Denna uppsats behandlar Joseph Sheridan Le Fanus kortroman ”Carmilla”(1871-72). Berättelsen handlar om hur den unga kvinnan Laura lär känna den mystiska Carmilla, och de tycks forälska sig i varandra. Men Carmilla visar sig vara en vampyr, och hon dödas. Tolkningar av verket har gått isär kring huruvida berättelsen ska forstås som ”queer” och transgressiv, eller som patriarkal och konservativ. I min läsning av verket utgår jag från Tzvetan Todorovs undersokning av den fantastiska genren i boken The Fantastic: A Structural Approach to a Literary Genre(1975). Den fantastiska genren karaktäriseras enligt Todorov av en hermeneutisk tvekan mellan olika förklaringar av en övernaturlig händelse. Jag undersöker hur ”Carmilla” passar in i denna genre, samt undersöker huruvida Lauras känslor inför Carmilla, där hon tvekar mellan skräck och kärlek, kan förstås som en form av fantastik. Slutsatsen är att en fantastisk läsning av ”Carmilla” kan belysa hur verket undflyr en tolkning som ser verkets ideologiska innehåll som fast och entydigt. Istället menar jag att tolkningsarbetet kan ses som ett begär efter kunskap, som speglas av hur Lauras eget begär gestaltas i berättelsen, samt hur själva läsakten kan ses som meningsskapande.

En c-uppsats där det gjorts en fallstudie med sju filmer som visar upp vampyren med fyra olika analyspunkter; Utseende - Hur de ser ut, beter sig samt rörelsemönster Egenskaper - vilka egenskaper som visas samt nyttan dessa tillför Konventioner - människans skydd mot vampyren, vampyrens reaktion samt dess död Bettet och förvandlingen - förvandlingen från människa till vampyr

<p>En c-uppsats där det gjorts en fallstudie med sju filmer som visar upp vampyren med fyra olika analyspunkter;</p><ul><li>Utseende - <em>Hur de ser ut, beter sig samt rörelsemönster</em></li><li>Egenskaper - <em>vilka egenskaper som visas samt nyttan dessa tillför</em></li><li>Konventioner - <em>människans skydd mot vampyren, vampyrens reaktion samt dess död</em></li><li>Bettet och förvandlingen - <em>förvandlingen från människa till vampyr</em></li></ul><p> </p>

I denna studie har jag undersökt hur historiebruket i form av reproduktion av kulturarv ser ut i populärkulturen, närmare bestämt HBOs populära tv-serie True Blood och kopplar samman detta med hur vi ser på det föränderliga förflutna och därmed utvecklar vårt historiemedvetande. Uppsatsen står på tre ben och vilar på perspektiv där det första behandlar att man genom att se på reproduktionen av kulturarv kan finna samtidens idéer kring vad som är viktigt (meningsbärande), hur populärkulturen imiterar och återanvänder myter och därför kan anses vara en historisk källa värd att fokusera på samt historia som identitetskapande. Det teoretiska ramverket består av Judith Butlers teorier kring den heterosexuella matrisen och performativitet samt Gayle S Rubins teorier om sexualitet som någonting historiskt konstruerat. Uppsatsen ämnar öka kunskapen om betydelsen av hur historia som kulturarv i form av historiebruk förmedlas via populärkultur, närmare bestämt i tv-serien True Blood och hur detta hör ihop med hur vi uppfattar det föränderliga förflutna. Undersökningen tar fasta på hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien True Blood som härstammar från deras historiska bakgrund och hur detta spelar in i utformandet av deras personligheter som tolkas ur ett genusperspektiv. Metoden har varit en karaktärsanalys. För att kunna undersöka mitt syfte har jag några frågor som hjälper mig i mitt sökande. Dessa är: • Vilket samband finns mellan bruket av historia, det kulturarv som förmedlas i populärkultur och den form av historiemedvetande som mobiliseras via tv-serien True Blood? Dessa frågor operationaliseras genom att se: • Huruvida en koppling mellan kulturarvet som förmedlas och karaktärernas identiteter i tv- serien True Blood hör ihop med deras rollbeteende. Mina resultat visar att den historia som brukas i tv-serien värderas utifrån karaktärernas rollbeteende. I serien används historien för att i samtiden skapa genus som passar in i den heterosexuella matrisen där serien får stå som perfomativitet i detta genusgörande. Sexualiteten och begäret som visas är moraliserande genom historiebruket och heteronormativt och stämmer in på Rubins teori om viss sexualitet som godkänd. Ett historiemedvetande kring hur vi blir bättre och bättre (Framsteg) samt att en viss typ av mänsklig essens alltid finns hos människor som naturlig visas upp.

I den här studien analyseras John Ajvide Lindqvists verk Låt den rätte komma in ur ett genreteoretiskt perspektiv. Uppsatsens fokus ligger i hur verket kan kopplas till vampyrgenrens olika konventioner, men även i hur dessa konventioner bryts. Verket använder sig av ett antal motiv och teman som också kan kopplas med vampyrgenren. Vissa teman är inte lika tydliga i jämförelse med annan vampyrlitteratur, så som det kristna motivet, samtidigt som andra motiv tar nya former, exempelvis sexualitet och transformation. Låt den rätte komma in visar även en form av ambivalens mot godhet och ondska, och även mellan människor och monster, vilket kan kopplas med den kalla världen karaktärerna i Blackeberg lever i.

I den här uppsatsen undersöks hur vampyrer dör i TV-serierna True Blood (2008-2014), Vampire Diaries (2009-2017) och Buffy the Vampire Slayer (1997-2003). Genom närläsning och jämförelser mellan dessa olika sätt att skildra vampyrers död diskuteras vad detta innebär för den roll vampyren får i respektive serie, och vad det betyder för skildringen av kropp och kroppslighet. Jag använder mig av teorier kring skildringen av (mänsklig) död på film, samt för en diskussion i relation till bland annat Judith Butlers begrepp ”sörjbara kroppar” och Giorgio Agambens ”bare life”. Utifrån detta ställs frågor om hur vampyrer, deras död och skildringen av denna relaterar till de diskurser om mänsklighet som genomsyrar serierna och deras kontext.

The purpose of this Master’s thesis is to investigate if there might be a possiblecorrelation between young women´s fascination with the vampire narrative andtheir search for identity in the late modern age. With the help of contemporarysociological studies in the field of the late modern man and today’s youth culture,I’ve chosen to do qualitative interviews with eight young women in order to examinehow today’s society affects their process of identification. Lately we’ve been ableto see an enormous interest for books that deal with the vampire saga, and while thereaders are mostly young females, it brought me to ask the question why the combinationof teenage drama and vampires seems to be such a winning concept.We live in a time where most young females experience a lot of pressure trying to addup to the demands of society, and as the media keep producing images of youngwomen being thin and looking like supermodels, most teenagers feel a lot of pressureand anxiety trying to live up to such unnatural ideals that in the long run might lead tovarious health issues and eating disorders.As a result of this thesis I’ve found that the vampire narrative answers to some ofthe existential needs we have as members of a late modern society. I’ve also discoveredthat most young women tend to seek comfort in subcultures that deal directlywith vampiric imagery as refuge from the demands of society. However, the identifycationwith vampires and their heroines isn’t something one should encourage since itcan be seen as a form of escapism making most women alienate themselves fromsociety while constructing an identity that is mostly based on otherness. Though thesubculture community does offer some relief from the restraints of society, as mystudies have shown, and aid most young women in their identity making, it is stillimportant to underline the fact that they cannot fully escape from the demands ofsociety since they are, as it is, a member of it. / Program: Bibliotekarie

The first vampire film I ever saw was Interview with a vampire. “I haven’t been human for two hundred years”, opened up not only the film, but a whole new world I knew nothing about. The world, as it were, opened its doors to me again after I had seen the film adaption of Stephenie Meyers Twilight. I decided to write down a few thoughts, capture my frame of mind, and these paragraphs then turned into a text: “I tankarnas skal”.               When I did research for this essay I discovered that my text held certain similarities with the modern vampire novel. Because my story is so closely connected to Meyers Twilight, my character Jennie projects the story of human Bella and vampire Edward onto her own life; I have chosen to focus on Twilight and the Twilight-saga as primary sources of comparison with my own text. Jennies healthy philosophies, after seeing Twilight, soon turns into disturbing thoughts in a mind damaged by her unkind reality. Jennie starts hallucinating, seeing Edward everywhere, and this is the object of my investigation. Ever since the legend of the vampire was transformed in the literary world, vampires have acted as symbols for everything between Aids and terrorist threats. Therefore I examined my Edward to see what symbolic role he had in my story.               I chose three themes to further explore the connection between my text and Meyers Twilight-saga, thereby unveiling the warning-signs that Edward personify, on Jennie’s road to her death.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och med vilka medel det skrämmande i John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in skapas, hur detta förmedlas till läsaren och vilka konsekvenser detta får samt att undersöka på vilket sätt vampyren Eli skiljer sig från den traditionella vampyren.Utgångspunkt i romanen är den mänskliga kroppen och särskilt fokus läggs vid kroppsvätskor, kroppslukter, det sexuellt avvikande och den deformerade kroppen. Gestaltningen av detta handlar om ett brytande mot tabun och etablerade normer som finns i vårt samhälle i dag. Detta skapar känslor av obehag och äckel hos läsaren. Ajvide Lindqvist använder sig av det groteska i syfte att illustrera de obekvämligheter som vi inte vill kännas vid.Eli skiljer sig från den traditionella vampyren genom att vara ett barn och genom att kunna uppfattas som flicka. Här finns också en komplexitet vad gäller kön, då Eli kan sägas vara intergender – av ett odefinierbart kön som ligger bortom de vanliga kategorierna "man" och "kvinna".

The popularity of vampire novels has come and gone over the years. And the romantic novels seem more popular than ever before. The male vampire have taken the stereotyperole as a sexual object. But what is it that makes the male characters desirable? The vampire genre was developed from defining female vampires as sexual freeand liberal but with a punishment awaiting them. Now the male side has been given thisrole, but without the punishment. Instead it gets involved with human females andpromises them true love forever and ever. This disquisition takes a closer look on thepopular male vampires: Eric Northman from Charlaine Harris Sookie Stackhouse Novelsand Edward Cullen from Stephenie Meyer’s Twilight Series. Both novels display various sexual norms, two males with different masculinities.In Twilight Series society advocates sexual restraint and intercourse for reproductionpurposes only. While Sookie Stackhouse Novels projects a sexual liberal society wherehomosexuals and heterosexuals are equal in existence and where intercourse is forpleasure and everyone’s private right. By using character analysis and critical discourse analysis regarding to thedisplayed state of the society in the novels, the purpose of this disquisition is to analysehow Eric Northman's and Edward Cullen's masculinity and sexuality are shaped.