Syfte med denna studie är att undersöka hur fem högstadie- och fem gymnasieelever upplever individualiserad undervisning i några ämnen jämfört med deras upplevelse av ordinarie undervisning. Frågeställningar är följande: Hur upplever högstadie- och gymnasieeleverna individualiserad undervisning i några ämnen? Vilka likheter och/eller skillnader påträffas i elevernas upplevelse av individualiserad undervisning jämfört med deras upplevelse av ordinarie undervisning? Vilka likheter och/eller skillnader förekommer mellan högstadie- och gymnasieelevernas upplevelse av individualiserad undervisning? Denna studie är en fallstudie. Insamlingsmetoden är kvalitativa intervjuer som analyseras kvalitativt men också kvantifieras. Resultaten visar att samtliga högstadie- och gymnasieelever upplever såväl för- som nackdelar med individualiserad undervisning. Majoriteten upplever individualiserad undervisning som mer motiverande och utmanande än ordinarie.  Resultaten visar också att individualiserad undervisning upplevs av flertalet som bättre vad gäller undervisningens upplägg och genomförande. Det förekommer både likheter och skillnader mellan högstadie- och gymnasieelevernas upplevelse av individualiserad undervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas synpunkter och värderingar på motivationsarbete i undervisning av moderna språk för att motivera eleverna att fortsätta med deras studier i moderna språk. Jag har utgått ifrån tre olika frågeställningar som handlar om vilka strategier, stöd och utmaningar lärarna använder för att öka elevernas motivation till studier i moderna språk samt vilka faktorer som är centrala för att öka elevens engagemang och främja lärandet i moderna språk. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. De personer som valdes till intervjuer är fem erfarna lärare i moderna språk på två olika grundskolor i en liten kommun i Sverige.Studiens resultat visar att lärarna i moderna språk definierar begreppet motivation som en drivkraft, att ha ett syfte för inlärning och att få eleverna intresserade av att lära sig något. Samtliga lärare ser att motivationsarbete ingår i lärarens uppgifter och det är något som man alltid måste ha i bakhuvudet. Läraren har ett väldigt stort ansvar för att öka elevens motivation genom att göra inlärningen lustfylld och meningsfull men även den enskilde eleven har till viss del ett eget ansvar för sin egen inlärning. När det gäller undervisningsinnehåll och genomförande ser de intervjuade lärarna att det spelar mindre roll vilket läromedel läraren använder utan att det är lärarens intresse för sitt ämne och att relationen till eleverna är i bra balans som är avgörande.

The following study describes teachers' perceptions of outdoor teaching in English in grades 4– 6. Outdoor teaching involves moving parts of regular teaching to an outdoor learning environment. Aspects that are involved are which teaching methods can be used and if teachers perceive some learning and motivation gains as well as obstacles connected to outdoor teaching. Pragmatic and sociocultural perspectives as well as self determination theory (SDT) are used to describe and interpret the perceptions and reasoning that emerged in the study. As empirical data questionnaires from 40 teachers as well as interviews with 4 teachers were used. Teachers both with and without experience in outdoor education participated in the study. In the study, the teachers' view is that conversational exercises are the work area of the curriculum that can be facilitated primarily through an outdoor learning environment. Teachers also highlighting increased motivation and commitment among students in varied ways of working such as outdoor teaching. Finally, this study showed that one of the main percieved barriers to outdoor education was that the teachers thought it would not be of the same quality as classroom teaching, was perceived as one of the main barriers. In coherence with other, larger studies, this study found that teachers' positive experiences of the students' increased motivation towards varied working methods such as outdoor education. As a difference, larger studies showed teachers’ concerns about not being able to meet, for example, the requirements of the curriculum through outdoor education as well as students fear of and discomfort of nature. / Följande studie beskriver lärares uppfattning om utomhusundervisning i engelska i åk 4–6. Utomhusundervisning innebär att flytta delar av den ordinarie undervisningen till en lärmiljö utomhus. Aspekter som berörs är vilka undervisningsmetoder som kan användas och används, om lärarna uppfattar några inlärnings- och motivationsvinster samt vilka hinder som lärarna uppmärksammar i samband med utomhusundervisning. Pragmatiska, sociokulturella teorier samt Self Determination Theory (SDT) har använts för att beskriva och tolka uppfattningarna och resonemangen som framkommit i undersökningen. Som empiriskt underlag till studien har enkätsvar från 40 lärare samt intervjuer med 4 lärare använts. Lärare både med och utan erfarenhet av utomhusundervisning har deltagit. I studien framkommer lärarnas uppfattning att konversationsövningar är det arbetsområde i läroplanen som främst kan underlättas genom en lärmiljö utomhus. Lärarna pekar också på en ökad motivation och engagemang hos eleverna vid varierade arbetssätt såsom utomhusundervisning. Gällande hinder för utomhusundervisning visar den här studien att lärares oro för att utomhusundervisningen inte skulle hålla samma kvalité som klassrumsundervisning upplevdes som ett av de främsta hindren. Likheterna med större studier är lärarnas positiva upplevelser av elevernas ökade motivation gentemot varierade arbetssätt som utomhusundervisning. Däremot visade större studier snarare på lärares oro för att inte kunna uppfylla exempelvis kraven i läroplanen genom utomhusundervisning samt elevers rädsla och obehag inför naturen, som ett av de främsta hindren för utomhusundervisning.

Med bakgrund i de svårigheter som finns i att skapa en undervisning som utmanar deelever som är i behov av extra utmaning i matematikundervisningen syftar föreliggandefallstudie till att skapa förståelse för hur en undervisning genom problemlösning kanutmana elever med fallenhet för matematik i årskurs 1. Fallstudien prövar Wood,Wiliams och McNeal (2006) antaganden om att interaktionen påverkar elevernasmatematiska tänkande, med ett ramverk av Cobb och Yackel (1996) som analysverktyg.Fallstudien undersöker därmed hur normer kommer till utryck i interaktionen och hurinteraktionen i sin tur påverkar utmaningsmöjligheterna genom högre tänkande för enelev med fallenhet för matematik. Datainsamling sker genom film och ljudinspelningar ien spetsgruppsundervisning och i en ordinarie matematikundervisning samt genomintervjuer med undervisande lärare och utvald elev. Resultatet visar att trots sammalärare med sin syn på den allmänna matematiska aktiviteten kan både lärarens sätt attorganisera diskussioner och interagera i klassrummet utveckla olika sociomatematiskanormer som i sin tur ger olika möjligheter för högre tänkande. Resultatet stödjer Woodet al. (2006) argument om att fler möjligheter för högre tänkande skapas om eleverna fårdiskutera hur de tänker samt argumentera för varför.