Hur angriper man så komplexa frågor som ställs inom arkitekturen? Frågor som aldrig kan tas ur sin större kontext och som påverkar så många människor. Hur planerar man för en oviss framtid? Slakthuset är en plats med en väldigt unik karaktär som inte finns någon annanstans i Stockholm. Mycket av det beror på att platsen innanför sina gränser och de bestämmelser om vad för funktioner som får finnas där har det fått växa väldigt fritt. Byggnader från många olika decenier står sida vid sida och många har ombyggnationer och påbyggnationer som visar spår av de olika behov som har funnits i byggnaderna. Mycket av dagens arkitektur presenteras med säljiga slogans och diagram som presenterar en förenklad bild av de verkliga problemen och i samman stund den självklara lösningen på det givna problemet. På något sätt lever totalplaneringsidealet kvar. Alla tänkbara problem kan förutses och lösas av den upplysta arkitekten penna. Jag har försökt en annan infallsvinkel. En mer sprudlande process med att testa olika lösningar innan jag ens definierat vad frågan är. Medvetet subjektivt och naivt. När jag långsamt närmat mig en färdig byggnad har också målet med mitt sökande långsamt klarnat. En byggnad som erbjuder en stor mängd olika platser för olika personer och deras olika behöv för att studera. En byggnad med både en klar egen karaktär men med möjligheten att förändras när behoven ändras. / Hur angriper man så komplexa frågor som ställs inom arkitekturen? Frågor som aldrig kan tas ur sin större kontext och som påverkar så många människor. Hur planerar man för en oviss framtid? Slakthuset är en plats med en väldigt unik karaktär som inte finns någon annanstans i Stockholm. Mycket av det beror på att platsen innanför sina gränser och de bestämmelser om vad för funktioner som får finnas där har det fått växa väldigt fritt. Byggnader från många olika decenier står sida vid sida och många har ombyggnationer och påbyggnationer som visar spår av de olika behov som har funnits i byggnaderna. Mycket av dagens arkitektur presenteras med säljiga slogans och diagram som presenterar en förenklad bild av de verkliga problemen och i samman stund den självklara lösningen på det givna problemet. På något sätt lever totalplaneringsidealet kvar. Alla tänkbara problem kan förutses och lösas av den upplysta arkitekten penna. Jag har försökt en annan infallsvinkel. En mer sprudlande process med att testa olika lösningar innan jag ens definierat vad frågan är. Medvetet subjektivt och naivt. När jag långsamt närmat mig en färdig byggnad har också målet med mitt sökande långsamt klarnat. En byggnad som erbjuder en stor mängd olika platser för olika personer och deras olika behöv för att studera. En byggnad med både en klar egen karaktär men med möjligheten att förändras när behoven ändras.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor världen över och orsakar mest dödsfall. Mastektomi är den vanligaste ingreppet och en del i behandlingen i samband med bröstcancer. Att genomgå en mastektomi kan medföra både fysiska och psykosociala besvär, vilket leder till omställning i livet på olika sätt. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva hur livet erfars av kvinnor efter mastektomi, ett till tio år efter ingreppet. I metoden används Fribergs (2017) modell för att utforma en litteraturöversikt. Totalt tio artiklar som består utav tre kvantitativa och sju kvalitativa användes i resultatet. Resultatet belyser kvinnors upplevelser av vardagslivet efter mastektomi ingreppet. Det visar att mastektomin leder till att de måste göra omorientering av sitt liv för att kunna hantera situationen. Mastektomin leder även till att kvinnorna upplever en förändrad självbild, vilket som konsekvens kan medföra negativa känslor och isolering. Två huvudkategorier identifierades: “en förändrad kropp” och “omorientering av livet”. Utifrån huvudkategorierna utformades sammanlagt sju underkategorier, upplevelsen av förändrad självbild, upplevelser av egna sexualiteten, upplevelser av partnerskap och sexualitet, utmaningar i vardagslivet, utmaningar i arbetslivet, utmaningar existentiellt samt närståendes betydelse. Slutsatserna belyser att god bemötande av mastektomerade kvinnor är viktigt för att bemöta varje kvinnas individuella behov. Det är betydelsefullt i vårdandet av patienter som tidigare i livet genomgått en mastektomi, att bemöta dem med lyhördhet och öppenhet gentemot deras berättelser i kontakt med hälso- och sjukvården. Detta kan leda till att god relation skapas med dessa kvinnor för att minimera oro och lidande.

<p>Syftet med denna undersökning har varit att få en övergripande uppfattning om ungdomars förhållningssätt till Gud, religion, livsfrågor och tro, samt att se om deras tankar möjligen visar influenser av ett genusperspektiv. Alltså om deras svar och förhållningssätt gentemot dessa ämnen skiljer sig beroende på om de är flicka eller pojke. För att nå fram till dessa resultat har jag använt mig av en kvantitativ metod där jag genom enkäter med öppna svar låtit ungdomarna besvara ett antal frågor i ämnet. Jag har även använt mig av hermeneutiska tolkningsläran då jag genom den tolkat respondenternas enkätsvar. Resultatet har visat att de allra flesta ungdomar har frågor kring Gud, religion, livsfrågor och då speciellt meningen med livet. Deras svar och skillnader på svar kunde på ett antal punkter kopplas ihop med könstillhörigheten och vi kan se att livstankar och gudstro till viss del skiljer sig åt pojkar och flickor emellan. I sin helhet har uppsatsen svarat på frågeställningarna jag ställt angående livsfrågor så väl som religion bland ungdomar.</p>

Bakgrund: Ordet organtransplantation betyder överflyttning av ett organ från en individ till en annan. Att få ett nytt organ innebär många omställningar i individens vardag. Det kan för individen innebära fysiska, sociala och psykiska problem. Syfte: Syftet var att studera patienters upplevelser av att leva med ett transplanterat organ. Metod: Litteraturstudien grundade sig i en kvalitativ design baserad på fem självbiografiska böcker. Böckerna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Resultat: Fyra kategorier och elva underkategorier framkom efter analys; Nya möjligheter, Nya hinder (Ökad infektionsrisk, läkemedelsbiverkningar, en förändrad kropp, livslång läkemedelsbehandling och regelbundna sjukhusbesök), Emotionella upplevelser (Tacksamhet gentemot närstående, trygghet genom tröst och stöd från sjukvårdspersonal, känslor av sorg och tacksamhet gentemot donatorn, skuldkänslor och att födas till ett nytt liv), Gemenskap med andra transplanterade individer. Slutsatser: Att leva med ett transplanterat organ innebär en livsomvälvande upplevelse. Det ger en andra chans till livet, men det innebär även många nya risker och begränsningar. I mötet med en individ som lever med ett transplanterat organ är det viktigt att sjuksköterskan ser till dennes livsvärld, för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt.

I hälso- och sjukvården är det vanligt förekommande med patienter som har venösa bensår vilka oftast kräver långa behandlingstider. Olika patologiska orsaker finns till venösa bensår och kan förekomma i olika åldrar, vanligast bland äldre. Venösa bensår kan förutom ålderdom eller trauma orsakas av försämrad blodcirkulation och immunförsvar. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av dessa patienter som kräver kunskaper både praktiskt och teoretiskt men också förståelse för människan som lider av venösa bensår. Venösa bensår med lång läkningstid medför stort lidande i personernas liv och påverkar de flesta delar i det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår. Niovetenskapliga artiklar analyserades utifrån en kvalitativ induktiv manifest ansats och resulterade i sex huvudkategorier: att leva med smärta och känslor av hopplöshet inför läkning; att leva med nedsatt rörelseförmåga och förlust av aktivitet; att få en förändrad kroppsuppfattning; att drabbas av sociala förändringar i livet; att möta och känna förtroende för vårdpersonal; att främja hälsa och läkning i sin egenvård. Slutsatsen i denna litteraturstudie är att individer tillåts och prioriteras att få en adekvat klinisk bedömning, information om sitt sjukdomstillstånd och behandlingar. Det är viktigt att vårdgivaren ger stöd och kontinuitet i vården vilket kan stärka patienterna i vad gäller deras egenvård och egenmakt i omvårdnaden. Vidare är det viktigt att forskning om individers subjektiva erfarenheter implementeras i större utsträckning i den praktiska omvårdnaden av denna patientgrupp för att minska fysiskt och psykiskt lidande hos dessa.

<p>Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för de äldres upplevelse av ålderdom samt belysa hur de äldre hanterar sitt åldrande. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med totalt åtta stycken intervjuer. I vår uppsats har vi utgått från gerotranscendensteorin som ger förutsättningar för nya förståelseformer rörande det mänskliga åldrandet samt KASAM, Känsla Av SAMmanhang, som belyser hur individen hanterar belastningar i livet med bibehållen hälsa. Vårt resultat tyder på att ålderdom och åldrande är en process som kan upplevas både negativt och positivt. Det negativa är att sjukdomar samt kroppsliga besvär ökar, vilket begränsar individen i det dagliga livet. Det positiva är att individen trots sina begränsningar försöker leva livet efter den egna förmågan.</p><p>Att se positivt och ta dagen som den kommer samt ett gott socialt stöd är viktiga strategier för att hantera åldrandet. Stereotypa normer kopplade till livet som äldre finns i samhället och påverkar förståelsen för åldrandeprocessen hos både yngre och äldre.</p>

<p>Bakgrund: Yngre personer som insjuknar i stroke har många unika problem som skiljer sig från de äldres. Den kroniska sjukdomen innebär begränsningar i det dagliga livet och påverkar deltagandet i olika aktiviteter. Sjukdomen påverkar inte bara den som insjuknar i stroke utan hela familjen. De yngre som insjuknar i stroke upplever hög nivå av ångest angående frågor rörande barnens uppväxt, att återvända till arbete och för många personer förlust av oberoende.</p><p>Syfte: Syftet var att genom systematisk litteraturstudie belysa hur yngre personer, under 65 år upplevde insjuknandet och att leva med sjukdomen stroke.</p><p>Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningar gjordes via databaserna PubMed och Cinahl där 16 artiklar valdes som motsvarade syftet. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats som resulterade i tre kategorier och elva underkategorier.</p><p>Resultat: Resultatet av litteraturstudien visade att yngre personer som insjuknar i stroke ofta hade kvarvarande emotionella och kognitiva skador som påverkade personligheten och som ofta var osynlig för omgivningen. Detta ledde till svårigheter i sociala relationer, känsla av övergivenhet och svårigheter att återgå till arbetet. Familjerelationer och roller liksom arbetsroller och jaget förändrades vilket ledde till känslor av att sakna kontroll och osäkerhet inför framtiden.</p><p>Slutsats: När vi som sjuksköterskor skall vårda med livsvärlden som ansats, ska vi bejaka patientens levda och komplexa verklighet och på så sätt blir de som insjuknat i stroke och de anhörigas perspektiv naturligt.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur intagna ser på framtiden som för närvarande behandlas inom kriminalvården. Undersökningens utgångspunkt är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en halvstrukturerad intervjuguide, där urvalet omfattade tre interner och fyra anställda på fängelset. Resultatet visade att internerna har en positiv framtidssyn med planer på att studerar och arbeta efter frigivningen. För närvarande behandlas internerna med 12-­stegsprogrammet. Det fanns en tvådelad åsikt bland internerna om huruvida de saknade det gamla kriminella livet.  Två av internerna saknade det gamla livet, men den tredje gjorde inte det. Det viktigaste stöd har dem funnit hos sina kvinnliga anhöriga så som mödrar, döttrar och partners.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka några ungdomars och unga vuxnas föreställningar kring vad som är ett gott liv utifrån ett delaktighets-, normalitets- och identitetsperspektiv. Trots att de flesta unga mår bra idag är det allt fler som uppvisar stressymtom (Ungdomsstyrelsen, 2007). Tänkbara förklaringar är att pressen i skolan tycks öka, samt att övergången mellan ungdomstid och vuxenliv sker allt senare i livet (ibid). Hälsa är ett brett begrepp Ewles & Simnett, 2005). Att etableras på arbetsmarknaden samt att känna delaktighet i samhället kan ses som viktiga hälsofaktorer för unga människor (Reine, 2009; Statens folkhälsoinstitut, 2010). Människans identitet och mående kan påverkas av hennes miljö, kultur och socioekonomiska status (Frisén & Hwang, 2006; Gillberg, 2010). För att få en förståelse om hur unga människor kan reflektera kring hur den närmsta omgivningen och samhällsstrukturer påverkar dem som individer - samt hur man kan se på Det goda livet - har tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer gjorts där sammanlagt 11 personer fått diskutera kring ett antal frågeställningar. Uppsatsen har inspirerats av en hermeneutisk ansats. Vi har försökt sätta samman delar och helhet - och vår förförståelse, referenslitteraturen samt intervjupersonernas utsagor ligger till grund för resultatanalysen. Deltagarna i studien visade en längtan efter Det goda (vuxen) livet, men bilden av vad ett gott liv innebär varierade och påverkades av vilken miljö deltagarna befann sig i. <em>Delaktighet</em> sågs först och främst som en subjektiv känsla, och intervjupersonerna anser att det är samhällets ansvar att arbeta för att alla medborgare ska känna sig delaktiga. Vad gäller delaktighet i grupp påpekades att man som gruppmedlem bör vara ärlig och öppen. Alla intervjupersoner menade att de påverkas av de <em>normer</em> som finns i samhället. Några accepterade dem som självklarheter, medan andra upplevde normer om ”hur det ska vara” som pressande. De flesta såg den närmsta omgivningen som ett bollplank i <em>identitetsskapandet</em>, och menade att familj och vänner var viktiga stöd i deras livsval. I uppsatsens resultatdiskussion reflekterar vi över teman som vi tyckte var uppseendeväckande i resultatanalysen. En del deltagare verkar inte vilja sträva efter personlig utveckling, vilket litteraturen menar är en central faktor i människors liv. Uttrycket prestationsbaserad deltaktighet uppkom då vi, bland några deltagare, såg ett tydligt fokus  på hur känslan av delaktighet kan påverka individuella prestationer. Avslutningsvis diskuteras identitetsskapande genom avståndstagande, då några deltagare menar att de bildar sin identitet och sina värderingar utifrån vad de tycker är fel i omgivningen och samhället.</p>

<p>Detta är en kvalitativ undersökning om hur Sveriges Television arbetar med mångfald med fokus påfunktionshindrade i dramaproduktion och hur medarbetarna integrerar det i sitt arbete. För att kunna ta reda på hur det går till har vi utgått ifrån dramaserien <em>Livet i Fagervik</em> som fallstudie och gjort kvalitativa intervjuer med personer som varit delaktiga i produktionen av första säsongen av dramaserien. De personer som vi har intervjuat är: Stefan Baron, programchef på SVT Drama, MikaelSyrén, upphovsman till <em>Livet i Fagervik</em>, Calle Marthin, kreativ producent, Man Chiu Leung Carlson, projektledare, Harald Hamrell, regissör, Maria Kiisk, rollbesättare och Johannes Wanselow, skådespelare. Vi har även gjort intervjuer med personer på Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO som har ett samarbete med SVT, Emil Erdtman, utvecklingsledare, HSO och Mia Ahlgren, projektledare, HSO. Intervjuer har även skett med Johan Hartman, CSR- Chef på SVT, och Christoffer Lärkner, handläggare hos Granskningsnämnden.</p><p>Förutom de elva kvalitativa intervjuerna som vi har genomfört så har det empiriska materialet bestått avRadio och TV-lagen 1996, dramaserien Livet i Fagervik (12 avsnitt á 45 minuter), samt följande dokument: Sveriges Televisions mångfaldsplan 2008, överenskommelsen mellan SR, UR och SVT gällande fördelning för olika slags insatser rörande program om och för funktionshindrade 2008, Public service-redovisningen 2008, Anslagsvillkor 2008, Sändningstillstånd för 2007-2009 och Beställningsskrivelse.</p><p>Den teoretiska ramen som denna uppsats utgår ifrån och som vi har kopplat vårt resultat till, är teorierkring identitet och representation, produktion och makt samt den sociala ansvarsteorin.Resultat visar att de som arbetar med att producera dramaserier, till stor del har tänkt på begreppet mångfald, men då i ett större perspektiv och inte specifikt på enskilda grupper. Utifrån de dokument vitagit del av, där vi tittat närmare på de angivna riktlinjerna för mångfald och då särskilt på funktionshinder har vi kunnat konstatera att direktiven är väldigt vaga och främst handlar omtillgänglighet och tekniska aspekter medan representation omnämns i ytterst diffusa ordalag.</p>