Bakgrund: Stroke tillhör de vanligaste kroniska sjukdomarna i världen och insjuknande leder till omfattande förändringar i livet. Det är sjuksköterskans ansvar att, i samspel med den drabbade, hitta strategier för att hjälpa den drabbade att hantera de svårigheter sjukdomen medför. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa strokedrabbades upplevelser av livet efter insjuknandet. Metod: I litteraturstudien ingick 15 vetenskapliga artiklar som har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Insjuknandet medförde förändringar i upplevelsen av sig själv, förändringar i sociala livet och rollförändringar vilket skapade ett beroende hos den drabbade. Med stöd från familj och samhälle samt tillämpande av olika strategier för att hantera vardagen, kunde en del drabbade anpassa sig till svårigheterna och återfinna livsglädjen. Konklusion: Slutsatser kan dras att insjuknandet ledde till hälsotransitioner som den drabbade behövde hjälp att gå igenom för att uppnå hälsa samt att det fanns brister i hälso- och sjukvårdspersonalens förhållningssätt. / Background: Stroke is one of the most common chronic diseases in the world. The onset of stroke leads to comprehensive changes in the sufferer’s life. It is the nurse's responsibility, in interaction with the sufferers, to find strategies to deal with the difficulties caused by this disease. Aim: The aim of this literature study was to illuminate stroke sufferer’s experiences of life after illness debut. Methods: The literature review included 15 qualitative studies which have been reviewed, analyzed and compiled into a result. Results: The disease caused changes in the perception of oneself, changes in social life and rolechanges which created various dependencies. With support from family and society and application of various strategies, some sufferers could adapt and relive the joy of life. Conclusion: Conclusions can be drawn that the onset of the disease led to healthtransitions that the sufferers needed help with in order to achieve feeling of health and that there were shortcomings in health professionals' attitudes.

Introduktion: En av de vanligaste dödsorsakerna i världen är hjärtinfarkt, men att överleva en hjärtinfarkt blir allt vanligare i Sverige. Att överleva en hjärtinfarkt kan göra att personen hamnar i en kris eller skapa en oro. Råd och stöd som kan innebära livsstilsförändringar kan rekommenderas till personen för att inte drabbas av en till hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av livet inom två år efter en hjärtinfarkt. Metod: Metoden är en litteraturstudie som baserats på Polit & Beck’s (2016) nio steg. Databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo användes för att samla in data. Artiklarna som ingår i litteraturstudien kvalitetsgranskades enligt Polit & Beck´s (2016) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Detta resulterade i totalt tio artiklar, nio kvalitativa och en kvantitativ. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman: förändringar i samlivet, fysiska förändringar, psykiska förändringar och förändringar i livsstilen. Slutsats: Livet efter en hjärtinfarkt kan upplevas som förändrat. Deltagarna upplevde både negativa och positiva förändringar som påverkat deras liv, men de hade en vilja att komma tillbaka till livet de hade.

<p>Patofysiologin bakom fibromyalgi är diffus och det finns många hypoteser kring uppkomsten, detta medför en stor brist på kunskap i både hälso- och sjukvården och i samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med fibromyalgi påverkas av sin sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med en teoretisk referensram. Resultatet redovisas utifrån smärtans sex dimensioner vilket gav en överblick om hur det är att leva med syndromet. Resultatet visade att fibromyalgi påverkade individers psykiska och fysiska välbefinnande genom att det sociala livet inskränkts, arbetsförmåga reduceras och isolering. Personer upplevde att bristen på kunskap om syndromet ledde till ett minskat stöd från allmänheten. Med hjälp av en tidig smärtbedömning kan sjuksköterskan få en insikt om hur syndromet påverkar patientens livskvalité. För insättning av adekvata behandlingar samt åtgärder som förbättrar livskvalitén krävs det mer forskning om syndromet. Det krävs även mer forskning kring mäns upplevelser av syndromet då män hamnar i skuggan av ett kvinnodominerat syndrom.</p>

Patofysiologin bakom fibromyalgi är diffus och det finns många hypoteser kring uppkomsten, detta medför en stor brist på kunskap i både hälso- och sjukvården och i samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med fibromyalgi påverkas av sin sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med en teoretisk referensram. Resultatet redovisas utifrån smärtans sex dimensioner vilket gav en överblick om hur det är att leva med syndromet. Resultatet visade att fibromyalgi påverkade individers psykiska och fysiska välbefinnande genom att det sociala livet inskränkts, arbetsförmåga reduceras och isolering. Personer upplevde att bristen på kunskap om syndromet ledde till ett minskat stöd från allmänheten. Med hjälp av en tidig smärtbedömning kan sjuksköterskan få en insikt om hur syndromet påverkar patientens livskvalité. För insättning av adekvata behandlingar samt åtgärder som förbättrar livskvalitén krävs det mer forskning om syndromet. Det krävs även mer forskning kring mäns upplevelser av syndromet då män hamnar i skuggan av ett kvinnodominerat syndrom.

Bakgrund: Det pågår en global och omfattande migration i världen idag, vilket har gjort Sverige till ett mångkulturellt land. Människor som har flytt sina hem och bosätter sig i ett nytt främmande land, kan få ett förändrat aktivitetsmönster. Syftet med denna undersökning var att beskriva aktivitetsmönster i det dagliga livet hos äldre kvinnor födda och uppvuxna i Sverige respektive i forna Jugoslavien. Metod: Författarna använde ett semistrukturerat instrument som har en kvantitativ design med kvalitativa inslag. Instrumentet som användes är inspirerat av det validerade instrumentet “The Occupational Perfomance History Interview”. Urval: Tio av respondenterna valdes utifrån ett snöbollsurval och tio stycken valdes ut genom ett målinriktat urval. Deltagarna som valdes hade så liknande ålder och arbetslivserfarenhet som möjligt. Resultat: Resultatet visade att majoriteten av respondenterna var nöjda med de rutiner de hade. Rutinerna gav dem struktur i vardagen samt de visste vad de skulle göra under dagen. Dock var de svenskfödda kvinnorna mer aktiva än vad kvinnorna från forna Jugoslavien var.

<p><strong><em>Bakgrund: </em></strong>Självskadebeteende, definierades som ett beteende, där individen skadar sig själv utan avsikt att dö, eller en upprepad, självtillfogade kroppsskada som bevisligen inte medförde livsfara. Förekomsten av självskadan är vanligare bland ungdomar än bland den övriga befolkningen och den är högre bland flickor än bland pojkar. År 2000 vårdades i Sverige 2,5 flickor/1000 invånare och 1 pojke/1000 invånare på grund av självdestruktiva handlingar och dess konsekvenser. <strong><em>Syftet: </em></strong>med denna litteratur studie var att belysa omvårdnad för ungdomar med självskadebeteende. <strong><em>Metod: </em></strong>Artiklarna söktes i PudMed, Psycinfo och Cinahl, granskades och analyserades med innehållsanalys. <strong><em>Resultat: </em></strong>Patienter upplever att hjälpinsatser inte är lättillgängliga. Oviljan att söka stöd för självskada uttrycks starkast av patienter vars livshistoria kännetecknas av traumatiska händelser i livet, speciellt i barndomen vilka lett till en bristande copingstrategi. <strong><em>Diskussion: </em></strong>Det fanns speciella samhällsbaserade insatser som fokuserar på att ge eftervård för förebyggande syftet samt integrerat stöd för ungdomar med självskadebeteende. <strong><em>Slutsats</em>: </strong>Att ha tillgång till sociala nätverk och socialt stöd, och att kunna diskutera problem med släktingar, bedömds vara lika viktigt som tillgång till psykiatrisk vård. Ungdomar med självskadebeteende tog emot professionell hjälp helst när vårdpersonalen erbjöd trygghet och förtroendeingivande medmänsklighet</p>

Bakgrund: I Sverige är cancer en av de främsta dödsorsakerna bland kvinnor. Genom att få ett livshotande besked, som att drabbas av cancer, kan individens livsvärld bli påverkad. Beskedet kan leda till att individen genomgår en kris. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur yngre och medelålders kvinnor lever sitt liv efter en cancerdiagnos. Metod: Studiens metod var beskrivande och genomfördes med kvalitativ innehållsanalys av självbiografier. Självbiografier lästes och meningsenheter togs ut. Meningsenheterna kodades och bildade kategorier som slutade i ett huvudtema. Resultat: Resultatet består av ett huvudtema: Leva i en förändrad livsvärld och sju kategorier, vilka är Trygghet – ovisshet, Glädje – sorg, Nära döden – nära livet, Acceptans – förnekelse, Hantering, Förändrade värderingar och nya insikter om livet, Förändrad framtid. Slutsatser: Kvinnornas livsvärld förändrades på så vis att vardagliga rutiner påverkades. Det uttrycktes en känsla av trygghet i sällskapet av sin familj och sina vänner. Kvinnorna kunde uppleva välbefinnande, trots sin sjukdom vid flertalet tillfällen. Sjukdomen ledde till förändrade värderingar och omprioritering av livet.

Bakgrund: Självskadebeteende, definierades som ett beteende, där individen skadar sig själv utan avsikt att dö, eller en upprepad, självtillfogade kroppsskada som bevisligen inte medförde livsfara. Förekomsten av självskadan är vanligare bland ungdomar än bland den övriga befolkningen och den är högre bland flickor än bland pojkar. År 2000 vårdades i Sverige 2,5 flickor/1000 invånare och 1 pojke/1000 invånare på grund av självdestruktiva handlingar och dess konsekvenser. Syftet: med denna litteratur studie var att belysa omvårdnad för ungdomar med självskadebeteende. Metod: Artiklarna söktes i PudMed, Psycinfo och Cinahl, granskades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Patienter upplever att hjälpinsatser inte är lättillgängliga. Oviljan att söka stöd för självskada uttrycks starkast av patienter vars livshistoria kännetecknas av traumatiska händelser i livet, speciellt i barndomen vilka lett till en bristande copingstrategi. Diskussion: Det fanns speciella samhällsbaserade insatser som fokuserar på att ge eftervård för förebyggande syftet samt integrerat stöd för ungdomar med självskadebeteende. Slutsats: Att ha tillgång till sociala nätverk och socialt stöd, och att kunna diskutera problem med släktingar, bedömds vara lika viktigt som tillgång till psykiatrisk vård. Ungdomar med självskadebeteende tog emot professionell hjälp helst när vårdpersonalen erbjöd trygghet och förtroendeingivande medmänsklighet

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen och varje år drabbas cirka 9100 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Sjukvården är fokuserad på symtom och behandling men det bör även läggas vikt på att se till att patienten mår bra och uppnår en hög livskvalité. Därför har vi i detta arbete valt att skriva om patientens upplevelse av ett liv med bröstcancer. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor som erhållit diagnosen bröstcancer upplever sin psykiska och fysiska hälsa samt sitt sociala liv. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod för studien. Databassökningar utfördes i PubMed, CINAHL och PsycINFO, vilket resulterade i 17 artiklar som analyserades och inkluderades i resultatet. Resultat; Det framkom tre kategorier utifrån analysen; psykiska hälsan, fysiska hälsan och sociala livet. Resultatet visade att kvinnorna upplever sig få en förändrad kroppsbild, vilket leder till stress, oro och en rad olika rädslor för framtiden, samt sämre sociala relationer när det gäller partner och familjen. De får biverkningar till följd av behandlingar som påverkar kvinnors livssituation negativt och leder till att kvinnors sexuella och sociala liv inskränks. Slutsats: Bröstcancerbehandling leder till att kvinnorna upplever och får ett sämre självförtroende, försämrad kroppskänsla och sämre självbild. För att kunna förbättra vården och tillfredsställa kvinnornas omvårdnadsbehov på bästa sätt under behandling, krävs det att kontaktsjuksköterskan är till stöd för kvinnor, ge symtomlindring och vägledning. Samt är en länk till ytterligare kontakter inom vården.