevers uppfattning om skönlitterär läsning och utbud. Vår övergripande slutsats blev att den skönlitterära läsningen på de två gymnasieskolorna inte fullt ut var ett fungerande moment i svenskundervisningen.

Detta examensarbete handlar om elevers motivation till skönlitterär läsning. Tio elever i år 2 och tio elever i år 5 har svarat på en enkät gällande läsvanor och attityder till läsning. De resultat som den empiriska studien gett fungerar sedan som ett diskussionsunderlag kopplat till den teoretiska bakgrund som ges. Teorin om självbestämmande används som utgångspunkt och resultatet kopplas till inre och yttre typer av motivation. Uppsatsen syftar till att utifrån läsvanor och attityder till läsning utröna likheter och skillnader ur ett motiva-tionsperspektiv de båda åldersgrupperna emellan. I diskussionen uppmärk-sammas att både inre och yttre typer av motivation påverkar elevers attityder till läsning och att de motiverande faktorerna ibland varierar mellan de båda åldersgrupperna.