Bakgrund: Stroke är en av de största folksjukdomar. År 2018 drabbades cirka 25 500 individer och närmare 6 200 avled av sjukdomen i Sverige. Kvarstående symtom som förekommer vid stroke, beroende på vilken sidan av hjärnhalvan som blir drabbat inverkar på patienten fysiskt  och psykiskt, vilken i sin tur påverkas patienten socialt. Sjuksköterskan i detta fall har ett stort ansvar att ta hänsyn till patientens tillstånd och omvårdnadsbehov efter en stroke.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av livet efter en stroke. Metod: En beskrivande litteraturstudie som inkluderar 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Databasen Medline via PubMed tillämpades för att söka fram artiklarna. Huvudresultat: Efter en stroke kan det uppkomma flertal kvarstående symtom, vilket kan påverka personernas fysiska, psykiska, samt sociala liv. Funktionshinder var den vanligaste kvarvarande symtom till personernas förändrade liv. Flera av dem upplevde en känsla av rädsla, oro, skuldkänslor, depression, förändrad självbild och självkänsla. Alla dessa omständigheter ledde till att drabbade personerna självmedvetet isolerade sig, vilket påverkade deras sociala nätverk. Trots dessa faktorer upplevde  de drabbade personerna ett hopp av att återhämtning skulle uppnås så småningom. Slutsats: Personer som drabbats av stroke beskrev upplevelser av olika psykiska, fysiska och sociala hinder till följd av en stroke. Trots dessa faktorer upplevde personerna ett hopp, motivation och positiva känslor. För sjuksköterskan är det viktigt att ha en tillräcklig kunskap om allt som gäller stroke för att kunna tillgodose personers omvårdnadsbehov, vilket hjälper de att kunna förstå, hantera tillståndet samt återhämta sig utan större svårigheter. / Background: Stroke is a widespread disease that affected approximately 25 500 people in 2018 and nearly 6 200 died of the disease in Sweden. Remaining symptoms that occur at stroke, depending on which side of the brain that been affected, effects the patient physically and psychically, which in turn affects the patient socially. The nurse in this case has a great responsibility to take  a deference about patient's condition and nursings needs after the stroke. Aim: The aim with this literature study was to describe person’s experience of the life after a stroke.  Method: A descriptive literature study that includes 15 scientific articles with both qvalitativ and qvantitativ sample. The Medline database via PubMed was used to search for the articles. Results: Persons who affected of stroke described experiences about their physically changes, psychically changes, and sociallity life changes. The functional obstacle created for example fear, depression, anxiety, debt feeling, changes of self-image and self-feeling. All of these circumstances led the affected individuals to self-isolate themselves, which affected their social network. Despite these factors, the affected person’s experienced a hope that recovery would eventually be achieved. Conclusion: The persons who affected of stroke described experiences of various psychically and sociality obstacles as result of a stroke. Despite these factors, persons experienced a hope, motivation and positive emotions. For the nurse it’s important to have sufficient knowledge about everything that concerns stroke, to be able to cater for person’s nursing needs, which help them to understand, manage the condition and recover themselves without any major difficulties.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor världen över och orsakar mest dödsfall. Mastektomi är den vanligaste ingreppet och en del i behandlingen i samband med bröstcancer. Att genomgå en mastektomi kan medföra både fysiska och psykosociala besvär, vilket leder till omställning i livet på olika sätt. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva hur livet erfars av kvinnor efter mastektomi, ett till tio år efter ingreppet. I metoden används Fribergs (2017) modell för att utforma en litteraturöversikt. Totalt tio artiklar som består utav tre kvantitativa och sju kvalitativa användes i resultatet. Resultatet belyser kvinnors upplevelser av vardagslivet efter mastektomi ingreppet. Det visar att mastektomin leder till att de måste göra omorientering av sitt liv för att kunna hantera situationen. Mastektomin leder även till att kvinnorna upplever en förändrad självbild, vilket som konsekvens kan medföra negativa känslor och isolering. Två huvudkategorier identifierades: “en förändrad kropp” och “omorientering av livet”. Utifrån huvudkategorierna utformades sammanlagt sju underkategorier, upplevelsen av förändrad självbild, upplevelser av egna sexualiteten, upplevelser av partnerskap och sexualitet, utmaningar i vardagslivet, utmaningar i arbetslivet, utmaningar existentiellt samt närståendes betydelse. Slutsatserna belyser att god bemötande av mastektomerade kvinnor är viktigt för att bemöta varje kvinnas individuella behov. Det är betydelsefullt i vårdandet av patienter som tidigare i livet genomgått en mastektomi, att bemöta dem med lyhördhet och öppenhet gentemot deras berättelser i kontakt med hälso- och sjukvården. Detta kan leda till att god relation skapas med dessa kvinnor för att minimera oro och lidande.

Uppsatsen handlar om vad människor tror händer efter döden från förr tills idag. Syftet och den övergripande huvudfrågan var att undersöka vad människor tror händer efter döden för att kunna jämföra vad människor trodde förr med vad de tror idag. Den historiska bakgrunden behandlar vad människor trodde hände efter döden förr och vad människor tror händer efter döden idag. Tiden som behandlas sträcker sig från uppkomsten av den äldsta kristendomen fram till 2000-talet.  För att kunna få fram ett resultat användes två metoder, textanalys och intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre olika åldersgrupper som bestod av barn och ungdomar, medelålders människor och äldre människor. Resultatet visar att människor från olika tider har haft olika föreställningar om vad som händer efter döden, men att det samtidigt finns föreställningar idag som kan härledas till Gamla Testamentet (GT) och Nya Testamentet (NT). Den mest intressanta likheten som syns i resultatet är att många människor, både från förr och från idag, verkar ha haft och har en allmän tro på att själen lämnar kroppen efter döden. Den mest intressanta skillnaden som syns i resultatet är att människor förr trodde mycket på himmel och helvete vilket många människor inte tycks göra i lika stor utsträckning idag.

Bakgrund: Njurtransplantation är det främsta behandlingsalternativet vid terminal njursvikt. Livet förändras från att patienten ofta har varit beroende av dialysbehandling flera gånger i veckan, timmar åt gången, till att förhoppningsvis få en fungerande njure. Patienters upplevelser av hur livet förändras efter njurtransplantation kan ge sjuksköterskor en bättre förståelse för patienterna, och kan då bidra till att omvårdnadsarbetet förstärks.Syfte: Att undersöka hur njurtransplanterade patienter upplever livet efter transplantation.Metod: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats ingår.Resultat: Sex huvudkategorier framkom; Hälsa, Rädsla och oro, Relationer, Vardagligt liv, Tacksamhet, förväntningar och skuld, samt Kontakt med sjukvård. Tre subkategorier; Läkemedels- biverkningar och påverkan, Arbete och Coping. Konklusion: En njurtransplantation återställer inte den upplevda hälsa patienten hade före insjuknandet i njursjukdom. Även som det främsta behandlingsalternativet, med ofta goda resultat, ska det beaktas att livet efter en njurtransplantation inte är helt komplikationsfritt. Den ofta långa väntan på att få en njure utbyts mot en ny livsstil med strikt medicinering som ger biverkningar, efterkontroller samt en ständig oro och rädsla för komplikationer eller tecken på bortstötning. De positiva effekterna är en ofta förhöjd energinivå, nyfunnen frihet med tid för resor och aktiviteter, samt mer tid över. God information till patienterna krävs för att de ska veta vad som väntar och vad som kan ske. Att lära sig handskas med den ständiga oron och rädslan kräver god stöttning från närstående och sjukvårdspersonal. / Background: Kidney transplantation is the first-hand option of treatment for end- stage renal disease. Life changes from being dependent on dialysis treatment, several times a week, hours at a time to hopefully getting a functional kidney. Knowledge about how life changes after kidney transplantation from the patient’s perspective can help nurses to understand the patients, and contribute to strengthen their work.Aim: To examine how kidney transplanted patients’ experiences life after transplantation.Method: A literature review based on ten scientific, qualitative studies. Results: Six main categories; Health, Fear and worry, Relations, Everyday life, Expectations, gratitude and guilt, and Contact with the health-care. Three sub categories; Side effects from the medication, Work and Coping.Conclusion: Life after kidney transplant is not equal to the health patients experienced before their kidney disease. Although it is the first-hand option of treatment, usually with good results, life is not free from complications. The often long wait to get a kidney, is exchanged for a life with a strict medication regimen, continues check-ups, and a constant fear of signs of complications or rejection. The positive effects are an increased energy level, a newfound freedom where travels and activities are possible, and more time left over. Good information to the patients is required so they know what is to be expected, and what can happen. Coping with the constant worry and fear of complications and rejection, requires support from loved ones and the health personnel.

Bakgrund: Stroke är en av de största folksjukdomarna i Sverige och årligen drabbas cirka 30 000 personer av stroke. Sjukdomen är en livshotande händelse och kan medföra funktionsnedsättningar i olika grad som påverkar på personers liv. Det kan även påverka på de anhörigas liv som tar hand om sin familjemedlem som har insjuknat. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med funktionsnedsättningar det första året efter en stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie av vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats enligt Evans beskrivande syntes. Resultat: Upplevelser som framkom i resultatet delades in i två teman: förlorad kontroll över kroppen och återfå kontroll över livet. Utifrån dessa teman framkom sex underteman: att bli instängd, att bli orkeslös, att leva med förlorad identitet, att leva med förändrad sinnesstämning, att anpassa sig till funktionsnedsättningar och att uppleva hopp. Slutsats: Att leva med funktionsnedsättningar efter en stroke påverkar på patienters kropp, själ och ande samt leder det till ett nytt och annorlunda liv. Sjuksköterskan bör uppmärksamma upplevelser som medförs av funktionsnedsättningar och anpassa vården efter detta. Att kunna lyssna, ge stöd och använda sin kunskap vid bemötande av patienter efter en stroke medför att kvalitén på omvårdnaden kan förbättras. / Background: Stroke is one of the most common widespread diseases in Sweden and approximately 30 000 people suffers each year. The disease is a life-threatening experience and can lead to disabilities and affect the patient’s lifestyle. It can also affect the lives of the relatives who take care of their family member who has been diagnosed with a stroke. Aim: To describe patient’s experiences of living with the disabilities the first year after a stroke. Method: A systematic literature study of nursing research articles with qualitative approach according to Evans descriptive synthesis. Results: Experiences, which were identified in the result, were divided into two themes: Lost control of the body and regain control of their life. Based on the themes six sub-themes appeared: To be trapped, to be decrepit, to live with lost identity, to live with altered mood, to adapt to the disabilities and to experience hope. Conclusion: Living with disabilities after a stroke affect a patient’s body, mind and spirit, and lead to a new and different life. Nurses should pay attention to victim’s experiences of the disabilities and adapt the nursing accordingly. Being able to listen, provide support and use their knowledge in the treatment of patients after a stroke can improve the quality of healthcare.

Bakgrund: Organtransplantation ger nytt hopp och nytt liv till sjuka patienter. Njursvikt är en kronisk, försvagande sjukdom som påverkar många aspekter av patienternas liv. Den effektivaste behandlingen mot kronisk njursvikt är transplantation. Forskning visar hur patienterna upplever livet efter njurtransplantation.Syfte: Syftet är att sammanställa vetenskapliga artiklar som belyser patienters upplevelse av livet efter njurtransplantation.Metod: Litteraturstudie med tematisk analys av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.Resultat: Studiens resultat visade att en del av patienterna upplevde många positiva förändringar men det fanns också en del som upplevde ett antal begränsningar. Att leva med en ny njure ledde till en känsla av frihet, glädje, lycka och en möjlighet till att kunna planera mer långsiktigt. Rädsla och oro över att den nya njuren kunde stötas bort, skuld över att ta emot någon annans njure, livslångbehandling och för höga förväntningar ledde till ett begränsat liv. Resultatet visade inte på någon tydlig skillnad mellan kvinnor och mäns upplevelser av livet efter njurtransplantationen men vissa variationer kunde urskiljas.Konklusion: I studien framkom olika aspekter kring hur patienterna såg på livet efter en njurtransplantation. Före uppsatsen förväntade vi oss att patienterna skulle vara lättade då de tidigare varit på gränsen till döden. Men även om patienterna upplevde att de hade en högre livskvalitet efter transplantationen kom det ändå stunder då de misströstade och trodde att förbättringarna endast var tillfälliga. / Background: Organ transplantation gives new hope and new life to patients. Renal failure is a chronic, devastating disease that affects many aspects of the patients' lives. The most effective treatment for chronic kidney failure is transplantation. Research shows how patients experience life after kidney transplantationAim: The aim is to collect scientific articles that highlight the patient's experience of life after transplantation.Method: Literature study with thematic analysis of ten scientific articles with qualitative approach.Results: The study results showed that some of the patients experienced many positive changes, but there were also some who experienced a few limitations. Living with a new kidney led to a sense of freedom, joy, happiness, and opportunity to be able to plan more over a long term. The fear and concern that the new kidney could be rejected, guilt over receiving someone else's kidney, life-long treatment and high expectations led to a limited life. The results showed no significant difference between women’s and men's experiences of life after kidney transplantation, but certain variations could be discerned.Conclusion: The study revealed different aspects of the experience of life after renal transplantation. Before this study was expected only the good aspects and believed that it would only be a relief for patients as the previously lasted on the verge of death. Even if patients feel that they had a better life than before the transplant there are times when they despair, and think that the improvements they experience only temporary.

Alla människor frågar sig någon gång vad som kan komma ske efter att vi dör. Tankar om döden och livet efter detta är alltid ett aktuellt samtalsämne, inte minst inom religionsvetenskapen. Att vara ovetande om framtiden kan vara skrämmande och religioner gör nästan uteslutande alltid försök till att svara på dessa frågor och ge ro till den oroliga människan. Något som fungerat som en lösning på människans rädsla för döden inom den judiska och kristna traditionen är tron på den kroppsliga uppståndelsen.Denna uppsats ger större kunskap om hur judiska och kristna teologer och traditioner sett på kroppen i samband med uppståndelsen inom båda religionerna. För att utkristallisera de olika kroppssyner som figurerar i denna diskussion har en kvalitativ litteraturanalys använts för att analysera utvalda teologers forskning. Ett analysverktyg som består av fyra olika kroppssyner har använts för att skilja de olika kroppssyner åt. I analysen har även en distinktion gjorts mellan holistiska och hellenistiska teologer.Resultatet visar på på att kroppssynerna är religionsöverskridande och bygger mer på om teologen tillhör den holistiska eller hellenistiska traditionen än vilken av religionerna man tillskriver sig. / All people at some point ask themselves what could happen after we die. Thoughts about death and the afterlife is always a current topic, not least within the science of religion. To be uncertain of the future can be intimidating and religions almost exclusively try to answer these questions and give peace to the troubled man. Something that have functioned as a solution to man’s fear of death in the Jewish and Christian tradition is the belief in the bodily resurrection.This paper provides a greater understanding of how Jewish and Christian theologians and traditions look at the body in connection with the bodily resurrection.To crystallize the variety of body visions that appear in this discussion a qualitative literature analysis have been used to analyse research from selected theologians. A tool that have been used for the analysis consist of four different body visions. The analysis also consist of a distinction between holistic and Hellenistic theologians.The result shows that the body views exceeds the boundaries between religions and depends more on if the theologican is part of the holistic or Hellenistic tradition than which religion they ascribe to themselves.

<p>Min övergripande fråga är: Hur tror de utfrågade att livet efter döden kommer att se ut? Mitt nästa steg kommer att vara att se om det finns någon skillnad mellan de olika samfunden? Detta kommer jag att beröra i min analys och grunda mina slutsatser i bakgrundsmaterial.</p><p>Målet med denna uppsats är att göra jämförande nedslag mellan de intervjupersoner som jag intervjuat från olika kristna samfund för att kunna tydliggöra de likheter och de eventuella skillnader som finns däremellan.</p><p>Naturligtvis så finns det en svårighet i detta. Genom att enbart intervjua personal ur samfunden så går det inte att ge en övergripande bild över hur exempelvis alla pingstkyrkans medlemmar tänker och resonerar kring detta. Men jag tycker ändå att det är relevant att genomföra intervjuerna för att försöka påvisa en lära inom rörelsen. Det jag kommer att få fram är de enskilda intervjupersonernas åsikt. Men eftersom de är anställda i de olika samfunden, och i vissa fall även utbildade där, så finns det ändå en samstämmighet mellan personerna och samfunden de representerar.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka föreställningar som finns hos människor om vad som händer då vi dör. För att uppfylla detta har dels en enkätundersökning och dels fyra intervjuer genomförts. I analysen av enkätundersökningen, som ligger till grund för intervjuerna, har fem kategorier av föreställningar om vad som händer då vi dör kommit fram:</p><p>* Himmel- eller helvetestanken</p><p>* Reinkarnationstanken</p><p>* Ateistisk / naturvetenskaplig tanke</p><p>* En föreställning om att något högre men svårförståeligt händer</p><p>* Ingen föreställning om livet efter detta.</p><p>Analysen av intervjuerna behandlar följande kategorier inom ämnesområdet ”livet efter detta – vad händer då vi dör?”:</p><p>* Intervjupersonernas föreställning om livet efter detta och hur de fått den</p><p>* Föreställningens konsekvenser i livet</p><p>* Förhållandet mellan vetenskap, religion och den egna föreställningen</p><p>* Oförklarliga upplevelser och skyddsänglar</p><p>* Meningen med livet</p><p>Diskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori.</p>

Min övergripande fråga är: Hur tror de utfrågade att livet efter döden kommer att se ut? Mitt nästa steg kommer att vara att se om det finns någon skillnad mellan de olika samfunden? Detta kommer jag att beröra i min analys och grunda mina slutsatser i bakgrundsmaterial. Målet med denna uppsats är att göra jämförande nedslag mellan de intervjupersoner som jag intervjuat från olika kristna samfund för att kunna tydliggöra de likheter och de eventuella skillnader som finns däremellan. Naturligtvis så finns det en svårighet i detta. Genom att enbart intervjua personal ur samfunden så går det inte att ge en övergripande bild över hur exempelvis alla pingstkyrkans medlemmar tänker och resonerar kring detta. Men jag tycker ändå att det är relevant att genomföra intervjuerna för att försöka påvisa en lära inom rörelsen. Det jag kommer att få fram är de enskilda intervjupersonernas åsikt. Men eftersom de är anställda i de olika samfunden, och i vissa fall även utbildade där, så finns det ändå en samstämmighet mellan personerna och samfunden de representerar.