Denna fältforskningsstudie har undersökt hur två matematiklärare i årskurserna 4-6 arbeta med målprocesser och arbetssätt i matematikundervisningen i relation till elever med fallenhet för matematik samt hur lärarnas sätt satt arbeta med dessa aspekter enligt forskning påverkar elevgruppens kunskapsutveckling. Data består utav forskningsbaserade textkällor med särskild fokus på matematisk begåvning och det didaktiska perspektivet och empiri från intervjuer och kvalitativa observationer. Granskningar av den svenska matematikundervisningen visar att elever med fallenhet för matematik i liten utsträckning erbjuds tillräcklig stimulans för att utveckla särskilda eller inneboende talanger och förmågor i den svenska matematik-undervisningen. Forskningsstudier visar också att den svenska skolan generellt ställer låga krav på elevers prestationer och att elever i liten grad delaktiggörs i målprocesser och undervisningsplanering, vilket framhålls som negativt för elevgruppens studiemotivation och kunskapsutveckling. Likväl uppger forskning baserade granskningar att matematik-undervisningen i den svenska skolan vanligtvis är läromedelsstyrd, vilket i sin tur medför att arbetssätt och målprocesser styrs av läromedlet framför att individanpassas dem efter elever. Utifrån insamlad empiri bekräftar denna studie till viss del vad granskningarna uttrycker men data visar också att de två studerade lärarna gör individanpassningar och delaktiggör elever i arbetssätt och målprocesser i matematikundervisningen. / This field research study has investigated how two mathematics teachers in grades 4-6 work with goal processes and working methods in mathematics teaching in relation to students with mathematical cases and how the teachers' approaches to these aspects as research affect the student group's knowledge development. Data consists of research-based sources of text with a particular focus on mathematical talent and the didactic perspective and empirical evidence from interviews and qualitative observations. Examinations of Swedish mathematics education show that students with a mathematical minority are to a small extent offered sufficient incentives to develop special or inherent talents and abilities in Swedish mathematics education. Research studies also show that the Swedish school generally places low demands on student performance and that pupils are not involved in goal processes and teaching planning, which is considered negative for the student group's study motivation and knowledge development. Nonetheless, research based surveys indicate that mathematics teaching in Swedish schools is usually instructed by the teaching staff, which in turn means that work methods and target processes are controlled by the learning tool in order to individually tailor them to students. Based on collected empirical studies, this study partially confirms what the reviews express, but data also shows that the two studied teachers make individual adjustments and participate in making students work methods and goal processes in mathematics teaching.

Med bakgrund i de svårigheter som finns i att skapa en undervisning som utmanar deelever som är i behov av extra utmaning i matematikundervisningen syftar föreliggandefallstudie till att skapa förståelse för hur en undervisning genom problemlösning kanutmana elever med fallenhet för matematik i årskurs 1. Fallstudien prövar Wood,Wiliams och McNeal (2006) antaganden om att interaktionen påverkar elevernasmatematiska tänkande, med ett ramverk av Cobb och Yackel (1996) som analysverktyg.Fallstudien undersöker därmed hur normer kommer till utryck i interaktionen och hurinteraktionen i sin tur påverkar utmaningsmöjligheterna genom högre tänkande för enelev med fallenhet för matematik. Datainsamling sker genom film och ljudinspelningar ien spetsgruppsundervisning och i en ordinarie matematikundervisning samt genomintervjuer med undervisande lärare och utvald elev. Resultatet visar att trots sammalärare med sin syn på den allmänna matematiska aktiviteten kan både lärarens sätt attorganisera diskussioner och interagera i klassrummet utveckla olika sociomatematiskanormer som i sin tur ger olika möjligheter för högre tänkande. Resultatet stödjer Woodet al. (2006) argument om att fler möjligheter för högre tänkande skapas om eleverna fårdiskutera hur de tänker samt argumentera för varför.