De första lungtransplantationerna i Sverige utfördes 1990 i Lund och Göteborg med bra resultat. Dessa två transplantationscentra har Socialstyrelsens tillstånd att utföra operationerna och har stor erfarenhet av omvårdnaden både före och efteråt. Det har utförts cirka 1000 lungtransplantationer hittills i Sverige. Överlevnaden har kontinuerligt förbättrats. Rehabiliteringen efteråt är mångfacetterad och sjukvården kommer möta dessa patienter ute i samhället. Hur utvecklas patienternas livssituation? Syftet med denna studie är att beskriva lungtransplanterade patienters upplevelser av tiden efter utskrivning från den slutna vården. En litteraturstudie enligt Axelsson (2012) gjordes baserad på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen resulterade i att vi valde ut fyra kategorier med respektive underkategorier. Dessa kategorier var Känslomässiga förändringar, Kroppslig påverkan, Konsekvenser i vardagen och Existentiella funderingar. Upplevelserna efteråt framkallade många olika känslor som var både positiva och negativa. Gemensam känsla som nästintill alla hade var tacksamhet mot donatorn och sjukvården. Oro och depression förekom också där rädsla för avstötning utgjorde ett stort sjukdomslidande. Fysiskt var ett flertal nedsatta redan innan och träning var betydelsefull men upplevdes komplicerad då de begränsades av smärta och biverkningar. Att återgå till arbete eller att hitta en ny mening med livet var målet för många. Det är viktigt för all vårdpersonal att ha god förståelse för alternativa förlopp så att de då kan stötta patienten på bästa sätt i dennes helhetssituation.

Background: About 2 percent of people in the world suffers from Fibromyalgia, out of them about 80 percent are women. Common symptoms are pain over a long period of time. Why this illness occurs is still unknown. Other characteristic features of this illness is fatigue, soreness and cognitive problems, such as forgetfulness.   Aim: The aim of this literature review was to describe the experience of living with fibromyalgia and to describe the method of data collection in the included articles. Method: Literature review with descriptive design. 13 qualitative articles were included. The articles were acquired through searches in the databases Cinahl and Medline by PubMed.   Main Results: People with fibromyalgia experienced that the pain and fatigue, that their illness caused, changed just about everything in their daily life. Most of them experienced that their psychological well being and social life were affected negatively by the illness. To not be believed or received well by people they met or by healthcare professionals was described as a big problem that happened far too often. This literature review also describe the method of data collection used in the included articles. Eleven out of thirteen articles used interviews as the method for data collection. One article used a questionnaire, and one article used focus group discussion. Conclusions: Descriptions of experiences of living with fibromyalgia has shown that it affects these persons on many levels of their life, both physically, psychologically and socially. The pain and fettique hinders them in their day to day life.  They experience that they are not believed or taken seriously in their daily life, nor in the encounters with healthcare professionals. / Bakgrund: I världen lider cirka 2 procent av befolkningen av fibromyalgi och 80 procent av dessa är kvinnor. De vanligaste symtomen är långvarig smärta med fortfarande okänd orsak till varför sjukdomen uppkommer. Sjukdomen karaktäriseras av onaturlig trötthet, ömhet och kognitiva besvär som att till exempel glömska. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med fibromyalgi, samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Tretton kvalitativa artiklar inkluderades, dessa söktes genom databaserna Cinahl och Medline via PubMed. Huvudresultat: Många av personerna med fibromyalgi upplevde att smärtan och orkeslösheten från deras sjukdom förändrade i stort sett allt i deras vardagliga liv. De flesta upplevde att deras psykiska mående samt sociala liv påverkats negativt av sjukdomen. Att inte bli betrodd eller mottagen på ett bra sätt av människor de mötte samt sjukvårdspersonal beskrev personerna i flera av studierna som ett stort problem och allt för vanligt förekommande. Föreliggande litteraturstudie beskrev även vilken datainsamlingsmetod som användes. I elva av de tretton artiklarna användes intervju som datainsamlingsmetod. Av de resterande två använde sig en av ett formulär och den andra fokusgrupp diskussion. Slutsats: Beskrivningar av upplevelser att leva med fibromyalgi, har visat att den påverkar personerna på många plan i livet, både fysiskt, psykiskt och socialt. Smärtan och tröttheten hindrar dem i det dagliga livet och de upplever att de inte blir betrodda eller tagna på allvar både i vardagen, men även i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal.

Bakgrund: Vård i livets slutskede i hemmet syftar till att förbättra livskvaliteten för både patienten och anhöriga, genom att förebygga och lindra lidandet. Vård i livets slutskede bygger på en tanke om att patienten ska få uppleva största möjliga livskvalitet till slutet. vård av döeende i hemmet kräver stor erfarenhet av sjuksköterskan och vana att handskas med den breda problematik som kanföreligga.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors uppleveler av att vårda patienter i livets slutskede i hemmet.  Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, med kvalitativ design. Data samlades in genom tio vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys för kvalitativa studier.  Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier: Att bli känslomässigt påverkad, Teamets betydelse och Otillräcklighet. Sjukskötrskor upplevde att det var svårt att hantera sina egna känslor när de arbetade så nära döden. Det fanns både positiva och negativa känslor. Även tidsbrist och stress upplevdes vod vård i livets slutskede i hemmet. det beskrevs även att relationen med anhöriga var en viktig del. Stödet från kollegor ansågs vara av vikt, men fler suksköterskor upplevde brist på kunskap gällande vård av patienter i livets slutskede i hemmet.  Slutsats: Sjuksköterskornaupplevde att det vardagliga mötet med patienter i livets slutskede i hemmet frakallade många olika känslor, så som sorg, frustration och otillräcklighet. Sjuksköterskorna upplevde att ta hand om patienter vid vårs i livets slutskede i hemmet var stressigt och tidskrävande och de krävde mer kunskap. Stöd från kollegor var av vikt då det ofta ansågs vara bristfälligt.

Stroke har visat sig öka bland yngre individer. Cirka 1 av 5 som insjuknar är under 65 år vilket i studien beskrivs som unga eller unga vuxna. En del som insjuknar drabbas av kvarvarande symtom som kan innefatta fysiska och/eller kognitiva symtom vilka kan påverka upplevelsen av hälsa, förändra livsvärlden, leda till förlust av sammanhang och skapa lidande. Det framkommer att vården för yngre strokedrabbade inte är anpassad efter den livssituation och de behov som många yngre har. Sjuksköterskan har en viktig roll i detta och ska vårda med livsvärlden som grund. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur vuxna i åldrarna 18-64 år erfar livet efter en stroke. Vald metod var allmän litteraturöversikt där sju kvalitativa artiklar har utgjort resultatet som resulterade i två huvudkategorier; den levda kroppen som förändrad och medvetenhet om livets ändlighet med flera underkategorier. Resultatet visade att de yngres dagliga liv påverkades utav de kvarvarande symtomen som medföljde stroke och begränsade framförallt deltagande i aktiviteter. De yngre upplevde en rädsla för hur framtiden kommer att påverkas, och vikten av stöd efter insjuknande för att dela upplevelser för att hantera den nya situationen. De yngre upplevde en ökad medvetenhet och reflektion kring den egna dödligheten och reflekterade över den tidigare för givet tagna vardagen. Resultatet visade att yngre beskriver ett liv före och ett efter stroke och att identiteten förändras och/eller förloras till följd av sjukdom. Resultatet önskar kunna bidra till att anpassa vården för de yngre utefter deras livssituation och unika behov.

Svårläkta bensår är ett tillstånd som drabbar många personer i Sverige och i världen. De flesta personer är mellan 75 och 80 år gamla. Att leva med svårläkta bensår kan vara ansträngande på grund av symtom såsom smärta, lukt och sårsekretion. Patientens hälsa och livskvalitet påverkas individuellt och i olika grad. Konsekvenserna i patientens dagliga liv verkar mest vara av fysisk karaktär och orsakad av smärta. Men hälsotillståndet kan också påverka patientens mentala hälsa och sociala liv med till exempel känslor av skam och social isolering. Patientens symtom behandlas i första hand både omvårdnadsmässigt och farmakologiskt för att minska lidandet. Men främst av allt behöver patienten stöd från sjukvården och särskilt från sin sjuksköterska. Att sjuksköterskan och patienten samarbetar under goda förutsättningar är av vikt för att nå sårläkning. Andelen patienter med svårläkta bensår beräknas öka i framtiden till följd av ökad mängd som blir äldre. Denna litteraturöversikts syfte var att belysa vuxna patienters upplevelse av det dagliga livet i samband med svårläkta bensår samt betydelsen av vårdgivarens roll med hjälp av elva kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Studien avser att skapa en översikt över befintlig kunskap och forskning inom detta område. Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och nio underkategorier. Studiens resultat visar att vuxna patienter som lever med svårläkta bensår drabbas av symtom, inskränkt fysisk aktivitet, social begränsning och tillståndet leder många gånger till långvarig kontakt med vården. I diskussionsdelen diskuteras vikten av fysisk aktivitet för att uppleva hälsa men också människans behov av sammanhang och betydelsen av ett gott vårdbemötande för att öka livskvaliteten.

Bakgrund: Reumatoid artrit är en obotlig autoimmun sjukdom och kännetecknas av inflammationer i olika leder i kroppen. Prognosen för dessa personer är bättre idag än förr tack vare bra läkemedelsbehandling. Livet med sjukdomen präglas av smärta, trötthet och stelhet vilket påverkar vardagen och livskvaliteten.  Syfte: Syftet med studien var att belysa hur livet kan påverkas för personer med reumatoid artrit.  Metod: Det genomfördes en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på 10 artiklar som analyserades genom en integrerad analys.  Resultat: I resultatet framkommer det att vardagen som innefattar hushållssysslor, ett arbetsliv och fritidsaktiviteter påverkades negativt av sjukdomen. Detta på grund av reducering av tid för fritidsaktiviteter och att sjukdomen gjorde det svårt att utföra vissa hushållssysslor. Resultatet visar även att en person med RA upplevde att kroppen påverkades utav smärta, stelhet och trötthet och att ett ökat behov av sjukvårdskontakt fanns.   Slutsats: Livet med RA påverkas negativt genom bland annat en förändrad vardag och livsvärld. RA medför även en känsla av ensamhet i hantering av sjukdomen samt att självständigheten går förlorad vilket bidrar till ett ökat lidande. Sjuksköterskans roll i vården för dessa personer är bland annat viktig för att ge kunskap om sjukdomen så hanteringen av den kan underlättas.

Ungefär 1.7 miljarder människor världen över lider av någon form av muskuloskeletal sjukdom. Enligt World Health Organization (2021) lider 343 miljoner människor i världen av sjukdomen artros, vilket är en sjukdom som negativt kan påverka personers vanor, välmående och förmåga att utföra aktiviteter i dagliga livet. Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka arbetsterapeutiska interventioner som kan förbättra eller bibehålla förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet hos människor med artros. Metod: Examensarbetets design var en scoping review. Datainsamling gjordes genom sökningar i databaserna CINAHL with full text, PubMed, Medline och AMED. Databassökning av litteratur resulterade i sex artiklar som togs med som en del av resultatet samt ytterligare sex artiklar från manuella sökningar hittades, vilket mynnade ut i totalt tolv artiklar. Artiklarna var publicerade mellan år 2003–2021. Resultat: Resultatet visade att en rad olika arbetsterapeutiska interventioner som tillhandahålls för individer med sjukdomen artros. Interventionerna varierar beroende på vilken typ av artros individen har och interventionerna kan tillämpas med olika fokus, däribland: smärthantering, utmattning och engagemang i fysisk aktivitet. Slutsats: Slutsatsen av detta examensarbete visar fem olika arbetsterapeutiska interventioner som kan användas för att förbättra eller bibehålla förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet hos människor med artros. De fem olika interventionerna är hjälpmedel, handortoser, träning, utbildning och strategi. Interventionerna varierade och hade olika fokus beroende på om artros fanns i nedre eller övre extremitet.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kan drabba alla människor där orsakerna kan vara otillräcklig insulinproduktion eller nedsatt insulinkänslighet. I Sverige är ca 300 000 personer diagnostiserade med diabetes typ 2. Sjukdomen förekommer främst hos medelålders och äldre personer, men unga kan också drabbas. Det är viktigt med egenvård vid diabetes typ 2 men samtidigt förekommer förändringar i det dagliga livet som kan påverka egenvården. Inom det dagliga livet är det viktigt att kunna anpassa kost, fysisk aktivitet och glukosnivån för att bättre kunna hantera sjukdomen. För att som sjuksköterska kunna stödja personer med diabetes typ 2 är kunskap om personernas upplevelser av sjukdomen betydelsefullt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa personers upplevelser av diabetes typ 2 i dagliga livet. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på artiklar med kvalitativa ansats. Sökningar genomfördes via databaserna CINAHL och PubMed och elva artiklar valdes ut. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall och analyserades med stöd av innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes utifrån två huvudrubriker med respektive underrubriker. Huvudrubrikerna var: Förändringar i dagliga livet och Upplevelser av egenvård. Personerna har individuella upplevelser av diabetes typ 2 och är i behov av olika stöd, vilket kan vara relaterat till om personer är nydiagnostiserad eller har haft diabetes typ 2 en längre tid. Det är angeläget att personerna ges möjlighet att bearbeta sina känslor för att kunna genomföra egenvården. Konklusion: Sjuksköterskans roll är att stödja personer inom egenvård utifrån ett personcentrerat perspektiv, där kunskap och förståelse om personernas upplevelser av sjukdomen är av stor betydelse.

Syftet med denna uppsats var att undersöka några ungdomars och unga vuxnas föreställningar kring vad som är ett gott liv utifrån ett delaktighets-, normalitets- och identitetsperspektiv. Trots att de flesta unga mår bra idag är det allt fler som uppvisar stressymtom (Ungdomsstyrelsen, 2007). Tänkbara förklaringar är att pressen i skolan tycks öka, samt att övergången mellan ungdomstid och vuxenliv sker allt senare i livet (ibid). Hälsa är ett brett begrepp Ewles & Simnett, 2005). Att etableras på arbetsmarknaden samt att känna delaktighet i samhället kan ses som viktiga hälsofaktorer för unga människor (Reine, 2009; Statens folkhälsoinstitut, 2010). Människans identitet och mående kan påverkas av hennes miljö, kultur och socioekonomiska status (Frisén & Hwang, 2006; Gillberg, 2010). För att få en förståelse om hur unga människor kan reflektera kring hur den närmsta omgivningen och samhällsstrukturer påverkar dem som individer - samt hur man kan se på Det goda livet - har tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer gjorts där sammanlagt 11 personer fått diskutera kring ett antal frågeställningar. Uppsatsen har inspirerats av en hermeneutisk ansats. Vi har försökt sätta samman delar och helhet - och vår förförståelse, referenslitteraturen samt intervjupersonernas utsagor ligger till grund för resultatanalysen. Deltagarna i studien visade en längtan efter Det goda (vuxen) livet, men bilden av vad ett gott liv innebär varierade och påverkades av vilken miljö deltagarna befann sig i. Delaktighet sågs först och främst som en subjektiv känsla, och intervjupersonerna anser att det är samhällets ansvar att arbeta för att alla medborgare ska känna sig delaktiga. Vad gäller delaktighet i grupp påpekades att man som gruppmedlem bör vara ärlig och öppen. Alla intervjupersoner menade att de påverkas av de normer som finns i samhället. Några accepterade dem som självklarheter, medan andra upplevde normer om ”hur det ska vara” som pressande. De flesta såg den närmsta omgivningen som ett bollplank i identitetsskapandet, och menade att familj och vänner var viktiga stöd i deras livsval. I uppsatsens resultatdiskussion reflekterar vi över teman som vi tyckte var uppseendeväckande i resultatanalysen. En del deltagare verkar inte vilja sträva efter personlig utveckling, vilket litteraturen menar är en central faktor i människors liv. Uttrycket prestationsbaserad deltaktighet uppkom då vi, bland några deltagare, såg ett tydligt fokus  på hur känslan av delaktighet kan påverka individuella prestationer. Avslutningsvis diskuteras identitetsskapande genom avståndstagande, då några deltagare menar att de bildar sin identitet och sina värderingar utifrån vad de tycker är fel i omgivningen och samhället.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som blivit allt mer vanlig och kommer att enligt forskning öka de kommande åren. Vid diabetes typ 2 har kroppen svårt att hålla och reglera sockerhalten i blodet tillräckligt låg. Behandling av diabetes typ 2 fokuserar på livsstilsförändringar därför är patientens men även sjuksköterskans delaktighet viktig. Syfte: Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2 Metod: En litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier och sex underkategorier av analysen. Patienterna upplevde svårigheter att genomföra, behålla och kombinera livsstilsförändringarna med vardagssysslor men upplevde också att omgivningen hade både en positiv och en negativ påverkan på deras möjligheter att genomföra livsstilsförändringarna. Sjuksköterskans närvaro och lyhördhet för den enskilda individens upplevelse underlättade livsstilsförändringarna.  Slutsats: Vid livsstilsförändringar var patienterna med om både positiva och negativa upplevelser. Trots de stora kraven som är svåra att upprätthålla upplevde många välbefinnande vid livsstilsförändringarna. Stöd och engagemang från omgivningen kunde även skapa osäkerhet, oro och rädsla. Med hjälp av sjuksköterskans stöd och lyhördhet kunde livsstilsförändringarna genomföras och kombineras med vardagslivet