Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk och obotlig sjukdom som påverkar olika aspekter i livet. Egenvården är en stor del av personernas vardag och kräver ett stort ansvarstagande. Unga vuxna lever i en komplex tid med ständiga förändringar och ska samtidigt utföra självhanteringsuppgifter relaterat till diabetes. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga vuxnas erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som baserades på åtta kvalitativa respektive två kvantitativa originalstudier. Materialet analyserades utifrån Fribergs fyra analyssteg och resultat diskuterades utifrån Dahlberg och Segestens teori om hälsa och vårdande. Sökningen genomfördes i två akademiska databaser CINAHL och PubMed med sökorden “young adult”, "emerging adult”, “experience”, "patient attitudes", "perception”, "self-care, "self-management" och "diabetes mellitus, type 1”. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra teman. Första temat “Att ha sin sjukdom som ständig följeslagare”, belyser hur unga vuxna uppfattar sina liv i förhållande till diabetes och att aldrig kunna bli fria från den, då de ständigt blir påminda om dess existens. Andra temat “Att hantera egenvård”, sammanfattar unga vuxnas egenvård genom användning av diverse diabetesteknologier och strategier som de utvecklat. Unga vuxna ville ha kontroll över sjukdomen genom att vara proaktiva.Tredje temat “Balansera mellan sjukdom och normalt liv”, präglas av balansen mellan självhantering i vardagslivet och hur unga vuxna hanterar den. Självhanteringsuppgifter kunde medvetet förbises för att bevara en känsla av normalitet i sociala sammanhang. Sista temat “Stöd från omgivningen”, tar upp det stöd som unga vuxna behöver för att hantera sin egenvård. Stödet kunde vara ett lyssnade öra och uppmuntrande ord från föräldrar, vänner och vårdgivare. Slutsats: Unga vuxna lever i en komplex tid med många övergångar som påverkar självhanteringen. Att bli självständiga och axla det större ansvaret kan vara påfrestande för sin hälsa och de behöver stöd från familj, vänner och vårdgivare för att nå en optimal blodglukosnivå. Sjuksköterskor behöver arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och bygga en tillitsfull vårdrelation för att öka delaktigheten hos de unga vuxna. / Background: Type 1 diabetes is a chronic and incurable disease that affects various aspects of life. Self-care is a big part of the daily routine for individuals with diabetes and requires a big responsibility. Young adults live in a complex time with constant changes and must also carry out self-management tasks related to diabetes. Aim: The aim of the study was to describe young adults´ experiences of self-care in type 1 diabetes. Method: The method used was a literature review with an inductive approach based on eight qualitative and two quantitative original studies. The material was analyzed using Friberg's four analytical steps, and the results were discussed based on Dahlberg and Segesten's theory of health and caring. The search was conducted in two academic databases, CINAHL and PubMed, using the search terms "young adult", "emerging adult", "experience", "patient attitudes", "perception", "self-care", "self-management" and "diabetes mellitus, type 1". Results: The literature review resulted in four themes. The first theme "Having one's illness as a constant companion" highlights how young adults perceive their lives in relation to diabetes and the fact that they can never be free from it, as they are constantly reminded of its existence. The second theme "Managing self-care" summarizes young adults' self-care through the use of various diabetes technologies and strategies that they have developed. Young adults wanted to have control over their disease by being proactive. The third theme "Balancing between disease and normal life" is characterized by the balance between self-management in daily life and how young adults handle it. Self-management tasks could be deliberately overlooked to preserve a sense of normality in social situations. The fourth theme "Support from the surrounding environment" addresses the support that young adults need to manage their self-care. The support could be a listening ear and encouraging words from parents, friends and healthcare providers. Conclusions: Young adults are living in a complex time with many transitions that affect self-management. Becoming independent and taking on greater responsibilities can be stressful for their health, and they need support from family, friends, and caregivers to achieve optimal blood glucose levels. Nurses need to work from a person-centered approach and build a trusting care relationship to increase the involvement of young adults.

Bakgrund: Långvarig smärta är en av de främsta orsakerna till varaktigt lidande och funktionsnedsättning både i Sverige och globalt. Dagens behandlingsmetoder anses i många fall bristfälliga. I ett allt mer högteknologiskt samhälle utvecklas elektroniska hjälpmedel som stöd till personer med olika sjukdomstillstånd. Tidigare studier visar att internetbaserade interventioner främjar hälsa, lindrar lidande och ökar egenmakten, dock är området fortfarande under snabb utvecklig. Syfte: Att beskriva effekterna av internetbaserade interventioner riktade mot långvarig smärta. Metod: Begränsad systematisk litteraturöversikt med elva kvantitativa artiklar.  Resultat: Fem av artiklarna använde KBT, tre artiklar använde ACT och tre artiklar använde självhanteringsmetoder. Fyra effekter av interventionerna framkom; smärtreducering, smärthantering, livskvalitet och psykisk hälsa. Smärthantering förbättrades signifikant, resterande förbättrades, dock ej signifikant. Effekterna är förbättrade till signifikant förbättrade vid uppföljningar efter avslutad behandling. Slutsats: Att införa internetbaserade interventioner som tillägg till klinisk omvårdnad kan innebära hälsovinster för enskild person samt för samhället. Dock ses svårigheter att implementera den här typen av intervention på en större befolkning då faktorer som tillgänglighet och könsfördelning påverkar negativt. Fortsatt forskning: Jämnare könsfördelning i studier, större geografisk utbredning samt långtidsuppföljningar bör ligga i fokus för framtida forskning. / Background: Chronic pain is one of the primary causes to abiding suffering and disabilities in Sweden and globally. Today’s treatment methods are somewhat considered lacking. In a high technology society, as the one we are living in today, the developing of electronic aids for persons with different disease states increases. Internet-based interventions is considered a part of the future in health care. Aim: The aim of this study was to describe the effects of Internet-based interventions designed for people with chronic pain. Method: A rapid systematic review with eleven quantitative studies. Result: Five studies used CBT, three studies used ACT and three is denominated as self-management. Four effects became clear; mental health, pain management, pain reducing, and quality of life. Pain management showed significant improvement, the other three effects showed improvement, although no significant improvement. At follow-up after post intervention the effects improved, some with significance. Conclusion: To implement internet-based interventions as an addition to clinical care could mean health benefits for the community as well as the individual person. However, this intervention type is not accessible on a larger population. Further Research: There should be focus on gender equality, broader geographic areas and longer follow-ups in future research.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 är ett stort folkhälsoproblem som påverkar personers fysiska och psykiska hälsa. För att kunna leva med en kronisk sjukdom som typ 2-diabetes måste personer hantera sjukdomen genom att anpassa sitt dagliga liv och tillämpa egenvårdsaktiviteter för att uppnå god hälsa. Sjuksköterskan kan stötta i att hantera denna förändring och uppnå en god egenvård genom utbildning och motiverande samtal. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter kring barriärer och möjliggörande faktorer för egenvård vid typ 2-diabetes. Metod: Denna studie är en kvalitativ litteraturöversikt. De femton artiklar som omfattas i studien hittades i två olika databaser, CINAHL och PubMed. Innehållsanalys tillämpades för att analysera data. Resultat: Två kategorier beskriver erfarenheterna av egenvårdsförmågan vid typ 2-diabetes; 1) Lyckad egenvård med subkategorier: att erhålla stöd från närstående, att erhålla stöd från sjukvårdspersonal, kunskapens betydelse för livsstilsförändringar och bedömning om hälsorisker samt motivation som verktyg. 2) Utmaningar med egenvård med subkategorier: behov av stöd från närstående, behov av ökad kunskap, utmaningar i möte med sjukvårdspersonal samt utmaningar i det dagliga livet. Slutsats: Typ 2-diabetes är en utmanande sjukdom för personen att både leva med och hantera. Nya och strikta egenvårdsaktiviteter måste implementeras i det dagliga livet för att upprätthålla en god hälsa. Stöd från närstående och sjukvårdspersonal, kunskap om förändringar kring livsstil samt motivation som ett redskap för uppfyllelse av egenvårdsbehov är betydelsefullt för att personen ska lyckas med egenvården. Sjuksköterskan är av stor vikt vid förbättringen av personers egenvårdsförmåga, då handledning och förmedling av kunskap är aktuellt. / Background: Type 2 Diabetes Mellitus is a major public health problem that affects a person's physical and psychological health. To be able to live with a chronic disease such as type 2 diabetes, people must manage the disease by adapting their daily lives and applying self care activities to achieve good health. The nurse can support in dealing with this change and achieve good self care through training and motivational conversations. Aim: The aim was to describe experiences about barriers and enabling factors for self care in type 2 diabetes. Method: This study is a qualitative literature review. The fifteen articles covered in the study were found in two different databases, CINAHL and PubMed. Content analysis was applied to analyze data. Results: Two categories describe the experiences of the self care ability in type 2 diabetes; 1) Successful self care with subcategories: to receive support from close ones, to receive support from healthcare professionals, the importance of knowledge for lifestyle changes and assessment of health risks and motivation as a tool. 2) Challenges with self care with subcategories: need for support from relatives, need for increased knowledge, challenges in meeting healthcare professionals and challenges in daily life. Conclusion: Type 2 diabetes is a challenging disease for the person to both live with and manage. New and strict self care activities must be implemented in daily life in order to maintain good health. Support from relatives and healthcare professionals, knowledge of lifestyle changes and motivation as a tool for meeting self care needs is important for the person to succeed with self care. The nurse is of great importance in improving people's self care ability, as supervision and dissemination of knowledge is relevant.

Bakgrund: Astma är en kronisk inflammatorisk lungsjukdom som drabbar luftvägarna. Behandlingen baseras på symtom med läkemedel och egenvård. Egenvård innebär hälso- och sjukvårdsåtgärder som personen själv utför såsomförebyggande åtgärder av astma. Studier visar att personer med astma har otillräcklig förståelse av sjukdomen och dess egenvård vilket leder till lidande. Genom att ta reda på personers upplevelser av egenvård vid astma kan det bli lättare för vården att ge rätt stöd. Syftet: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av egenvård vid astma i det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikten baserades på induktiv ansats och kvalitativ design.Resultatet bestod av 11 vetenskapliga artiklar som analyserades efter Fribergs femstegsanalys. Resultat: Resultatet är indelat i tre huvudteman och sex subteman. (1) Förbättradkunskap om astma: behov av information och stöd samt personers egen förståelseav astma. (2) Kroppskontroll: hantering av astmatiskt läkemedel och strategier för att hantera symtom. (3) Sjukdomsidentitet: känna autonomi och acceptans av sjukdomen. Slutsats: Grunden i resultatet är att kommunikationen med vården behöver förbättras. Personer med astma önskar förbättrad information för att kunna ta rätt beslut om sin egenvård och bli mer delaktig i vårdbeslut för att förbättra autonomi. / Background: Asthma is a chronic inflammatory lung disease that affects the patient's airways. The treatment is based on symptoms and is regulated through medication and self-care. Self-care involves healthcare measures the patient does themselves, such as preventive measures for asthma. Studies show that people with asthma have insufficient understanding about the illness and its self-care which leads to suffering. By finding out the persons' experiences of self-care, it can be easier for the nurse to offer the right support. Aim: The aim was to describe adults' experiences of self-care for asthma in daily life.Method: A literature review based on an inductive approach and qualitative design. The result consisted of 11 scientific articles that were analyzed according to Friberg's (2017) five-step analysis. Results: The results are divided into three main themes and six sub-themes: (1) improved knowledge of asthma: need for information and support and Persons’ own understanding of asthma. (2) Body control: management of asthmatic medicationand strategies for managing symptoms. (3) Disease identity: feel the autonomy and the acceptance of disease. Conclusion: The foundation of the result is about communication in healthcare andneeds improving. People with asthma wishes better information for decision making about their self-care, and to become more involved in their healthcare to improve autonomy.

Bakgrund: Folksjukdomen diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling och anses vara ett globalt problem. I Sverige är det cirka 5 procent av befolkningen som har sjukdomen diabetes och en majoritet av dessa har DMT2. Risken för eventuella komplikationer kan minska om personen håller blodsockernivån under kontroll och är följsam i sin egenvård. En fördjupad kunskap om patienters upplevelser av egenvård vid DMT2 möjliggör för sjuksköterskan att erbjuda ett personcentrerat stöd och vägledning relaterat till sjukdomen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturstudie genomfördes baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, som kvalitetsgranskades samt analyserades. Artiklarna har hämtats från databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Utifrån analysen kunde tre huvudkategorier och sex underkategorier identifieras. Huvudkategorierna består av Hinder för egenvård, Tillämpning av strategier och Förekomst av förutsättningar. Upplevelserna av egenvård vid DMT2 varierade, och påverkades av faktorer som varierande känslor, kunskapsbrist, kostvanor, fysisk aktivitet, stöd och motivation. Gemensamt för studierna var att personer med DMT2 beskrev olika hinder, strategier och förutsättningar som de upplevde kring sin sjukdom. Konklusion: Det kan antas att sjuksköterskor i mötet med patienter med DMT2, behöver tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt inom sitt omvårdnadsarbete, vilket kan ha en direkt påverkan på patienters upplevelser av egenvård. / Background: The endemic disease diabetes mellitus type 2 (DMT2) is a chronic disease that requires lifelong treatment and is considered to be a global issue. Approximately 5 percent of the Swedish population have diabetes, and a majority of these have DMT2. The risk of possible complications can lessen if the person keeps their blood sugar level under control and is compliant in their self-care. An increased knowledge regarding patients’ experiences of self-care in DMT2 enables nurses to offer person-centered support and guidance related to the disease. Aim: The aim of the literature study was to illustrate patients’ experience of self-care in diabetes mellitus type 2. Method: The literature study was based on ten scientific articles with a qualitative approach, that went through quality assessment and was then further analysed. All studies were obtained from the databases Cinahl and PubMed. Results: Based on the analysis, three categories and six subcategories were identified. The three main consist of: Obstacles for self-care, Application of Strategies and Presence of Ideal Circumstances. The experiences of self-care in DMT2 varied and were influenced by factors such as emotions, lack of knowledge, diet, physical activity, support and motivation. The common denominator in the studies was that persons with DMT2 described different obstacles, strategies and ideal circumstances that they experienced regarding their illness. Conclusion: It can be presumed that nurses, in meeting patients with DMT2, need to apply a person-centred approach in their nursing work, which can have a direct impact on patients’ experiences of self-care.

Background: One of the most prevalent diseases in the world, type 2 diabetes mellitus is rising every year. Self-care refers to controlling one's own illness to prevent future complications. The nurses' work is oriented on a person-centered approach to inform, promote, encourage, and support the patient to maintain good health in consideration of their circumstances. Aim: The aim of this literature study was to describe persons' experiences with self-care of type 2 diabetes mellitus.   Method: A literature study based on qualitative scientific articles which were retrieved from PubMed and CINAHL. A thematic analysis was used to analyze the articles. The study's objective was accomplished.  Results: The two main themes were identified. Experiences that affect self-care and Experiences of self-care’s impact on life.  Conclusion: Self-care is influenced by several factors such as knowledge, experience of support and control. The self-care and adaptation required for these affects the lives of people with type 2 Diabetes. Nurses have a key role in patients' self-care by helping people manage self-care. / Bakgrund: En av de vanligaste sjukdomarna i världen, typ 2 diabetes mellitus ökar varje år. Egenvård avser att kontrollera sin egen sjukdom för att förhindra framtida komplikationer. På grund av detta är sjuksköterskornas arbete inriktat på ett personcentrerat förhållningssätt för att informera, främja, uppmuntra och stödja patienten att bibehålla en god hälsa med hänsyn till sina omständigheter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers erfarenheter av egenvård av typ 2 diabetes mellitus. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar som hämtats från PubMed och CINAHL. En tematisk analys användes för att analysera artiklarna. Studiens mål uppnåddes. Resultat: Två huvudteman identifierades. Erfarenheter som påverkar egenvården och erfarenheter av egenvårdens påverkan på livet. Slutsats: Egenvården påverkar flera faktorer såsom kunskap, erfarenhet av stöd och kontroll. Egenvården och anpassningen som krävs för dessa påverkar livet hos personer med typ 2 diabetes mellitus. Sjuksköterska har en nyckelroll i patienters egenvård genom att hjälpa personer att hantera egenvården.