Bakgrund: Stroke tillhör de vanligaste kroniska sjukdomarna i världen och insjuknande leder till omfattande förändringar i livet. Det är sjuksköterskans ansvar att, i samspel med den drabbade, hitta strategier för att hjälpa den drabbade att hantera de svårigheter sjukdomen medför. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa strokedrabbades upplevelser av livet efter insjuknandet. Metod: I litteraturstudien ingick 15 vetenskapliga artiklar som har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Insjuknandet medförde förändringar i upplevelsen av sig själv, förändringar i sociala livet och rollförändringar vilket skapade ett beroende hos den drabbade. Med stöd från familj och samhälle samt tillämpande av olika strategier för att hantera vardagen, kunde en del drabbade anpassa sig till svårigheterna och återfinna livsglädjen. Konklusion: Slutsatser kan dras att insjuknandet ledde till hälsotransitioner som den drabbade behövde hjälp att gå igenom för att uppnå hälsa samt att det fanns brister i hälso- och sjukvårdspersonalens förhållningssätt. / Background: Stroke is one of the most common chronic diseases in the world. The onset of stroke leads to comprehensive changes in the sufferer’s life. It is the nurse's responsibility, in interaction with the sufferers, to find strategies to deal with the difficulties caused by this disease. Aim: The aim of this literature study was to illuminate stroke sufferer’s experiences of life after illness debut. Methods: The literature review included 15 qualitative studies which have been reviewed, analyzed and compiled into a result. Results: The disease caused changes in the perception of oneself, changes in social life and rolechanges which created various dependencies. With support from family and society and application of various strategies, some sufferers could adapt and relive the joy of life. Conclusion: Conclusions can be drawn that the onset of the disease led to healthtransitions that the sufferers needed help with in order to achieve feeling of health and that there were shortcomings in health professionals' attitudes.

Bakgrund: Ordet organtransplantation betyder överflyttning av ett organ från en individ till en annan. Att få ett nytt organ innebär många omställningar i individens vardag. Det kan för individen innebära fysiska, sociala och psykiska problem. Syfte: Syftet var att studera patienters upplevelser av att leva med ett transplanterat organ. Metod: Litteraturstudien grundade sig i en kvalitativ design baserad på fem självbiografiska böcker. Böckerna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Resultat: Fyra kategorier och elva underkategorier framkom efter analys; Nya möjligheter, Nya hinder (Ökad infektionsrisk, läkemedelsbiverkningar, en förändrad kropp, livslång läkemedelsbehandling och regelbundna sjukhusbesök), Emotionella upplevelser (Tacksamhet gentemot närstående, trygghet genom tröst och stöd från sjukvårdspersonal, känslor av sorg och tacksamhet gentemot donatorn, skuldkänslor och att födas till ett nytt liv), Gemenskap med andra transplanterade individer. Slutsatser: Att leva med ett transplanterat organ innebär en livsomvälvande upplevelse. Det ger en andra chans till livet, men det innebär även många nya risker och begränsningar. I mötet med en individ som lever med ett transplanterat organ är det viktigt att sjuksköterskan ser till dennes livsvärld, för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt.

Stroke har visat sig öka bland yngre individer. Cirka 1 av 5 som insjuknar är under 65 år vilket i studien beskrivs som unga eller unga vuxna. En del som insjuknar drabbas av kvarvarande symtom som kan innefatta fysiska och/eller kognitiva symtom vilka kan påverka upplevelsen av hälsa, förändra livsvärlden, leda till förlust av sammanhang och skapa lidande. Det framkommer att vården för yngre strokedrabbade inte är anpassad efter den livssituation och de behov som många yngre har. Sjuksköterskan har en viktig roll i detta och ska vårda med livsvärlden som grund. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur vuxna i åldrarna 18-64 år erfar livet efter en stroke. Vald metod var allmän litteraturöversikt där sju kvalitativa artiklar har utgjort resultatet som resulterade i två huvudkategorier; den levda kroppen som förändrad och medvetenhet om livets ändlighet med flera underkategorier. Resultatet visade att de yngres dagliga liv påverkades utav de kvarvarande symtomen som medföljde stroke och begränsade framförallt deltagande i aktiviteter. De yngre upplevde en rädsla för hur framtiden kommer att påverkas, och vikten av stöd efter insjuknande för att dela upplevelser för att hantera den nya situationen. De yngre upplevde en ökad medvetenhet och reflektion kring den egna dödligheten och reflekterade över den tidigare för givet tagna vardagen. Resultatet visade att yngre beskriver ett liv före och ett efter stroke och att identiteten förändras och/eller förloras till följd av sjukdom. Resultatet önskar kunna bidra till att anpassa vården för de yngre utefter deras livssituation och unika behov.

Bakgrund: I Sverige är den vanligaste dödsorsaken kranskärlssjukdom, vilket kan innebära hjärtinfarkt. Riskfaktorer för hjärtinfarkt är låg fysisk aktivitet, höga blodfetter, rökning, låg inkomst och låg utbildning. En hjärtinfarkt uppstår vanligtvis på grund av att ett åderförfettningsplack har brustit och bildat en blodpropp.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka kvinnor och mäns erfarenheter efter en hjärtinfarkt. Metod: Nio kvalitativa vetenskapliga studier analyserades enligt Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultat: Resultatet sammanställdes i de tre kategorierna Begränsningar i vardagen, Stöd respektive brist på stöd från omgivningen, Förändrad syn på livet.  Konklusion: De personer som drabbats av en hjärtinfarkt lider ofta av hälsoproblem som fatigue i efterförloppet. Livsstilsförändringar kan vara svåra att genomföra och framförallt att bibehålla. Hälso- och sjukvårdspersonal bör vara väl insatta i vad livet efter en hjärtinfarkt innebär och ge gott stöd till de som drabbats. Livsstilsförändringar bör genomföras några få i taget istället för alla på samma gång för att det ska bli hållbart på lång sikt. / Background: The most common cause of death in Sweden is coronary heart disease, which can imply myocardial infarction. Risk factors for myocardial infarction are low physical activity, high blood lipids, smoking, low income and poor levels of education. A myocardial infarction occurs when a fatty, calcified plaque has ruptured and formed a trombosis. Aim: The aim of this literature study is to examine women and men’s experiences after a myocardial infarction. Method: Nine qualitative scientific studies were analyzed according to Friberg’s model for literature review. Results: The results were complied into three categories named Restrictions in daily life, Support or lack of support from the community, Altered life vision. Conclusion: The people who have suffered a myocardial infarction often sustain health problems such as fatigue in the aftermath. Lifestyle changes may be difficult to adopt and above all to maintain. Healthcare professionals should be well informed of what life after a myocardial infarction can implicate and give good support to those affected. Lifestyle changes should be carried out a few at a time rather than all at once to make them sustainable in the long term.

<p>In this essay I have tried to describe the rich tradition of thoughts about the afterlife in Judaism. The first part contains litterary studies and the second part is based on interviews with religious representatives. The first part is a description of the progress of thought in history around the issue afterlife. The sources reveal a vast amount of intellectual work on the issue. I have tried to follow the path of thought, and how it developed, so that the reader can see how one thought leads to the other but also how each period’s way of thinking is influnced by its context. The picture is not homogenetic. Troughout Jewish history there has been a permisive attitude against the impulse of saying the opposite of the general wiew, and to include the counterparts view in the texts that was saved for the future. Despite this, there have been influences from important philosophers, changes in history (enlightenment and holocaust) and both common attitudes and prejudicism, that has taken the issue afterlife off the agenda in judaism. It is – up until this day – not unusual that a rabbi, confronted with the question what jews beleive about life after death, can answer: - ”We have no beleif in the afterlife. We are a this-worldly religion.” When I started my work on this essay I talked with a friend who had heard a christian priest talk about what they knew about the Jewish views on the afterlife, and their conclusion was that the jews didn’t have any view on the afterlife.” This essay proves that they are wrong, although I met restraint. Having read a lot about the vast tradition about afterlife ideas through history, it was astonishing and surprising to get the answer, ”we don’t have a view about the afterlife, from one of the representatives. The second part of the essay tries to answer the question wether there is a conciousness about the vast and rich tradition of though about the afterlife, or not. Despite the restraint, the interviewed representatives revealed a great deal of knowledge, even of the parts in the tradition that they deny. My hope and ambition with this essay is that reading it will guide the reader inside the Jewish way of thinking, more than answering the question what will happen after I die. If I manage to show the reader my fascination of the combination between playfulness and deep seriousity in Jewish thinking; I have succeded.</p> / <p>I denna uppsats så har jag försökt beskriva den rika och varierade tradition av tankar rörande livet efter detta inom judendomen. Dess första del är en litterär studie och dess andra baserar sig på tre intervjuer av religiösa representater. Den första delen innehåller en beskrivning av tankens utveckling genom historien, vad gäller ämnet livet efter detta. Källorna som tar upp ämnet, visar upp en stor mängd fascinerande intellektuellt och konstnärligt arbete. Jag har försökt följa tankens väg och hur den utvecklats, så att läsaren kan se hur en tanke lett till en annan och hur varje periods tänkande är influerat av sin kontext. Bilden är inte homogen. I judisk historia så har det alltid funnits en tillåtande attityd till impulsen att säga det motsatta till den allmänna åsikten, och att inkludera dessa i Texterna som sedan sparades för framtiden. Trots detta, så har influenser ifrån viktiga filosofer, förändringar i historien (upplysningen och holocaust) och både vanliga attityder och fördomar, satt ämnet livet efter detta utanför agendan. Det är inte ovanligt att en rabbin – till dags dato – som får frågan vad judar tror om livet efter döden,svarar: - ”Vi har ingen syn på livet efter döden. Vi är en livets religion.” När jag började jobba med denna uppsats, sa en vän till mig att en kristen präst sagt samma sak: - ”Judar har ingen syn på livet efter detta.” Denna uppsats visar att de har fel, men jag mötte ett märkligt motstånd. Efter att ha läst massor om den rika tradition av föreställningar om livet efter detta inom judendomen, så var det en smula chockerande och överraskande att få svaret ”vi har ingen syn på livet efter döden”, när jag beskrev min uppgift för ett av intervjuobjekten. Den andra delen av uppsatsen försöker besvara frågan huruvida det finns en medvetenhet om den rika och djupa tradition rörande föreställningar om livet efter detta, eller inte. Trots motståndet, visade de intervjuade upp en stor kunskap även om delar av traditionen som de förnekade. Mitt hopp och min ambition med denna uppsats är att den som läser den skall känna sig guidad in i judiskt sätt att tänka, mer än att få svar på vad som kommer att hända efter döden. Om jag lyckas visa läsaren min egen fascination av kombinationen mellan lekfullhet och djupt allvar i judiskt tänkande; då har jag lyckats.</p>

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna anhörigas upplevelser av livet efter att en närstående drabbats av stroke och fått bestående funktionshinder. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, 16 vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes sedan utifrån perspektiven fysiskt, psykiskt och socialt. Huvudresultat: Litteraturstudiens resultat visar att anhöriga till strokedrabbade påverkades ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. De kände sig utmattade till följd av det ökade ansvaret som stroken förde med sig. Deras liv vändes upp och ner och många var missnöjda med vården och dess bemötande. Anhöriga upplevde brist på information och kände att de saknade kunskap om området. Känslor som oro, frustration, sorg, nedstämdhet och skuldkänslor beskrevs. De anhöriga kände sig tvingade att hålla tillbaka sina känslor och de uppgav att stöd från familj, vänner och personal var viktigt och gav dem styrka. Kvinnliga anhöriga visade sig vara mer utsatta än manliga. Anhöriga kände tacksamhet för att den strokedrabbade överlevt. De upplevde brist på egentid, stagnerade framtidsplaner och många kände sig socialt isolerade. De förändrade rollerna som stroken innebar upplevdes som påfrestande. Slutsats: Kunskap om hur anhöriga upplever livet efter en närståendes stroke kan ge vägledning i sjuksköterskans arbete med att stödja och informera anhöriga. / Purpose: The purpose of this study was to illuminate the adult relatives experiences of life after a close person suffered a stroke and become permanently disabled. Method: The study was conducted as a literature review, 16 research articles were examined and then compiled from a physically, mentally and socially perspective. Main results: The literature study shows that relatives of stroke survivors were affected from a physical, mental and social perspective. They felt fatigued as a result of the increased responsibility that the stroke resulted in. Their lives were turned upside down and many were dissatisfied with the care and treatment. Family members felt a lack of information and felt they lacked knowledge of the area. Feelings of anxiety, frustration, grief, depression and guilt were described. The relatives felt compelled to hold back their emotions and they indicated that support from family, friends and staff was important and gave them strength. Female relatives were found to be more vulnerable than male relatives. Relatives felt gratitude for the survival of the stroke victim. They experienced lack of own time, stagnated plans of the future and experienced being socially isolated. The changed roles was experienced as stressful. Conclusion: Knowledge about how family members experience life after a stroke of a close one, may give guidance to the nurse in the work of supporting and informing relatives.

Som sjuksköterska möter man barn som har kommit i kontakt med döden på ett eller annat sätt. Förståelsen och hjälparbetet borde börja hos sjuksköterskor och ska inte behöva vänta tills specialutbildad personal kopplas in. Syftet med studien var att undersöka och belysa barnens reaktion på döden när de förlorar en närstående, hur de bearbetar sorgen och vad de tror händer efter döden. Området belystes genom att göra en narrativ studie som grundar sig på publicerade brev. Resultatet bygger på en bok med publicerade brev och brev från Barn- och ungdomspsykiatrisk hemsida i Stockholms län, där barn själva berättar hur de reagerade och bearbetade sorgen och även vad de har för tankar om livet efter döden. För att göra det valdes en kvalitativ analys. Denna metod strävar efter att beskriva det viktiga i innehållet. Resultatet visar att saknaden av fysisk kontakt och psykisk stimulans är det tydligaste i barns sorg. Traditioner och minnen är en stor del av hur barn bearbetar sorgen och oavsett ålder tror de på en plats efter döden.

<p>Som sjuksköterska möter man barn som har kommit i kontakt med döden på ett eller annat sätt. Förståelsen och hjälparbetet borde börja hos sjuksköterskor och ska inte behöva vänta tills specialutbildad personal kopplas in. Syftet med studien var att undersöka och belysa barnens reaktion på döden när de förlorar en närstående, hur de bearbetar sorgen och vad de tror händer efter döden. Området belystes genom att göra en narrativ studie som grundar sig på publicerade brev. Resultatet bygger på en bok med publicerade brev och brev från Barn- och ungdomspsykiatrisk hemsida i Stockholms län, där barn själva berättar hur de reagerade och bearbetade sorgen och även vad de har för tankar om livet efter döden. För att göra det valdes en kvalitativ analys. Denna metod strävar efter att beskriva det viktiga i innehållet. Resultatet visar att saknaden av fysisk kontakt och psykisk stimulans är det tydligaste i barns sorg. Traditioner och minnen är en stor del av hur barn bearbetar sorgen och oavsett ålder tror de på en plats efter döden.</p>

In this essay I have tried to describe the rich tradition of thoughts about the afterlife in Judaism. The first part contains litterary studies and the second part is based on interviews with religious representatives. The first part is a description of the progress of thought in history around the issue afterlife. The sources reveal a vast amount of intellectual work on the issue. I have tried to follow the path of thought, and how it developed, so that the reader can see how one thought leads to the other but also how each period’s way of thinking is influnced by its context. The picture is not homogenetic. Troughout Jewish history there has been a permisive attitude against the impulse of saying the opposite of the general wiew, and to include the counterparts view in the texts that was saved for the future. Despite this, there have been influences from important philosophers, changes in history (enlightenment and holocaust) and both common attitudes and prejudicism, that has taken the issue afterlife off the agenda in judaism. It is – up until this day – not unusual that a rabbi, confronted with the question what jews beleive about life after death, can answer: - ”We have no beleif in the afterlife. We are a this-worldly religion.” When I started my work on this essay I talked with a friend who had heard a christian priest talk about what they knew about the Jewish views on the afterlife, and their conclusion was that the jews didn’t have any view on the afterlife.” This essay proves that they are wrong, although I met restraint. Having read a lot about the vast tradition about afterlife ideas through history, it was astonishing and surprising to get the answer, ”we don’t have a view about the afterlife, from one of the representatives. The second part of the essay tries to answer the question wether there is a conciousness about the vast and rich tradition of though about the afterlife, or not. Despite the restraint, the interviewed representatives revealed a great deal of knowledge, even of the parts in the tradition that they deny. My hope and ambition with this essay is that reading it will guide the reader inside the Jewish way of thinking, more than answering the question what will happen after I die. If I manage to show the reader my fascination of the combination between playfulness and deep seriousity in Jewish thinking; I have succeded. / I denna uppsats så har jag försökt beskriva den rika och varierade tradition av tankar rörande livet efter detta inom judendomen. Dess första del är en litterär studie och dess andra baserar sig på tre intervjuer av religiösa representater. Den första delen innehåller en beskrivning av tankens utveckling genom historien, vad gäller ämnet livet efter detta. Källorna som tar upp ämnet, visar upp en stor mängd fascinerande intellektuellt och konstnärligt arbete. Jag har försökt följa tankens väg och hur den utvecklats, så att läsaren kan se hur en tanke lett till en annan och hur varje periods tänkande är influerat av sin kontext. Bilden är inte homogen. I judisk historia så har det alltid funnits en tillåtande attityd till impulsen att säga det motsatta till den allmänna åsikten, och att inkludera dessa i Texterna som sedan sparades för framtiden. Trots detta, så har influenser ifrån viktiga filosofer, förändringar i historien (upplysningen och holocaust) och både vanliga attityder och fördomar, satt ämnet livet efter detta utanför agendan. Det är inte ovanligt att en rabbin – till dags dato – som får frågan vad judar tror om livet efter döden,svarar: - ”Vi har ingen syn på livet efter döden. Vi är en livets religion.” När jag började jobba med denna uppsats, sa en vän till mig att en kristen präst sagt samma sak: - ”Judar har ingen syn på livet efter detta.” Denna uppsats visar att de har fel, men jag mötte ett märkligt motstånd. Efter att ha läst massor om den rika tradition av föreställningar om livet efter detta inom judendomen, så var det en smula chockerande och överraskande att få svaret ”vi har ingen syn på livet efter döden”, när jag beskrev min uppgift för ett av intervjuobjekten. Den andra delen av uppsatsen försöker besvara frågan huruvida det finns en medvetenhet om den rika och djupa tradition rörande föreställningar om livet efter detta, eller inte. Trots motståndet, visade de intervjuade upp en stor kunskap även om delar av traditionen som de förnekade. Mitt hopp och min ambition med denna uppsats är att den som läser den skall känna sig guidad in i judiskt sätt att tänka, mer än att få svar på vad som kommer att hända efter döden. Om jag lyckas visa läsaren min egen fascination av kombinationen mellan lekfullhet och djupt allvar i judiskt tänkande; då har jag lyckats.

Bakgrund: Antalet individer som lever med ett transplanterat organ ökar. Transplantation innebär att ersätta ett sviktande organ med ett friskt fungerande organ från en donator. En transplantation innebär en förändring av livet. Sjuksköterskan har ansvar för undervisning och stöd för patienten samt etablering av en fortsatt vårdkontakt. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av att leva med ett transplanterat organ. Metod: En litteraturöversikt har genomförts och grundats på tio kvalitativa artiklar från olika databaser som besvarar syftet. Analysen av artiklarna ledde till subteman och teman som presenteras i litteraturöversiktens resultatdel. Litteraturöversikten har begränsats till att enbart innefatta transplantation av organen hjärta, lungor, lever och njurar. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman och fem subteman. De fyra teman är En förändrad kropp, Leva med konsekvenserna av medicinering, En emotionell berg- och dalbana och Att leva vidare. Patienterna upplevde en kroppslig förändring samt paradoxala känslor kring transplantationen. Hinder och möjligheter upplevde de transplanterade i återhämtningsprocessen samt konsekvenser som de var tvungna att leva med. I resultatet framkom vilken betydande roll sjuksköterskan, sjukvården och närstående har för patienten. Att genomgå en transplantation innebär en anpassning till en ny situation med livsstilsförändringar. Diskussion: I resultatdiskussionen används Husserls livsvärldsteori som teoretisk referensram. Patienterna upplevde en förändrad livsvärld och ett behov av att anpassa sig till det nya livet som ett transplanterat organ medförde. / Background: The number of individuals living with a transplanted organ is increasing. A transplant involves replacing a failing organ with a healthy functioning organ from a donor. A transplant involves a change of life. The nurse is responsible to educate and to support the patient and the establishment of a continuing care contact. Aim: The aim was to describe the patient´s experience of living with a transplanted organ. Method: A literature review has been conducted based on ten articles from different databases that will give answers the aim of the essay. The analysis of the articles led to subthemes and themes which are presented in this literature review result section. This literature review has been limited to only include the transplantation of organs heart, lungs, liver and kidneys. Results: The result are presented in four teams and five subthemes. The four themes are A changed body, Live with the consequences of medication, An emotional roller coaster and Live on. Patients experienced a bodily change and also paradoxical emotions related to the transplantation. The patients experienced obstacles and opportunities during the recovery process and also had to live with other consequences of the transplant. The results showed that the nurse, the health care received and close relatives played a significant role for the patient. A transplantation is an adaption to a new situation with lifestyle changes. Discussion: In the result discussion Husserl’s life-theory is used as a theoretical framework. Patient experienced a great change and needed to adapt to a new life, which the transplanted organ caused.