Syfte med denna studie är att undersöka hur fem högstadie- och fem gymnasieelever upplever individualiserad undervisning i några ämnen jämfört med deras upplevelse av ordinarie undervisning. Frågeställningar är följande: Hur upplever högstadie- och gymnasieeleverna individualiserad undervisning i några ämnen? Vilka likheter och/eller skillnader påträffas i elevernas upplevelse av individualiserad undervisning jämfört med deras upplevelse av ordinarie undervisning? Vilka likheter och/eller skillnader förekommer mellan högstadie- och gymnasieelevernas upplevelse av individualiserad undervisning? Denna studie är en fallstudie. Insamlingsmetoden är kvalitativa intervjuer som analyseras kvalitativt men också kvantifieras. Resultaten visar att samtliga högstadie- och gymnasieelever upplever såväl för- som nackdelar med individualiserad undervisning. Majoriteten upplever individualiserad undervisning som mer motiverande och utmanande än ordinarie.  Resultaten visar också att individualiserad undervisning upplevs av flertalet som bättre vad gäller undervisningens upplägg och genomförande. Det förekommer både likheter och skillnader mellan högstadie- och gymnasieelevernas upplevelse av individualiserad undervisning.

Syftet med denna studie är att granska vad samtida forskning säger om användningen av skönlitteratur i undervisning i engelska som främmande språk i mellanstadiet. Forskningsfrågorna fokuserar på för- och nackdelar med användningen av skönlitteratur, samt hur dessa förhåller sig till kunskapskraven i engelska i mellanstadiet. Bakgrunden berör olika begrepp viktiga för förståelse av detta ämne, skönlitteraturens betydelse allmänt och i skolans värld samt de delarna i styrdokumentet Lgr 11 som pekar på behov av ett komplext undervisningsmaterial i engelska som främmande språk. Resultatdelen lyfter fram olika forskningsresultat som rör användningen av skönlitteratur i de yngre och äldre årskurserna. Här berörs för- och nackdelar när det gäller inlärning av nya ord, grammatik samt utveckling av andra aspekter såsom empati, kritiskt tänkande och interkulturell kompetens. Det lyfts även fram olika aspekter av arbetet med skönlitteratur som till exempel att förberedelse, genomförande och uppföljning av lektioner kräver mer tid av en lärare, än undervisning som endast följer en kursbok. Granskningen är baserad på forskningsartiklar, samt böcker som behandlar temat skönlitteraturens betydelse allmänt samt skönlitteraturens betydelse för inlärning av främmande- och andraspråk. Eftersom denna granskning är inriktad mot grundskolans mellanstadium, och i avsaknad av ytterligare material som behandlar mellanstadieålder, har jag även använt mig av undersökningar som omfattar äldre elever. Genom en noga granskning av forskningsmaterialen återger studien en bild av skönlitterära texters för- och nackdelar för språkundervisning i engelska som främmande språk i mellanstadiet.

This study explores how five teachers from five different special schools work with their students´ speech disorders in a way that stimulates the students to develop their speech. The study is based on interviews as a qualitative method of investigation. An analysis was performed from a sociocultural perspective, where artefacts, the proximal zone of development, as well as the students' opportunities for interaction, were examined. The result of the study shows that teachers use many different types of artefacts. The most common artefacts used by these teachers are pictures and signs as means of support. When the teachers lack knowledge as to how the students would be stimulated to develop their speech, they engage speech therapists who are trained in speech development. There is an awareness with the teachers concerning how the students could take yet another step in their speech development. The teachers also think that the students need to experience contexts where they learn how to interact with each other. Special school students with additional functional disabilities who have extensive speech disorders are those with Down's syndrome or states within the autistic spectrum. Motivation is a key concept for these teachers. To find the motivation within the students, means that they work based on the various areas of interest that the children have. Finding the key to motivation is crucial, in order for the students to develop their speech. / Sammanfattning Denna studie undersöker hur fem pedagoger från fem olika grundsärskolor arbetar med grundsärskoleelevers talsvårigheter på ett sätt som stimulerar eleverna till talutveckling. Studien är baserad på intervjuer som är en kvalitativ undersökningsmetod. En analys gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv där artefakter, den proximala utvecklingszonen samt elevernas möjligheter till samspel synades. Resultatet av studien visar att pedagoger använder sig av många olika slags artefakter. De vanligaste artefakter som pedagogerna använder sig av är bilder och tecken som stöd. Om pedagogerna känner att de brister i kunskap om hur eleverna ska få stimulans till att utvecklas i sitt tal så anlitar de talpedagoger eller logopeder som har utbildning i tal. En medvetenhet finns hos pedagogerna om hur eleverna ska ta ett steg till i sin talutveckling. Pedagogerna anser även att eleverna ska få uppleva miljöer där de ska lära sig att samspela med varandra. Grundsärskoleelever med flerfunktionsnedsättningar som har stora svårigheter med sitt tal är de med Downs syndrom och autismspektrumtillstånd. Motivation är ett ledord hos pedagogerna. Att hitta motivationen hos eleverna är detsamma som att pedagoger arbetar utifrån elevernas olika intresseområden. Nyckeln till motivationen är viktig att hitta om eleverna ska utvecklas i sitt tal.

Syftet med denna studie var att belysa vilka motivationsstrategier som lärare som undervisar i engelska för årskurs 4-6 använder sig av, samt vilka aktiviteter som lärarna anser mest motiverande för eleverna. Studien baseras på intervjuer med sex lärare verksamma i år 4-6, som alla undervisar i engelska och materialet analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys.  Resultatet visar att lärarna ansåg att nivåanpassade uppgifter är den strategin som de upplever motiverar alla elever. Detta eftersom nivåanpassade uppgifter får elever att känna sig kompetenta och att de kan lyckas i skolan. Känslan av att lyckas i skolan ansåg lärarna vara betydelsefull för alla elever och en viktig faktor för att de ska vara motiverade till att vilja lära sig ännu mer. Utöver nivåanpassade uppgifter ansåg lärarna att undervisning som utformas med hänsyn till elevernas intressen upplevs som motiverande. Resultaten visar även att det är viktigt att klassrumsklimatet är positivt och accepterande. Lärarna i denna studie menar att ett sådant klassrumsklimat främjar elevernas lärande och motivation. / The present study focuses on the motivational strategies used by primary school teachers in their English classes as well as the tasks they find the most motivational for the students.  This study is based on interviews with six primary school teachers who teach English in grade 4-6, and the data was processed with the help of thematic analysis.   The results show that teachers motivate students by adjusting the tasks according on the students’ proficiency level in order to make the students feel more competent. By doing so the teachers argue that the students will feel more confident knowing that they can be successful in school, which will result in increased motivation. The results also highlight the importance for teachers to get to know their students and their interests. When creating learning activities based on the students’ interests, the teachers have seen an increase in the student motivation. Another crucial factor regarding students’ motivation is the classroom environment. The results also indicate that a positive and accepting classroom environment is beneficial for the students’ learning processes and for their motivation.