Magisk realism utgör ett sofistikerat berättagrepp i den japanske författaren Haruki Murakamis roman Kafka på stranden. I det realistiska ramverket av japansk vardag inträffar magiska inslag i form av fiskregn eller ikiryou en sorts 'gengångare'. Den magiska realismen utgör en artikulation mellan en medveten och en omedveten värld eller tar läsaren med på en gränsöverskridande resa för att utforska stil eller genre i texten samt identitet hos Jaget och den Andre.

No description available.

Uppsatsen är en litteraturvetenskaplig analys av Marianne Fredrikssons roman Simon och ekarna utifrån genren magisk realism. Uppsatsens syfte är att undersöka och diskutera hur romanens övernaturliga element samspelar och kontrasterar med romanens realistiska element, samt hur romanen passar in i den magiskt realistiska traditionen. Detta görs främst utifrån Wendy B. Faris fem kriterier för magiskt realistisk litteratur, samt hennes begrepp avfokalisering. I uppsatsens analysdel sker en genomgång av samtliga fem kriterier som diskuteras i förhållande till romanens handling och tematik. Uppsatsen förhåller sig också till Talia E. Crocketts artikel om användningen av textuell tystnad för att beskriva Förintelsen i Simon och ekarna, och finner att den magiska realismen liksom den textuella tystnaden används för att hantera och beskriva det obeskrivliga. Uppsatsen finner vidare att Simon och ekarna placerar sig i den magiskt realistiska traditionen genom sin sammanblandning av gammal folktro, övernaturliga element och realistiska stil.

Elias och Leonora blir sammanförda som av en osynlig kraft. Båda har sina skäl att inte inleda en relation, men de blir motvilligt förälskade i varandra. En förälskelse de inte ens erkänner för sig själva. Under ytan sker dock en dold kommunikation, på flera plan, som de har svårt att värja sig mot. Där upplevs och uttrycks en empati och kärlek som de inte riktigt förstår eller kan styra. En kärlek som lever sitt eget liv. Oavsett avstånd. Denna text är en del av slutet på ett romanprojekt.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur den magiska realismen påverkar verkligheten i Haruki Murakamis roman 1Q84. I romanen framträder en ny verklighet där vedertagna idéer om tid, rum, identitet sätts på prov, vilket är vanligt inom just magisk realism. Metoden för analysen är en närläsning av 1Q84 och utgår från Franz Rohs nästan hundra år gamla definition av magisk realism och även Wendy B. Faris teoretiska kriterier för magisk realism. Roh hävdade att magisk realism sätter verkligheten i ett nytt ljus och ska inbjuda till att upptäcka livets mysterier som gömmer sig bakom verkligheten. Faris har tagit fram fem kriterier för den magiska realismen och det som denna uppsats framförallt fokuserat på är hur två världar möts och ifrågasättandet av idéer.   I analysen diskuteras hur de två månar som finns i romanens nya verklighet dels kan ses som en illustration av den magiska realismen, dels som en symbol för en ny tidsålder. Med hjälp av vardagliga ting sätter romanen verkligheten i nytt ljus, precis som Roh menade att magisk realism ska göra. Även förvrängningar och förstärkningar av ting leder till att gränserna för det sannolika förskjuts. Ifrågasättanden av begreppen tid, rum och identitet lyfts särskilt fram i analysen och det är tydligt att romanen använder drag som är typiska för den magiska realismen och på detta sätt utmanar gränserna för det möjliga. Slutsatsen blir att med hjälp av berättartekniken magisk realism sätter 1Q84 verkligheten i ett nytt ljus och inbjuder både karaktärer och läsare till en inre reflektion.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mitt författarskap, dess litterära språk och plats i den samtida litteraturen, genom att analysera min novell ”När hedningen kom till byn”. Undersökningen består av översikter över de genrer jag tycker min text passar inom: magisk realism, norrländsk litteratur och skräcklitteratur; undersökning av författares verk som har influerat mig och varit representativa för den genre de skriver inom; mina kurskamraters och handledares reaktioner och konstruktiva kritik på novellen. Resultaten av genreundersökningarna visar hur jag använt eller inte använt mig av respektive genres olika särdrag och markörer samt hur min text förhåller sig till dess samtida författare. I undersökningen av skrivprocessen framgick textens styrkor och svagheter. Mina slutsatser är att genrebestämningen av novellen är beroende av med vilken blick man väljer att läsa texten. Jag upptäckte också att jag delvis följer de traditionella skrivmönstren inom respektive genre samtidigt som jag har min egen särprägel och ton samt sätt att framställa en text. / The aim of my thesis is to examine my authorship by making an analysis of my short story ”När hedningen kom till byn”. The literary language and its placement in contemporary literature is what I focused on while examinating. My analysis consists of overviews of the genres in which I think my short story fits: magical realism, Swedish northern literature and horror literature. Analyses of other authors’ essays in these genres have been done, as they influence the story in different ways. Constructive criticisms from my fellow students and supervisors have improved the examination. The result of the investigation of the genres shows whether I have used their different characteristics and markers or not. It also presents where the text remains in relation to other contemporary authors. The analysis of the writing process reveals the strengths and weaknesses of the text. I reached the conclusion that the genre of my short story varies, depending on the perspective with which it is read. Another conclusion is that, although I have followed some of the traditional writing patterns in each genre I have my own distinctiveness when it comes to creating, writing and designing a text.

Abstract Detta projekt är ett försök att experimentera med metafiktion och magisk realism. Projektet är skrivet som en triptyk bestående av tre texter som alla hör ihop: The Process, Pantbanken och Post Scriptum. Den första texten, The Process, handlar om en författares och hennes alter egos arbete med och funderingar kring skrivandet av den andra texten, Pantbanken. I The Process använder jag olika metafiktiva element varav några som återkommer i Pantbanken. Pantbanken, i sin tur, består av en ramberättelse med fem infogade berättelser/noveller om några människors olika livsval och livsöden. Ramberättelsen är skriven ur ett andrapersonsperspektiv och har därför ett du-tilltal. Du:et i ramberättelsen brottas med tankar om sina mål i livet och rör sig därför i staden under en natt och en dag för att försöka få klarhet i sina funderingar. Under denna natt och dag upplever du:et olika saker som är förknippade med stadens pantbank. I denna berättelse experimenterar jag med magisk realism och lite metafiktion. Den tredje texten, Post Scriptum, är ett försök att med hjälp av magisk realism och metafiktion återigen låta författaren av text nummer två komma till tals. Denna gång ställs hon till svars för sitt skrivande från ett oväntat håll. Den sammanhållande titeln för texterna är Milstolpar. Titeln har för avsikt att anspela på olika val vi människor kan ställas inför under livet, främst när det gäller mellanmänskliga relationer, men även i övrigt. De val vi gör får oss att ta olika beslut och riktningar i livet, vilket även medför olika konsekvenser för hur livet fortsättningsvis blir.

Denna uppsats är början på en uppföljande roman om Elias och Leonora. Det har gått sju år sedan de senast träffades i romanen Väck mig innan du går. Elias bor i Frankrike med sin familj och två barn. Leonora bor kvar i Lund med sin dotter och har en nära relation med en annan man, Isak. Det är sommar 2022 och Leonora och Isak ska åka tåg till Schweiz för att hälsa på en vän. Elias ska också resa med sin familj från Paris till Munchen för att hälsa på barnens farfar. Läsaren får följa Elias och Leonoras resa, både den yttre genom Europa och den inre resan genom minnen och upplevelser. Vad har hänt under de sju år som gått? Och kommer deras vägar korsas igen?

In this thesis the subject of grief and healing are examined in three novels by the Japanese writers Hiromi Kawakami, Ruth Ozeki and Banana Yoshimoto. The method for the analysis is based on psychiatrist Elisabeth Kübler-Ross’ Five Stages of Grief theory, but in the analysis of these novels, it became clear that the grief/healing-stages for the protagonists are not expressed in the exact same manner as the non-fictional patients of Kübler-Ross’ study. The analysis shows that this is partly due to the fact that the narratives take place in Japan and that there is a clear intervention where the writers have used magical interruptions in their realistic portrayal of bereavement, to help the protagonists begin to recover. These magical interruptions, this thesis states, are the use of magical realism, especially connected to the long history of Japanese folklore and myth. As a result, this thesis presents a modified model of analysis, which also reflects how the protagonists filled with bereavement and sorrow can be helped to heal and recover by the interruption of fantastic and magical events. Through this study it has become clear that not only is the need for healing significant but the need for family, relationships and a sense of belonging are just as important. To re-connect with their lost loved ones, whomever they may be, these characters must cross through the magical interventions within the narratives and dare to reach out to the people around them, strengthened by their loss and trauma, rather than fearing relationships with others due to previous trauma and grief.

Bara en tanke bort ingår i mitt examensarbete för en magister i kreativt skrivande och utgör cirka en tredjedel av en större helhet. Texten tar upp ämnen som tvång i hederskulturer och psykisk ohälsa, men det finns också ett inslag av magisk realism. Jag har valt att skildra en av huvudkaraktärerna i första person presens och en annan i tredje person preteritum för att tydligt särskilja vems perspektiv som skildras. Berättelsen vänder sig till ungdomar på 12-15 år.