Syftet med denna undersökning har varit att få en övergripande uppfattning om ungdomars förhållningssätt till Gud, religion, livsfrågor och tro, samt att se om deras tankar möjligen visar influenser av ett genusperspektiv. Alltså om deras svar och förhållningssätt gentemot dessa ämnen skiljer sig beroende på om de är flicka eller pojke. För att nå fram till dessa resultat har jag använt mig av en kvantitativ metod där jag genom enkäter med öppna svar låtit ungdomarna besvara ett antal frågor i ämnet. Jag har även använt mig av hermeneutiska tolkningsläran då jag genom den tolkat respondenternas enkätsvar. Resultatet har visat att de allra flesta ungdomar har frågor kring Gud, religion, livsfrågor och då speciellt meningen med livet. Deras svar och skillnader på svar kunde på ett antal punkter kopplas ihop med könstillhörigheten och vi kan se att livstankar och gudstro till viss del skiljer sig åt pojkar och flickor emellan. I sin helhet har uppsatsen svarat på frågeställningarna jag ställt angående livsfrågor så väl som religion bland ungdomar.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för de äldres upplevelse av ålderdom samt belysa hur de äldre hanterar sitt åldrande. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med totalt åtta stycken intervjuer. I vår uppsats har vi utgått från gerotranscendensteorin som ger förutsättningar för nya förståelseformer rörande det mänskliga åldrandet samt KASAM, Känsla Av SAMmanhang, som belyser hur individen hanterar belastningar i livet med bibehållen hälsa. Vårt resultat tyder på att ålderdom och åldrande är en process som kan upplevas både negativt och positivt. Det negativa är att sjukdomar samt kroppsliga besvär ökar, vilket begränsar individen i det dagliga livet. Det positiva är att individen trots sina begränsningar försöker leva livet efter den egna förmågan. Att se positivt och ta dagen som den kommer samt ett gott socialt stöd är viktiga strategier för att hantera åldrandet. Stereotypa normer kopplade till livet som äldre finns i samhället och påverkar förståelsen för åldrandeprocessen hos både yngre och äldre.

Detta är en kvalitativ undersökning om hur Sveriges Television arbetar med mångfald med fokus påfunktionshindrade i dramaproduktion och hur medarbetarna integrerar det i sitt arbete. För att kunna ta reda på hur det går till har vi utgått ifrån dramaserien Livet i Fagervik som fallstudie och gjort kvalitativa intervjuer med personer som varit delaktiga i produktionen av första säsongen av dramaserien. De personer som vi har intervjuat är: Stefan Baron, programchef på SVT Drama, MikaelSyrén, upphovsman till Livet i Fagervik, Calle Marthin, kreativ producent, Man Chiu Leung Carlson, projektledare, Harald Hamrell, regissör, Maria Kiisk, rollbesättare och Johannes Wanselow, skådespelare. Vi har även gjort intervjuer med personer på Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO som har ett samarbete med SVT, Emil Erdtman, utvecklingsledare, HSO och Mia Ahlgren, projektledare, HSO. Intervjuer har även skett med Johan Hartman, CSR- Chef på SVT, och Christoffer Lärkner, handläggare hos Granskningsnämnden. Förutom de elva kvalitativa intervjuerna som vi har genomfört så har det empiriska materialet bestått avRadio och TV-lagen 1996, dramaserien Livet i Fagervik (12 avsnitt á 45 minuter), samt följande dokument: Sveriges Televisions mångfaldsplan 2008, överenskommelsen mellan SR, UR och SVT gällande fördelning för olika slags insatser rörande program om och för funktionshindrade 2008, Public service-redovisningen 2008, Anslagsvillkor 2008, Sändningstillstånd för 2007-2009 och Beställningsskrivelse. Den teoretiska ramen som denna uppsats utgår ifrån och som vi har kopplat vårt resultat till, är teorierkring identitet och representation, produktion och makt samt den sociala ansvarsteorin.Resultat visar att de som arbetar med att producera dramaserier, till stor del har tänkt på begreppet mångfald, men då i ett större perspektiv och inte specifikt på enskilda grupper. Utifrån de dokument vitagit del av, där vi tittat närmare på de angivna riktlinjerna för mångfald och då särskilt på funktionshinder har vi kunnat konstatera att direktiven är väldigt vaga och främst handlar omtillgänglighet och tekniska aspekter medan representation omnämns i ytterst diffusa ordalag.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur intagna ser på framtiden som för närvarande behandlas inom kriminalvården. Undersökningens utgångspunkt är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en halvstrukturerad intervjuguide, där urvalet omfattade tre interner och fyra anställda på fängelset. Resultatet visade att internerna har en positiv framtidssyn med planer på att studerar och arbeta efter frigivningen. För närvarande behandlas internerna med 12-­stegsprogrammet. Det fanns en tvådelad åsikt bland internerna om huruvida de saknade det gamla kriminella livet.  Två av internerna saknade det gamla livet, men den tredje gjorde inte det. Det viktigaste stöd har dem funnit hos sina kvinnliga anhöriga så som mödrar, döttrar och partners.

No previous studies have been conducted on elementary school in Sweden about children`s thoughts about the first animals on earth. The work takes up the children`s ideas of the first animals and the difference between girls and boys knowledge. The purpose of this work was to determine if student`s views are consistent with the science know today. In the interview, five girls and five boys participated. Mankind is asking where it all began, today we know that the first life arose for 4 billion years ago and it was from the water. Students think it was a small animal which then developed into another animal through a natural process.

Time perspective influences mental health, but few studies have examined the relationship between well-being and time perspective among the elderly. The present study investigates the correlation between time perspective according to S-ZTPI and subjective well-being in older adults. Future-positive, Present-hedonistic and Past-positive were expected to show positive correlations with subjective well-being, and negative correlations with depressive symptoms while Future-negative, Present-fatalistic and Past-negative were expected to show negative correlations with subjective well-being and positive correlations with depressive symptoms. S-ZTPI, CES-D, PSQ-R and two global measures of satisfaction with life were used as measures of the participants time perspective and well-being. The sample consisted of 452 participants age 60-90 years, with 54% women. Hierarchical regression analysis was performed for each dependent variable. The hypotheses were confirmed regarding the past time perspectives and Future-negative. Future-positive exhibited a positive correlation with well-being and satisfaction with life, and a negative correlation with depressive symptoms. The present time perspectives lacked significance in all regression analyses. Results indicate that time perspective is related to subjective well-being and mainly confirm existing studies. / Människans förhållningssätt till tiden påverkar psykiskt mående, men få studier har undersökt hur äldres mående samvarierar med tidsperspektiv. Denna studie undersöker sambandet mellan tidsperspektiv enligt S-ZTPI och välbefinnande bland äldre. Framtid-positiv, Nutid-hedonistisk och Dåtid-positiv förväntades visa positiva samband med subjektivt välbefinnande och negativa samband med depressiva symtom, medan Framtid-negativ, Nutid-fatalistisk samt Dåtid-negativ förväntades visa negativa samband med subjektivt välbefinnande och positiva samband med depressiva symtom. S-ZTPI, CES-D, PSQ-R och två globala skattningar om tillfredsställelse med livet användes som mått på deltagarnas tidsperspektiv och subjektiva välbefinnande. Studien omfattade 452 deltagare i åldern 60-90 år, där 54 % var kvinnor. Hierarkisk regressionsanalys genomfördes för respektive beroende variabel. Hypoteserna bekräftades gällande dåtidsperspektiven och Framtid-Negativ. Framtid-positiv visade positivt samband med välmående och tillfredsställelse med livet, och negativt samband med depressiva symtom. Nutidsperspektiven saknade signifikans i samtliga regressionsanalyser. Resultaten indikerade således att tidsperspektiv är relaterat till subjektivt välbefinnande och går i linje med tidigare forskning.

Bakgrund: Yngre personer som insjuknar i stroke har många unika problem som skiljer sig från de äldres. Den kroniska sjukdomen innebär begränsningar i det dagliga livet och påverkar deltagandet i olika aktiviteter. Sjukdomen påverkar inte bara den som insjuknar i stroke utan hela familjen. De yngre som insjuknar i stroke upplever hög nivå av ångest angående frågor rörande barnens uppväxt, att återvända till arbete och för många personer förlust av oberoende. Syfte: Syftet var att genom systematisk litteraturstudie belysa hur yngre personer, under 65 år upplevde insjuknandet och att leva med sjukdomen stroke. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningar gjordes via databaserna PubMed och Cinahl där 16 artiklar valdes som motsvarade syftet. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats som resulterade i tre kategorier och elva underkategorier. Resultat: Resultatet av litteraturstudien visade att yngre personer som insjuknar i stroke ofta hade kvarvarande emotionella och kognitiva skador som påverkade personligheten och som ofta var osynlig för omgivningen. Detta ledde till svårigheter i sociala relationer, känsla av övergivenhet och svårigheter att återgå till arbetet. Familjerelationer och roller liksom arbetsroller och jaget förändrades vilket ledde till känslor av att sakna kontroll och osäkerhet inför framtiden. Slutsats: När vi som sjuksköterskor skall vårda med livsvärlden som ansats, ska vi bejaka patientens levda och komplexa verklighet och på så sätt blir de som insjuknat i stroke och de anhörigas perspektiv naturligt.

Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2006.

Att kriminellas handlingar har konsekvenser för samhället anses vara vedertaget och studier fokuserar ofta på omfattningen av antalet brott och även vilka dessa kriminella är. För att hjälpa redan kriminella att lämna ett sådant liv bakom sig kan det också vara av vikt att förstå hur processen mellan att vara kriminell till att upphöra med brott upplevs av dessa personer. Syftet med studien var att undersöka hur män med en tidigare kriminell livsstil ser på sin förändringsprocess från kriminell till icke-kriminell. Studiens frågeställningar är: Vad var det som initierade processen att välja ett liv utan kriminalitet bland de före detta kriminella männen? Hur upplevde männen förloppet mellan ett kriminellt liv och ett liv utan kriminalitet? Fanns det händelser som hjälpte eller stjälpte? Hur resonerar dessa män kring sin nya livsstil utan kriminella handlingar?   Ett mål med studien var att försöka förstå hur männen ser på sina egna upplevelser av processen. Gruppen kan vara svår att nå och urvalet gjordes därför med hjälp av ett snöbollsurval från en av KRIS:s (Kriminellas Revansch i Samhället) lokala grupper. Sex vuxna män i åldrar mellan 30-50 år intervjuades om sina upplevelser av processen från ett kriminellt liv till en tillvaro utan kriminalitet. Med utgångspunkten att beskriva informanternas förändringsprocesser i hur de lyckats lämna ett kriminellt liv fokuserade de semistrukturerade intervjuerna på några få teman kopplade till tidsaspekter och utvecklingsfaser. Skäl som angavs som avgörande för upphörandet av ett kriminellt liv och starten av en ny livsstil var bl.a. personlig botten, inre tillit, stöd, motivation och relationer till närstående. Resultatet visade även att männen som deltog i studien upplevde att livet blivit mycket bättre efter att de hade lyckats bryta de kriminella vanorna. När de manliga informanterna var aktiva i kriminella kretsar upplevde de bl.a. utanförskap och skam. Efter att de bytt till den nya livsstilen minskade dessa känslor och ersattes av känslor av stolthet och samhörighet med resten av samhället. Vidare,fick samtliga anställning efter att de genomgått förändringsprocessen och detta skapade nya relationer med människor som inte levde ett kriminellt liv.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk och försvagande autoimmunmedierad inflammatorisk och neurodegenerativ sjukdom i centrala nervsystemet (CNS).De vanligaste tre MS-typerna är Primär skovvis MS, Primär progressiv MS och Sekundär progressiv MS. Årligen drabbas uppskattningsvis 1 000 individer av MS och är dubbelt så vanligt bland kvinnor än män. Syfte: Syftet var att beskriva hur det dagliga livet påverkas och förändras för personer med MS samt att beskriva urvalsgrupperna i de inkluderade studierna. Metod: Denna studie hade en deskriptiv litteraturstudie som design, och baserades på 18 studier med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Cinahl, PubMed och PsycInfo var de tre databaserna som inkluderade studier hämtats från. Huvudresultat: Resultatet visade att både fysiska och sociala faktorer påverkades mer eller mindre i förhållande till sjukdomstypen. Trots att motoriken, rörelseförmågan, och kontroll över olika kroppsfunktioner hade påverkats hos majoriteten av personerna, var den allvarligast bland personer med primär- och sekundär progressiv MS. Urvalsgruppernas könsfördelning visade ett överväldigande överskott av kvinnliga deltagare och att den vanligaste MS-typen var primär skovvis MS. Slutsats: Personer med MS upplever en mängd fysiska förändringar som ett resultat av deras sjukdom. Dessa förändringar, även om de kan vara milda, har en signifikant inverkan på hur personer med MS fungerar i sitt dagliga liv. Professionella, t.ex sjuksköterskor, som arbetar med personer med MS behöver regelbundet ta itu med de symtomatiska förändringarna hos MS-patienter, samarbeta med dem och erbjuda hjälp och vård för att minska svårigheter och förändringar i deras dagliga liv.