No description available.

Denna uppsats behandlar Joseph Sheridan Le Fanus kortroman ”Carmilla”(1871-72). Berättelsen handlar om hur den unga kvinnan Laura lär känna den mystiska Carmilla, och de tycks forälska sig i varandra. Men Carmilla visar sig vara en vampyr, och hon dödas. Tolkningar av verket har gått isär kring huruvida berättelsen ska forstås som ”queer” och transgressiv, eller som patriarkal och konservativ. I min läsning av verket utgår jag från Tzvetan Todorovs undersokning av den fantastiska genren i boken The Fantastic: A Structural Approach to a Literary Genre(1975). Den fantastiska genren karaktäriseras enligt Todorov av en hermeneutisk tvekan mellan olika förklaringar av en övernaturlig händelse. Jag undersöker hur ”Carmilla” passar in i denna genre, samt undersöker huruvida Lauras känslor inför Carmilla, där hon tvekar mellan skräck och kärlek, kan förstås som en form av fantastik. Slutsatsen är att en fantastisk läsning av ”Carmilla” kan belysa hur verket undflyr en tolkning som ser verkets ideologiska innehåll som fast och entydigt. Istället menar jag att tolkningsarbetet kan ses som ett begär efter kunskap, som speglas av hur Lauras eget begär gestaltas i berättelsen, samt hur själva läsakten kan ses som meningsskapande.

No description available.

Det här är början på andra delen i en urban fantasy-trilogi men inslag av skräck och deckare. Huvudkaraktären och hennes kollegor i Nattsaga Sällskap har förmågan att se Gränsvärlden, filtret mellan liv och död. Genom serien tvingas de lösa både övernaturliga gåtor och gamla mord. De hamnar också i skottlinjen för stridande kriminella gäng.  Berättelserna berör teman som ensamhet och det förflutas påverkan på nuet. En fråga som blir allt viktigare genom serien är vad som händer med en människa när hon går över gränsen mellan rätt och fel.

The purpose of this study is to analyze two works within the fantasy and the fantastic genre, Eragon by Christopher Paolini and Border by John Ajvide Lindqvist, and how ideas of race are expressed in either work. This study will also discuss how racial elements in fantasy can be utilized in education, both to problematize those ideas as well as how they can be used as a resource to gain some new perspectives from a didactic perspective. This study aims to answer the following question formulations: How does either work express racial ideas? What similarities and differences can be found in their expressions of race? How can these racial ideas be problematized and used as a resource from a didactic perspective? Critique of ideology is the overarching method, while the analytic methods used are close reading and comparative analysis. The theory behind the study is how race are constructed from a norm, humans, and how other races in a fantastical setting differ from this norm by being directly compared to the norm. This also dictates what constitutes as a human or “other”, as well as were leakage can be found in the norms. The conclusion of this study is that both of these works being analyzed shows different aspects of how fantasy and the fantastical can be used in education when it comes to the racial ideas, one upholds the racial ideas of the past and the other uses those same ideas for subversion. In education, works within the fantasy and the fantastical genre can be utilized in two different ways. The first is to problematize and create awareness of the racial ideas in fantasy literature, and the second is to use fantasy works that subverts racial ideas in order to deconstruct and gain a new understanding of race and racism in our own world.

The aim of this thesis is to study the market for fantastic fiction in Sweden, focusing on the minor publishers and their relationship with the three major publishing groups. The fantastic fiction in Swedish today are generally dominated by bestselling anglo-american authors, especially at the major publishers. The selection of fantastic fiction that is not originally in English and that diverges from the classic, epic high fantasy is often provided by minor publishers. By researching the range of fantastic fiction in Sweden today, and combining that research with qualitative interviews with informants from five minor publishers and Sweden's largest book shop for fantastic fiction, I wish to examine if the minor publishers provide an important alternative for Swedish readers of fantastic fiction. I also intend to investigate whether those publishers actively try to broaden the Swedish market and if they see themselves as a complement and an alternative rather than competing with the major publishers. This is a study in sociology of literature, focusing on a literary genre that is generally regarded as popular or trivial literature. Therefore, this thesis also discusses the curcuit of popular literature and the position and conditions of fantastic fiction in Sweden today, using the french sociologist Pierre Bourdieu's frameworks and terminology regarding economical and cultural capital. Fantastic fiction is a genre normally associated with economical rather than cultural capital, a notion that greatly affects its position and status in the world of literature.

Bara en tanke bort ingår i mitt examensarbete för en magister i kreativt skrivande och utgör cirka en tredjedel av en större helhet. Texten tar upp ämnen som tvång i hederskulturer och psykisk ohälsa, men det finns också ett inslag av magisk realism. Jag har valt att skildra en av huvudkaraktärerna i första person presens och en annan i tredje person preteritum för att tydligt särskilja vems perspektiv som skildras. Berättelsen vänder sig till ungdomar på 12-15 år.

Lilith bor i en övergiven varglya i Lunkende gammelskog. Eva är storbondens dotter från byn. Flickorna befinner sig på var sin sida om en socio-ekonomisk, geografisk och mänsklig gräns och från människor i sin omgivning har de bara hört illa om ”de andra”.  Av en ödets nyck möts flickorna vid ett kärr som sällan visar sig. Att se träsket betyder att stora, och oftast dåliga, förändringar kommer ske. Ett tecken är en kvinna som gråter förtvivlat i skogen. Ett annat är att gammelskogen ska avverkas och alla dess djur, växter och Liliths hem kommer utplånas. Sumpmarken, gråten, hotet mot gammelskogen och flickornas vänskap blir upptakten till händelser som kommer att förändra deras liv långt mer än vad de anar.   I Flickan i varglyan vill jag undersöka vad som händer när flickorna möter ”den farliga från andra sidan” och skildra upplevelsen från bådas synvinkel. Naturligtvis berörs fler teman såsom vänskap, lojalitet, fördomar, bevarandet av unika naturmiljöer och biologisk mångfald.   Min strävan har varit att väva in frågeställningarna i en spännande berättelse med oväntade vändningar och övernaturliga inslag. Den utspelar sig på svensk landsbygd under 1920-tal där nordisk folktro ännu hade betydelse för hur människor upplevde sin värld. Trots ett tidsspann på hundra år är textens teman i högsta grad giltiga idag.

Syftet med denna uppsats är att ur ett genreteoretiskt och komparativt perspektiv med hjälp av metoden närläsning undersöka vilka av gotikens genrekonventioner som förekommer i svensk urban fantasy. Romanerna som analyseras är Nene Ormes Udda verklighet (2010), Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens Cirkeln (2011), samt Charlotte Cederlunds Middagsmörker (2016). De gotiska genrekonventioner som används vid analysen är hämtade från Mattias Fyhrs definition av gotik i hans doktorsavhandling De mörka labyrinterna (2003). I diskussionsdelen kombineras dessa med Alastair Fowlers teori ur Kinds of Literature (1982) kring hur olika genrer förefaller ha en rörlighet och flyta in i varandra. Resultatet av analysen visar att samtliga av Fyhrs kategorier finns representerade i de tre romanerna, och skiljer sig något i hur de gestaltas. Följande slutsatser dras: att många likheter förekommer såsom att de drömmar och syner som skildras är vitala för böckernas handlingar, att huvudkaraktären i samtliga analyserade romaner är kvinnlig, utom i Cirkeln där fem perspektiv förekommer varav ett är manligt, att alla romaner har sina egna varianter på fantasytroperna Rådet och Den utvalda, samt att urban fantasy inte går att se som en modern variant av gotiken utan snarare utgör en sentida ättling till gotikgenren.

Borges ist einer der herausragenden Persönlichkeiten des 20. Jahrhunderts nicht nur als Schriftsteller, sondern als der Gründer und Wegbereiter von zentralen Theorien im Bereich der Literatur-, Kultur-, Übersetzungswissenschaften (kultureller Translation/translatio), und der Geschichtswissenschaften, und der Philosophie. Bahnbrechende und höchst innovative Denkfiguren und Verfahren wie jene der Postmodernität und der Postkolonialitat, der Dekonstruktion, des Rhizoms, der trace und der différance. Borges kündigt die Mimesis und ersetzt dies durch die Simulation und damit verbunden, die Fantastik (und ersetzt diese durch eine Anti-Fantastik oder durch digitale Welten) sowie die Intertextualität (und ersetzt diese durch eine Anti-Intertextualität oder Transtexualität). Vor dem Leser ent¬wickelt sich eine ¬‚Aben¬teuer¬rei¬se‘ durch ver¬schie¬de¬ne Zeichensysteme, die aufgrund ihrer jahrhundertelan¬gen Wieder¬ho¬¬lung ihre deno¬ta¬tive Kraft verloren haben, die nur noch die Möglichkeit einer Suche und keine an¬de-ren Sinn¬stift¬ungs¬¬möglichkeiten zulassen, sondern ledig¬lich Sinn streuen: Bei dieser Suche wer¬den die Sig¬ni¬fikanten - häufig mit einer ‘Lockmittel’-Funktion an Signifikate gekop¬pelt - dann als se¬man¬tisch leer bloßgelegt. / Borges is one of the outstanding personalities of the 20th century not only as a writer, but as the founder and pioneer of central theories in the field of literary, cultural, translation (cultural translation/translatio), and historical sciences, and philosophy. Groundbreaking and highly innovative figures of thought and procedures such as those of Postmodernity and Postcoloniality, deconstruction, rhizome, trace, and différance. Borges cancels mimesis and replaces it with simulation and, related to it, replaces Fantastic by Anti-Fantastic (or with digital worlds) and replaces with intertextuality by anti-intertextuality (or transtexuality). The reader is confronted with an ‘adventure journey’ through different sign systems, which have lost their denotive power due to their centuries of repetition, which only allow the possibility of a search and no other possibilities of creating meaning, but only scatter meaning: In this search, the signifiers - often coupled to signifieds with a 'lure' function - are then exposed as being semantically empty. / Borges es una de las personalidades más destacadas del siglo XX no sólo como escritor, sino como fundador y pionero de teorías centrales en el campo de las ciencias literarias, culturales, de la traducción (translación cultural/translatio), e históricas, y de la filosofía. Figuras de pensamiento y procedimientos revolucionarios y altamente innovadores como los de la postmodernidad y la postcolonialidad, la deconstrucción, el rizoma, la huella y la différance. Borges anula la mimesis y la sustituye por el simulacro y, relacionado con éste, sustituye lo Fantástico por lo anti-fantástico (o por los mundos digitales) y sustituye la intertextualidad por la anti-intertextualidad (o la transtexualidad). El lector se enfrenta a un “viaje de aventura” a través de diferentes sistemas de signos, que han perdido su poder denotativo debido a sus siglos de repetición, que sólo permiten la posibilidad de una búsqueda y ninguna otra posibilidad de crear significado, sino que sólo dispersan el significado: En esta búsqueda, los significantes -a menudo acoplados a los significados con una función de “anzuelo”- quedan entonces expuestos como semánticamente vacíos.