Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år ungefär 25000 människor i stroke för första gången. Ungefär 40 procent av de som överlever en stroke får kvarstående funktionedsättningar, vilka påverkar deras vardag och försämrar livskvaliteten. En vanlig komplikation är hjärntrötthet, vilket innebär en förlamande trötthet som plötslig uppstår, där energin tar slut och som det inte går att vila sig ifrån. Hjärntrötthet leder ofta till frustration hos personen inte minst på grund av bristande förståelse från omgivningen. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärntrötthet efter stroke Metod: En litteraturöversikt genomfördes där 15 artiklar med kvalitativ ansats analyserade med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen av materialet resulterade i tre huvudkategorier: Förändring i vardagen, Förändring av jaget och Hantering av den nya vardagen. Hjärntrötthet har en stor inverkan på personens liv, det innebär att hjärntrötthet påverkar vardagen även sociala sammanhang, de upplever frustration för den förlorad identitet och förminskad självbild. De behöver information och stöd för att kunna hantera symtomet, minska lidandet, öka självkänslan och få kontroll av sin sjukdom. Slutsats: Sjuksköterskor bör informera personer om hjärntrötthetens påverkan i persons liv men sjuksköterskor ska även stödja, uppmuntra och ge råd till hjärntrötthetsdrabbade patienter för att de ska utveckla egna strategier som kan underlätta symtomen samt minska komplikationer.

Depression hos äldre är ett utmanande problem både för äldre och vården. När äldre blir pensionärer eller förlorar en partner kan de hamna i en djup depression. Ensamhet, sjukdomar och åldrande kan vara andra faktorer som orsakar depression. Det innebär att vårdpersonalen kan lätt missa de äldres depressiva symptom för att den äldre som söker vård ofta klagar på somatiska besvär när de är deprimerade. Depression är ett lidande för de äldre där självkänslan och välbefinnandet påverkas negativt. Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelser med att leva med depression och hur de kan hantera den. Studien är baserad på en litteraturöversikt för att utforma en bred förståelse av äldres erfarenheter av depression och strategier som de använder för att må bra. Resultatet delas i två huvudteman där det första handlar om äldres upplevelser med att leva med depression och den andra handlar om äldres egna strategier för hantering av depression. Äldre upplevde depression som plågsamt och att den hade förhindrat dem att leva ett normalt liv. Depression kopplades till en känsla av ensamhet där äldre längtade efter att bryta denna ensamhet och delta i den sociala gemenskapen. Äldre kan hantera depression genom att göra aktiviteter som främjar hälsa och hitta lindring genom andlighet. Att söka hjälp och förstärka sin självmakt har varit även betydelsefulla strategier för att hantera depression. Det är viktigt att både anhöriga och vården stödjer äldre som lider av depression och ger dem råd i hanteringen av depression.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som blivit allt mer vanlig och kommer att enligt forskning öka de kommande åren. Vid diabetes typ 2 har kroppen svårt att hålla och reglera sockerhalten i blodet tillräckligt låg. Behandling av diabetes typ 2 fokuserar på livsstilsförändringar därför är patientens men även sjuksköterskans delaktighet viktig. Syfte: Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2 Metod: En litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier och sex underkategorier av analysen. Patienterna upplevde svårigheter att genomföra, behålla och kombinera livsstilsförändringarna med vardagssysslor men upplevde också att omgivningen hade både en positiv och en negativ påverkan på deras möjligheter att genomföra livsstilsförändringarna. Sjuksköterskans närvaro och lyhördhet för den enskilda individens upplevelse underlättade livsstilsförändringarna.  Slutsats: Vid livsstilsförändringar var patienterna med om både positiva och negativa upplevelser. Trots de stora kraven som är svåra att upprätthålla upplevde många välbefinnande vid livsstilsförändringarna. Stöd och engagemang från omgivningen kunde även skapa osäkerhet, oro och rädsla. Med hjälp av sjuksköterskans stöd och lyhördhet kunde livsstilsförändringarna genomföras och kombineras med vardagslivet

Bakgrund: Diabetes typ 1 är kroniskt sjukdom som kan drabba ungdomar. Ungdomar upplever att det är svårt att leva med diabetes typ 1 samt har fullt ansvar om sin sjukdom/ behandling. Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom, som kan också orsakas av genetisk koppling. Sjukdomen drabbar barn och ungdomar. Komplikationer till diabetes typ 1 kan vara att drabbas av hyperglykemi eller hypoglykemi. Hyperglykemi innebär förhöjd mängd glukos i blodet. Hypoglykemi för låg blodglukos halt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur ungdomar med diabetes typ 1 upplever det att ta fullt ansvar för sin sjukdom. Metod: Studien är en litteraturöversikt där 15 artiklar redovisar forskningsresultat över det valda området. Sökningar genomfördes i CINAHL och PubMed samt artiklarna är mellan år 2011- 2021. Resultat: Två huvudkategorier och sex underkategorier identifierades. Processen till självhantering (intialfas, utvecklingsfas och redo för självhantering). Påverkansfaktorer (omgivningens påverkan, oro och rädslors påverkan och att vara annorlunda). Slutsats: Genom dessa kategorier framkom olika processer. Utifrån självhantering ska ungdomar ha ökat kunskap samt erfarenhet om sin sjukdom och behandling. Ungdomarnas upplevelse av att genomgå processen försvåras av obalans då ungdomarna är mer oroliga för att anses annorlunda medan sjukvården är mer fokuserade på glukosvärden. En ökad förståelse för ungdomarnas upplevelse kan leda till bättre omvårdnad, sjuksköterskans kunskapsbas kan ge bättre vård till ungdomar med diabetes typ 1. / Background: Type 1 diabetes is a chronic disease that can affect young people. Young people experience that it is difficult to live with type 1 diabetes and have full responsibility for their illness / treatment. Type 1 diabetes is an autoimmune disease, which can also be caused by genetic linkage. The disease affects children and adolescents. Complications of type 1 diabetes can include hyperglycemia orhypoglycemia. Hyperglycemia means an increased amount of glucose in the blood. Hypoglycaemia for low blood glucose. Aim: The purpose of this literature study is to shed light on how young people with type 1 diabetes experience taking full responsibility for their illness. Method: The study is a literature review where 15 articles report research results over the selected area. Searches were conducted in CINAHL and PubMed and the articles are between the years 2011-2021. Results: Two main categories and six subcategories are identified.The process for self-management (initial phase, development phase and ready for self-management). Influencing factors (the influence of the environment, the influence of anxiety and fear and being different). Conclusion: Through these categories, different processes emerged. Based onself-management (self-management), young people must have increased knowledge and experience of their illness and treatment. The young people's experience of undergoing the process is made more difficult by imbalance as the young people are more worried about being considered different while the healthcare is more focused on glucose values. An increased understanding of the young people's experience can lead to better nursing, the nurse's knowledge base can provide better care to young people with type 1 diabetes.

Inledning: Endometrios är en kronisk östrogenberoende inflammationssjukdom som drabbar en av tio kvinnor. Sjukdomen kan ge kraftiga smärtor som är svåra att behandla och som ger en stor påverkan på kvinnornas liv. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva med smärta vid endometrios. Metod: Litteraturöversikt där 14 kvalitativa artiklar granskats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Omfattade fyra kategorier, Smärtans påverkan i det dagliga livet, smärta i kropp och själ, smärtans påverkan på relationer och självhantering och egenvård följt av nio subkategorier. Resultatet visade att smärta vid endometrios påverkade kvinnornas dagliga sysselsättning och upplevdes som både psykisk och fysisk påfrestande. Sjukdomen påverkade relationen till både familj och vänner negativt och brister i vården upplevdes. Kvinnorna använde sig av olika strategier och metoder för att kunna hantera sjukdomen och dess symtomen. Diskussion: Hur stöd från partner och familj, men även från vården, kan vara positiv vid hantering av endometrios. Att endometrios kan påverka det psykiska välbefinnandet och hur brister i vården kan påverka kvinnorna. Hur egenvård och självhantering har en betydelse för kvinnor då det kan öka livskvalitén och välbefinnandet samt vårdens betydelse vid egenvård. Slutsats: Endometrios påverkar hela kvinnans liv och att få möjlighet till stöd och hjälp samt egenvård och självhantering kan ha en stor betydelse för kvinnan. Hälso- och sjukvården bör få ökad kunskap och sjukdomen i stort behöver uppmärksammas för en ökad förståelse för drabbade kvinnor. Mer kvalitativ forskning ur både patient- och sjuksköterskeperspektiv behövs för att uppmärksamma sjukdomen och förbättra vården. / <p>Examinationsdatum 2019-11-06</p>

Den äldre befolkningen i Sverige ökar dramatiskt medans resurser minskar. Hjärtsvikt är en av Sveriges främsta folksjukdomar och en vanlig orsak till vårdkontakt och sjukhusvistelse för äldre personer. Symtom vid hjärtsvikt kan vara påfrestande och påverkar livskvalitén negativt för både patienter och närstående. Många äldre personer med hjärtsvikt bor kvar hemma och är i behov av stöd för att kunna hantera sin sjukdom och minska återinläggningar. Syftet med litteraturstudien är att beskriva distriktssköterskans strategier för att stärka egenvård hos patienter med hjärtsvikt i hemsjukvård. Metoden är en integrativ litteraturstudie där 19 artiklar av både kvalitativa och kvantitativa metoder ingår. Resultatet visar på fyra kategorier som tar upp strategier vilka distriktssköterskan kan tillämpa för att stärka egenvården hos patienter med hjärtsvikt; grundläggande förutsättningar för distriktssköterskan, vikten av att utgå från patientens situation och behov, att arbeta med mål och uppföljning samt erbjuda utbildning och kunskap. De grundläggande förutsättningarna handlar främst om distriktsköterskans specialistutbildning och att erfarenhet har stor betydelse i arbetet med egenvård. Andra strategier som framkommer är att se varje individ, arbeta med delaktighet, involvera anhöriga och individanpassa utbildning samt följa upp. Det finns ingen generell strategi att stärka egenvården som fungerar på alla. Distriktssköterskans kompetens är nödvändig i arbetet med att ge individuellt stöd som stärker egenvård. / The older population in Sweden increases dramatically while resources are decreasing. Heart failure is one of the most common diseases in Sweden which causes hospitalization for elderly people. Symptoms of heart failure can be stressful and affect the quality of life negatively for both patients and close relatives. A lot of old people with heart failure lives at home and need support to cope with their illness and reduce hospitalization. The aim of the literature study is to describe district nurses' strategies to strengthen self-care in patients with heart failure in home care. The method is an integrative literature study where 19 articles of both qualitative and quantitative methods are included. The results show four categories that address strategies district nurses can apply to strengthen self-care in patients with heart failure. These are essential conditions for district nurse, the importance of starting from the patient's situation and needs, to work with goals and follow-up as well as offer education and knowledge. The essential conditions are mainly that higher education and experience are of great importance in the work of self-care. Other strategies emerging is to see each individual person as unique, work with participation, involve relatives and individualized education as well as follow up. There is no general strategy to strengthen self-care that works for all. District Nurse skills are necessary in the work of providing individual support that strengthens selfcare.

No description available.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk inflammation som drabbar cirka en av tio personer i fertil ålder födda med en livmoder. Trots att sjukdomen är vanlig är det få som känner till den. Endometrios är inte svårt att diagnostisera men på grund av okunskap kring sjukdomen tar det lång tid för den drabbade att få en diagnos. Behandlingarna kan påverka den drabbade både fysiskt och psykiskt vilket leder till försämrad livskvalité. Det är därför viktigt att lyfta de copingstrategier som finns att tillgå. Syfte: Att sammanställa samt beskriva copingstrategier för personer som lever med endometrios. Metod: En beskrivande litteraturstudie utifrån elva tematiskt analyserade studier. Huvudresultat: Huvudresultatet av studien visade att problemfokuserade copingstrategier i form av egenvårdsmetoder och livsstilsanpassning minskade symtom, gav en känsla av kontroll och hade positiv inverkan på livskvalitén. Den mest användbara egenvårdsmetoden var värme från vetekudde, varma vattenflaskor och/eller kläder. Livsstilsanpassning i form av dietförändring samt planering av arbete och aktiviteter visade sig vara gynnsamt relaterat till smärtsymtom. Copingstrategierna var det som hade mest smärtlindrande effekt både före och efter bekräftad diagnos. Slutsats: Problemfokuserade copingstrategier i form av egenvårdsmetoder samt livsstilsanpassning var de mest användbara strategierna för symtomlindring vid endometrios. Det långa tidsspannet från första vårdkontakten till en säkerställd diagnos var psykiskt påfrestande. För att korta ner tiden mellan första vårdmötet och diagnossättningen samt kunna ge de drabbade tillfredställande information om vad sjukdomen innebär krävs utbildad vårdpersonal. Utbildning om endometrios behövs för vårdpersonal inom fler instanser utöver endometriosteamen eftersom en person med endometrios kanske söker vård på en akutmottagning eller en hälsocentral från början. / Background: Endometriosis is a chronic inflammation which affects one out of ten people who are fertile and born with a uterus. Despite the disease being common only a few people know about it. Endometriosis is not difficult to diagnose but due to the lack of knowledge about the disease it takes a long time for the person to get a diagnosis. The treatments affect the person physically and mentally which lead to lower quality of life and therefore it is important to enlighten available coping strategies. Aim: To compile and describe coping strategies for people living with endometriosis. Method: A descriptive literature study based on eleven thematically analysed studies. Main Results: The main result showed that problem focused coping strategies such as self-management and lifestyle adjustments decreased symptoms, led to a sense of control, and influenced positively on quality of life. It showed that the most useful self-management methods were the heat from heat pillows, warm water bottles, and/or clothes. Lifestyle adjustments that proved decrease in pain was diet change, scheduling of work and activities. The coping strategies were the most successful methods regarding painrelieving, both before and after confirmed diagnosis. Conclusion: Problem focused coping strategies such as self-management and lifestyle adjustments were the most successful strategies to decrease endometriosis related symptoms. The time span between the first contact with healthcare up until confirmed diagnosis was long and psychologically stressful. What is needed to shorten that time span and give pleasing information about the impact of the disease is educated healthcare workers. Education about endometriosis is needed in many units, not only in the endometriosis teams since people without a diagnosis might seek care in the emergency room or other instances to begin with.

Bakgrund: År 2020 diagnostiserades globalt 2,3 miljoner kvinnor med bröstcancer varav 685 000 kvinnor dog av sjukdomen och antal insjuknande förväntas öka. Cytostatikabehandling är en effektiv behandlingsmetod som kan upplevas utmanande för patienten.  Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter hos kvinnor med bröstcancer i samband med cytostatikabehandling och hur de hanterar dessa erfarenheter.   Metod: Litteraturstudie med nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna har inhämtats från databaserna Cinahl, PubMed och APA Psycinfo. Analysen är genomförd med inspiration av Fribergs femstegsanalys.   Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och elva underkategorier. Kategorierna var ”att erfara och hantera fysiska biverkningar”, ”att erfara och hantera känslomässiga reaktioner” och ”att behöva och söka stöd”.  Konklusion: Cytostatikabehandling är inte endast kroppsligt påfrestande utan även känslomässigt och socialt. Det finns en stor variation av hanteringsstrategier, några är gynnsamma för patienten och andra mindre gynnsamma. Sjuksköterskan behöver således vara medveten om patientens självhantering och förstå var patienten kan hitta styrka och var stöttning kan behövas. Mer forskning behövs kring självhantering i samband de erfarenheter som framkommer vid cytostatikabehandling. / Background: In 2020, 2,3 million women were diagnosed with breast cancer globally, 685 000 died from the illness and the incidence is expected to increase. Chemotherapy is an efficient treatment method but can be experienced as challenging for the patient.   Aim: The aim of this study was to highlight the experiences of women with breast cancer in relation to chemotherapy and how they deal with the experiences.   Methods: A Literature study based on nine qualitative studies. The database search was conducted at Cinahl, PubMed and APA Psycinfo and analyzed with inspiration from the Friberg five-step model.   Results: The analysis resulted in three categories and eleven subcategories. The categories were “experiencing and managing physical side effects”, “experiencing and managing emotional reactions” and “needing and seeking support”.  Conclusion: Apart from physical effects, chemotherapy also affects the patient emotionally and socially. There’s a big variety of coping strategies, some are beneficial for the patient, and some are less beneficial. Nurses need to gain awareness of the patient's self-management to understand where the patient can find strength and where support is needed. More research is needed on self-management related to the experiences of chemotherapy.

Bakgrund: Långvarig smärta är en av de främsta orsakerna till varaktigt lidande och funktionsnedsättning både i Sverige och globalt. Dagens behandlingsmetoder anses i många fall bristfälliga. I ett allt mer högteknologiskt samhälle utvecklas elektroniska hjälpmedel som stöd till personer med olika sjukdomstillstånd. Tidigare studier visar att internetbaserade interventioner främjar hälsa, lindrar lidande och ökar egenmakten, dock är området fortfarande under snabb utvecklig. Syfte: Att beskriva effekterna av internetbaserade interventioner riktade mot långvarig smärta. Metod: Begränsad systematisk litteraturöversikt med elva kvantitativa artiklar.  Resultat: Fem av artiklarna använde KBT, tre artiklar använde ACT och tre artiklar använde självhanteringsmetoder. Fyra effekter av interventionerna framkom; smärtreducering, smärthantering, livskvalitet och psykisk hälsa. Smärthantering förbättrades signifikant, resterande förbättrades, dock ej signifikant. Effekterna är förbättrade till signifikant förbättrade vid uppföljningar efter avslutad behandling. Slutsats: Att införa internetbaserade interventioner som tillägg till klinisk omvårdnad kan innebära hälsovinster för enskild person samt för samhället. Dock ses svårigheter att implementera den här typen av intervention på en större befolkning då faktorer som tillgänglighet och könsfördelning påverkar negativt. Fortsatt forskning: Jämnare könsfördelning i studier, större geografisk utbredning samt långtidsuppföljningar bör ligga i fokus för framtida forskning. / Background: Chronic pain is one of the primary causes to abiding suffering and disabilities in Sweden and globally. Today’s treatment methods are somewhat considered lacking. In a high technology society, as the one we are living in today, the developing of electronic aids for persons with different disease states increases. Internet-based interventions is considered a part of the future in health care. Aim: The aim of this study was to describe the effects of Internet-based interventions designed for people with chronic pain. Method: A rapid systematic review with eleven quantitative studies. Result: Five studies used CBT, three studies used ACT and three is denominated as self-management. Four effects became clear; mental health, pain management, pain reducing, and quality of life. Pain management showed significant improvement, the other three effects showed improvement, although no significant improvement. At follow-up after post intervention the effects improved, some with significance. Conclusion: To implement internet-based interventions as an addition to clinical care could mean health benefits for the community as well as the individual person. However, this intervention type is not accessible on a larger population. Further Research: There should be focus on gender equality, broader geographic areas and longer follow-ups in future research.