• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 207
  • 4
  • 1
  • Tagged with
  • 212
  • 85
  • 61
  • 53
  • 49
  • 47
  • 47
  • 39
  • 32
  • 32
  • 29
  • 28
  • 26
  • 25
  • 25
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Livet efter detta : en religionsvetenskaplig studie av människors föreställningar om vad som händer då vi dör

Hellerstedt, Kristina January 2001 (has links)
Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka föreställningar som finns hos människor om vad som händer då vi dör. För att uppfylla detta har dels en enkätundersökning och dels fyra intervjuer genomförts. I analysen av enkätundersökningen, som ligger till grund för intervjuerna, har fem kategorier av föreställningar om vad som händer då vi dör kommit fram: * Himmel- eller helvetestanken * Reinkarnationstanken * Ateistisk / naturvetenskaplig tanke * En föreställning om att något högre men svårförståeligt händer * Ingen föreställning om livet efter detta. Analysen av intervjuerna behandlar följande kategorier inom ämnesområdet ”livet efter detta – vad händer då vi dör?”: * Intervjupersonernas föreställning om livet efter detta och hur de fått den * Föreställningens konsekvenser i livet * Förhållandet mellan vetenskap, religion och den egna föreställningen * Oförklarliga upplevelser och skyddsänglar * Meningen med livet Diskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori.
52

Livet efter en hjärtinfarkt : En litteraturstudie / Life after myocardial infarction : A literature study

Brännholm, Åsa, Bergkvist, Anna January 2015 (has links)
Bakgrund: I Sverige är den vanligaste dödsorsaken kranskärlssjukdom, vilket kan innebära hjärtinfarkt. Riskfaktorer för hjärtinfarkt är låg fysisk aktivitet, höga blodfetter, rökning, låg inkomst och låg utbildning. En hjärtinfarkt uppstår vanligtvis på grund av att ett åderförfettningsplack har brustit och bildat en blodpropp.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka kvinnor och mäns erfarenheter efter en hjärtinfarkt. Metod: Nio kvalitativa vetenskapliga studier analyserades enligt Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultat: Resultatet sammanställdes i de tre kategorierna Begränsningar i vardagen, Stöd respektive brist på stöd från omgivningen, Förändrad syn på livet.  Konklusion: De personer som drabbats av en hjärtinfarkt lider ofta av hälsoproblem som fatigue i efterförloppet. Livsstilsförändringar kan vara svåra att genomföra och framförallt att bibehålla. Hälso- och sjukvårdspersonal bör vara väl insatta i vad livet efter en hjärtinfarkt innebär och ge gott stöd till de som drabbats. Livsstilsförändringar bör genomföras några få i taget istället för alla på samma gång för att det ska bli hållbart på lång sikt. / Background: The most common cause of death in Sweden is coronary heart disease, which can imply myocardial infarction. Risk factors for myocardial infarction are low physical activity, high blood lipids, smoking, low income and poor levels of education. A myocardial infarction occurs when a fatty, calcified plaque has ruptured and formed a trombosis. Aim: The aim of this literature study is to examine women and men’s experiences after a myocardial infarction. Method: Nine qualitative scientific studies were analyzed according to Friberg’s model for literature review. Results: The results were complied into three categories named Restrictions in daily life, Support or lack of support from the community, Altered life vision. Conclusion: The people who have suffered a myocardial infarction often sustain health problems such as fatigue in the aftermath. Lifestyle changes may be difficult to adopt and above all to maintain. Healthcare professionals should be well informed of what life after a myocardial infarction can implicate and give good support to those affected. Lifestyle changes should be carried out a few at a time rather than all at once to make them sustainable in the long term.
53

Livet med endometrios : En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen endometrios

Mlynarz, Monika January 2010 (has links)
<p>Bakgrund: Endometrios är en godartad kronisk sjukdom som kan drabba kvinnor i alla åldrar. Symptomen är både av fysisk och mental karaktär och upplevs väldigt individuellt. Fysiska symptom i form av svår smärta uppstår före menstruationen och ökar sedan i intensitet. Mentala symptom kan vara förändringar i stämningsläge. Sjukdomen endometrios kan lindras genom hormonbehandling och kirurgi. Det finns få forskningsstudier som inriktar sig på kvinnans upplevelse av endometrios.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen endometrios.</p><p>Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga artiklar och analyserad med manifest innehållsanalys.</p><p>Resultat: De endometriosdrabbade kvinnornas fysiska hälsa präglas av smärta. Sjukdomen resulterade i förändringar, både privat och yrkesmässigt. Kvinnornas symptom blev ofta bagatelliserade, av läkare och omgivning. Deras bemötande framkallade frustration hos patiensgruppen men sporrade samtidigt kvinnorna att ta kontroll över smärtan.</p><p>Slutsats: Endometrios drabbar alla aspekter i kvinnors liv. Av resultatet framgår att det finns kunskapsbrister om endometrios hos vårdpersonalen, vilket leder till bagatellisering av sjukdomstillståndet och därmed ett förlängt lidande.</p>
54

Var går du? : En studie om stadsform och dess påverkan på gåendes rörelsemönster i Gävle

Skarpsvärd, Sofia January 2017 (has links)
No description available.
55

Partipolitiskt engagemang mitt i livet : En beskrivning av en process

Myllergård, Karolina January 2017 (has links)
Människor i dagens samhälle engagerar sig i allt lägre utsträckning i partipolitik och representativ demokrati. Den här studien fokuserar på de som ändå väljer ett partipolitiskt engagemang. Studiens syfte är att belysa hur processen ser ut när man som vuxen person mitt i livet väljer att bli medlem i ett politiskt parti med avsikt att vara aktiv. Utifrån detta syfte är studien utförd med analytisk induktion som metod, då fokus ligger på att studera en process. Studien bygger på intervjuer och i resultatet sammanfattas processen i fem steg, vilka är följande: att ha lärt sig att politik är viktigt, erfarenhet av att kunna påverka, identifikation med parti, partimedlemskap som plattform för aktivitet och inspirerad av enskild händelse. Dessa steg är alla väsentliga och utgör tillsammans en förklaring till hur det ser ut när man väljer att aktivera sig partipolitiskt när man är en vuxen person mitt i livet. Resultaten kontextualiseras mot senmoderna teorier av Beck och Giddens om individualisering, reflexivitet, subpolitik och livspolitik, samt Sörboms idéer om politiskt engagemang.
56

Upplevelser av hur afasi påverkar en person i det dagliga livet efter en stroke : En litteraturstudie

Johansson, Anna, Lindgren, Julia January 2017 (has links)
Bakgrund: Afasi är en vanlig komplikation efter stroke och innebär en helt ny värld för dem som insjuknar. Afasi innebär en känslomässig kamp och många är i behov av stöd och vård. Sjuksköterskan bör ha kunskap om och förståelse för upplevelserna av afasin eftersom det är avgörande för att kunna nå fram och hjälpa patienten på bästa möjliga sätt. Det är därför av intresse att undersöka personers upplevelse av afasins påverkan i det dagliga livet efter en stroke. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelse av afasins påverkan i det dagliga livet efter en stroke. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på nio vetenskapliga artiklar. Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier användes vid kvalitetsgranskningen av artiklarna. För att analysera materialet från de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av analysmetod. Resultat: I resultatet framkom att de flesta av personerna med afasi upplevde en förändrad identitet och självbild efter att ha insjuknat i afasi. Självkänsla och självförtroende sågs som förutsättningar för ett underlättat dagligt liv, för att våga delta i sociala sammanhang och i samhället, men också för att kunna acceptera sin situation. Personerna med afasi upplevde att delaktighet i det dagliga livet var betydelsefullt. De ville ses som jämlika, känna tillhörighet till andra människor och samhället. Slutsats: Många av dem som insjuknat i stroke och afasi upplevde afasin som ett hinder i det dagliga livet, vilket ledde till känslor som frustration, förlust, utanförskap, rädsla och oro. Generellt sett har de flesta personerna med afasi liknande upplevelser om afasins påverkan i det dagliga livet, men alla människor är olika. Afasin påverkar personerna på olika sätt, då de har olika förutsättningar. Det är i grunden självbilden och identiteten som påverkas mest. Det är därför betydelsefullt att sjuksköterskan besitter kunskap om afasi, lär känna den individuella personen och har förståelse för dennes livsvärld för att kunna hjälpa och vara det stöd som personen med afasi behöver.
57

Kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer : Ur ett patientperspektiv

Sigfridsson, Marie January 2016 (has links)
No description available.
58

Det dagliga livet under rehabiliteringen efter insjuknandet i stroke : En kvalitativ litteraturstudie

Danielsson, Johan, Elmgren, Tommy January 2017 (has links)
Bakgrund: I Sverige lever ungefär 100 000 personer med någon form av komplikation av stroke. Efter insjuknande i stroke kan personen uppleva förändring som osäkerhet, oro eller att personens kropp känns främmande. Komplikationer som kan uppkomma vid tillfälligt begränsad syretillförsel till hjärnan är afasi, minnespåverkan, halvsidesförlamning och begränsningar i synen. Syfte: Syftet var att beskriva personer som insjuknat i stroke upplevelser av deras dagliga liv under rehabilitering efter utskrivning ifrån sjukhus. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarna har granskats efter Critical Appraisal Skills Programme bedömningsmall. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundsmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i sex olika kategorier som berör deltagarnas fysiska komplikationer efter en stroke samt de begränsningar insjuknandet i stroke kan medföra. Deltagarna utvecklade strategier för att klara av rehabiliteringen och det dagliga livet samt den osäkerhet och de rädslor som deltagarna levde med. Sociala relationer kan påverkas efter insjuknandet i stroke vilket skapar förändring och en osäkerhet inför framtiden. Slutsats: Strategier för att klara av det dagliga livet och rehabiliteringen blev betydande för deltagarna. Det beskrevs även att de blev beroende av sina anhöriga för att klara det dagliga livet samt de ekonomiska problem som kan följa efter en stroke. Behovet av att patienten får berätta sin berättelse blev mer självklart eftersom alla som insjuknar i stroke får olika komplikationer efter insjuknandet.
59

Kolla vad hen skakar! : En litteraturstudie som beskriver hur det är att leva med Parkinsons sjukdom.

Sandberg, Rickard, Nilsson, Maria January 2017 (has links)
Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en kronisk, progressiv neurodegenerativ sjukdom. Den drabbar vanligen människor i åldrarna 50 – 60 år. Sjukdomsbilden varierar hos individer med PS. Gemensamt för personer med PS är att livet med kronisk sjukdom innebär en förändring av fysiska samt psykiska förmågor. PS är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna sett ur ett globalt perspektiv.Syfte: Syftet är att ta reda på hur det är att leva med PS, från ett patientperspektiv.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa studier. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats. Databaser som använts i arbetet är Cinahl och Pubmed.Resultat: Att leva med PS innebär en förändring av fysiska och psykiska förmågor. Sjukdomen drabbar individer på olika sätt. Stöd och support rapporterades som en viktig del för att kunna hantera sjukdomen adekvat. Acceptans samt en positiv inställning visade sig nödvändigt för att kunna gå vidare med livet samt sjukdomen. Tre huvudkategorier bildades: Livet förändras, stöd och kunskap, och livet går vidare.Slutsats: PS medför olika komplikationer. Sjukdomens manifest skiljer sig mellan individer. Det är viktigt att personer med PS och deras anhöriga får information samt kunskap om sjukdomen. Detta för att minska på stigmatiseringen kring kronisk sjukdom, och för att vården skall kunna utformas på bästa sätt, med fokus på en personcentrerad omvårdnad
60

Finns det en balans mellan arbetslivet och privatlivet? : En studie om hur chefer upplever Work-Life Balance / Is there a balance between work and private life? : A study about how managers experience Work-Life Balance

Gonzalez, Maria January 2019 (has links)
Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur chefer upplever att de kombinerar arbetslivet och privatlivet. Jag vill lyfta fram de faktorer som påverkar cheferna i deras förhållningssätt men även vilken funktion som arbetsplatserna har. Därefter redovisas skillnaderna som visas bland män och kvinnor när de kombinerar arbetslivet och privatlivet. För att kunna besvara studiens syfte och dess frågeställningar läste jag först på om ämnet Work-Life Balance och valde därefter relevanta teorier. Bland dessa teorier redogörs för Work-Life Balance och dess konflikter som kan uppstå. Andra teorier är bland annat organisationens påverkan, flexibilitet och tillgänglighet. Studien bygger på ett kvalitativt förhållningssätt där datainsamlingen utfördes med hjälp av 7 intervjupersoner. Därefter transkriberades samtliga intervjuer för att sedan kunna kodas. Kodningen utformades i concepts och kategorier som kopplades till den teoretiska referensramen. Därefter började analysarbetet där det uppkom flera faktorer som påverkar chefernas balans mellan arbetslivet och det övriga livet. Det fanns även skillnader mellan könen, som visades vid tillgängligheten och den psykiska ohälsan. Slutligen visade resultaten att arbetsplatsen i stor utsträckning påverkar chefernas Work-Life Balance, både positivt och negativt. Resultaten visar även att arbetslivet är den sfären som för cheferna tar över och som påverkar det övriga livet. Det övriga livet är den sfär som upplevs som minst kravfyllt och är den plats där cheferna kan återhämta sig.

Page generated in 0.034 seconds