Mycket av den forskning som finns idag visar att läsmotivationen hos skolungdomar sjunker. I denna studie undersöks högstadieelevers attityder till skönlitterär läsning i skolan samt undersöks hur det går att förändra de attityder som finns. Frågeställningarna som användes i studien var: • Vad tycker eleverna om skönlitterär läsning i skolan? • Vad motiverar eleverna till att läsa skönlitteratur i skolan? • Hur tycker eleverna att litteraturundervisningen borde gå till i skolan?  Denna studie har en kvalitativ ansats och utgår ifrån semistrukturerade intervjuer och sju stycken respondenter intervjuades en och en.   Studiens resultat är att attityden till skönlitterär läsning i skolan är både positiv och negativ, men att respondenterna också poängterar flera aspekter att ta hänsyn till för att höja läsmotivationen hos dem. De aspekter som främst lyfts fram vid intervjuerna är variation i undervisningen, lärarens attityder samt igenkänningsfaktor i boken. Många av respondenterna använder i sina svar även ordet ”spännande” för att beskriva hur en bra bok skulle vara.

From the perspective of self-determination theory this studyexamines whether affective memories of fictional reading and early reading activities have an impact on the reading motivation in lateradolescence. This studyalso highlightsstudentssuggestions on how teachers can enhance reading motivation.We conducted a survey with studentsin upper secondary school. The results showsome correlations between affective memories and motivation. Studentswith negative memories of reading tend to be more amotivated orhave controlled motivationto read, whilst studentswith positive and neutral memories tend to have more autonomous motivation. The studyalso noticed a difference between reading attitudes,whether the reading takes place in school or in the studentsspare time. The students suggestions on how teachers can motivate them to read are mostly related to (1) their own choice of literature and (2) an accessible wide range of literature that appeals to their interests. Many students also wish for their teachers to engage more in their personal reading interests. Our study has shown that reading as an activity is very complex and that teachers have an opportunity to affect the reading motivation,regardless of what memories the students have

No description available.

Syftet med denna studie är att granska vad samtida forskning säger om användningen av skönlitteratur i undervisning i engelska som främmande språk i mellanstadiet. Forskningsfrågorna fokuserar på för- och nackdelar med användningen av skönlitteratur, samt hur dessa förhåller sig till kunskapskraven i engelska i mellanstadiet. Bakgrunden berör olika begrepp viktiga för förståelse av detta ämne, skönlitteraturens betydelse allmänt och i skolans värld samt de delarna i styrdokumentet Lgr 11 som pekar på behov av ett komplext undervisningsmaterial i engelska som främmande språk. Resultatdelen lyfter fram olika forskningsresultat som rör användningen av skönlitteratur i de yngre och äldre årskurserna. Här berörs för- och nackdelar när det gäller inlärning av nya ord, grammatik samt utveckling av andra aspekter såsom empati, kritiskt tänkande och interkulturell kompetens. Det lyfts även fram olika aspekter av arbetet med skönlitteratur som till exempel att förberedelse, genomförande och uppföljning av lektioner kräver mer tid av en lärare, än undervisning som endast följer en kursbok. Granskningen är baserad på forskningsartiklar, samt böcker som behandlar temat skönlitteraturens betydelse allmänt samt skönlitteraturens betydelse för inlärning av främmande- och andraspråk. Eftersom denna granskning är inriktad mot grundskolans mellanstadium, och i avsaknad av ytterligare material som behandlar mellanstadieålder, har jag även använt mig av undersökningar som omfattar äldre elever. Genom en noga granskning av forskningsmaterialen återger studien en bild av skönlitterära texters för- och nackdelar för språkundervisning i engelska som främmande språk i mellanstadiet.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever att de arbetar för att öka elevernas läsmotivation. Detta har undersökts utifrån följande två frågeställningar:   • Vilka faktorer upplever gymnasielärare är viktiga att ta hänsyn till för att öka eleverna läsmotivation gällande skönlitterär läsning?  • Vilka strategier eller metoder upplever svensklärarna öka elevers läsmotivation?  Undersökningen har utgått från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. En analys av datamaterialet har sedan genomförts för att finna olika teman hos respondenternas utsagor. Resultatet har visat på att viktiga faktorer för att öka läsmotivationen hos eleverna har utgått från klassrumsmiljön, urvalet av texter men även tillgängligheten av texterna. Vidare har även en del strategier funnits som respondenternas anser öka elevernas läsmotivation. Dessa strategier har varit högläsning, lässtrategier, diskussioner och prov. Slutsatserna som kan dras efter denna studies utförande är att de mest framgångsrika strategierna för att öka läsmotivationen hos eleverna har varit de där det sociala samspelet varit framträdande. Även elevernas stora behov av stöd av lärarna har varit relevant.

Denna uppsats är början på en uppföljande roman om Elias och Leonora. Det har gått sju år sedan de senast träffades i romanen Väck mig innan du går. Elias bor i Frankrike med sin familj och två barn. Leonora bor kvar i Lund med sin dotter och har en nära relation med en annan man, Isak. Det är sommar 2022 och Leonora och Isak ska åka tåg till Schweiz för att hälsa på en vän. Elias ska också resa med sin familj från Paris till Munchen för att hälsa på barnens farfar. Läsaren får följa Elias och Leonoras resa, både den yttre genom Europa och den inre resan genom minnen och upplevelser. Vad har hänt under de sju år som gått? Och kommer deras vägar korsas igen?

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att fördjupa kunskapen i hur svensklärare i grundskolans senare år resonerar kring och bemöter paradoxen i att öka elevers läslust vid läsning av skönlitteratur i en kravfylld skolkontext. Mot bakgrund av forskning, och den sociokulturella teorin analyseras elva semistrukturerade intervjuer med legitimerade svensklärare. Studien visar att lärare upplever alstrandet av läslust i dagens kravfyllda skolkontext som problematisk, då bedömning och betygssättning riskerar att hämma elevers lustfyllda lärande. Samtidigt framhålls textsamtal, bokval och formativ bedömning som undervisningspraktiker för att överbrygga paradoxen mellan att alstra läslust och att praktisera bedömning.

Denna studie undersöker hur barnlitteratur kan möjliggöra och synliggöra värdegrundsarbetet i skolans lägre årskurser. Studien är baserad på tre skönlitterära bilderböcker med syftet att analysera hur genus, etnicitet och olika kroppsformer representeras. Urvalet i studien är hämtad från en topplista av bästsäljande barnböcker för december månad år 2023. Det teoretiska ramverket för studien grundas i det intersektionella perspektivet. Metod för studien är kvalitativ innehålls- och bildanalys. Studiens resultat visar att det utvalda materialet genomgående skildrar genus och etnicitet på ett övergripande jämställt och mångfaldigt sätt. Detta synliggörs exempelvis via jämställd fördelning av biologiskt kön bland karaktärer, normbrytande karaktärer där män gestaltas feminint i både utstyrsel och kroppsspråk, kvinnor som karaktäriseras i roller där män generellt dominerar enligt samhällsnorm samt vidrörs viktiga ämnen där det oavsett kön talas om sådant som enligt norm ses som svagheter hos det manliga könet – att prata om sina känslor. Den normativa vita mannen är fortfarande i majoritet i studiens material. Två av tre böcker skildrar en jämställd etnisk representation. Två av tre böcker skildrar olika kroppsformer eller normativa kroppsideal. Samspelet mellan text- och bildinnehåll skildras i materialet på ett lekfullt och pedagogiskt sätt med tydlighet, struktur, färg och kreativitet.

Denna studies syfte är att undersöka hur elevers möjlighet till språklig utveckling och utveckling av litterär repertoar kan påverkas av läsning av långserieböcker och det innehåll som de tillhörande lärarhandledningarna lyfter fram. Vidare kommer en diskussion om lärarens kompensatoriska uppdrag att föras i förhållande till läsintresse, litterär repertoar och lärarhandledningarnas didaktiska val. Långserierna som undersöks är LasseMajas Detektivbyrå, PAX, Handbok för superhjältar och Musse & Helium. Frågeställningarna rör långserieböckernas litterära repertoarer utifrån berättarteknisk analys med en litteraturvetenskaplig begreppsapparat. Ytterligare frågeställning handlar om den kvantitativa språkutvecklingen i långserierna där ramverket LIX används, samt hur det tas tillvara på som undervisningsmöjligheter i böckernas lärarhandledningar. Tidigare forskning visar att skönlitteratur har en tydlig plats i skolans tidiga år och att både lärarens didaktiska val och elevernas intresse spelar roll för att skapa möjligheter till läsglädje och läsutveckling. Vidare belyser olika forskare att långserieböckernas karaktäristiska drag kan ses som både positiva och negativa för läsutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig i Rosenblatt, Langer och McCormicks resonemang om mötet mellan läsaren och texten samt textens repertoar. I de teoretiska utgångspunkterna återfinns även en litteraturvetenskaplig begreppsapparat och ramverket LIX vilka fungerar som analysverktyg i studien.  Undersökningen av långserieböckerna gjordes först genom en berättarteknisk analys. Därefter jämfördes böckerna i de utvalda serierna med varandra och en analys av den litterära repertoarens utvecklingen gjordes utifrån en litteraturvetenskaplig begreppsapparat. Den språkliga komplexiteten undersöktes med hjälp av en LIX-räknare och värdena jämfördes mellan böckerna inom samma serie.  En slutsats som kan dras av studien är att långserieböckerna inte kan avfärdas som genre av böcker utan att böckerna behöver ses som individuella skönlitterära verk med olika litterära repertoarer där deras tillhörande lärarhandledningar uppvisar varierande brister i hur möjligheter till utveckling av den litterära och allmänna repertoaren tas tillvara. Elevernas möjlighet till språklig utveckling och utveckling av litterära repertoar beror således mycket på hur läraren väljer att kompensera för de brister som verken och lärarhandledningarna uppvisar.  Vidare forskning skulle kunna behandla serierna som helhet för att möjliggöra slutsatser om de förändringar som observerats är kontinuerliga eller slumpmässiga.