Påsken är Greklands överlägset största högtid. Den har en enorm betydelse för den grekiskortodoxa kyrkan och den grekiska traditionen. Påsken firas såväl i kyrkan som i hemmen med familjen. Maten har en central plats med fasta som inleder påsken, vilken sedan kulminerar i Jesus Kristus lidande, död och uppståndelse. Familjen samlas kring en stor påskmåltid på söndagen för att fira uppståndelsen. Glädjen över uppståndelsens mirakel är ett bevis och en påminnelse om den kristna trons kärna. Varje vår sker detta firande hos miljontals greker och jag vågar påstå att den grekiska påsken är en större högtid än den svenska julen jag känner. Det religiösa samt de sociala funktionerna fylls både i kyrkan och genom av samlandet av familjen. I centrum för den religiösa påminnelsen och den sociala festligheten, står maten. Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur fasta och påskfirande kan se ut i det moderna Grekland, med fokus på matens symboliska betydelse. Samtliga av följande frågeställningar avser att gälla endast det avgränsade område som jag undersöker i min fallstudie: Hur firar greker påsk i kyrkan och privat? Vilka ritualer förekommer? Fastar man fortfarande? Vad är tillåtet att äta under fastan? Med vad bryter man fastan? Hur ser man på fastan? Vad äter man för mat under påsken? Vilken roll och symbolik finns i påskens mat? Hur ser förberedelserna ut och vem gör vad?

Syftet med den är studien är att svara på frågan, vad lär begravningspsalmerna ut och vilka bilder av det eviga livet/det bortom döden målar psalmerna fram? Detta görs genom analyser av de fyra vanligast förekommande begravningspsalmernas i Svenska kyrkan. Analysen avser psalmernas helhet det vill säga både dess text och musik. Resultaten av analyserna visade att det är mycket lite som dessa begravningspsalmer undervisar om det som eventuellt finns bortom döden. Det psalmerna lär är vad det innebär att leva som kristen med en kristen livsåskådning. I begravningssammanhanget skänker psalmerna, det vill säga dess texter tillsammans med dess musik den sörjande människan en tröst och tanke om att ta en dag i taget i sin sorg, och att hon aldrig är ensam i sorgen eftersom det finns en Gud som är personligt närvarande.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som är historiskt sannolikt i den bibliska passionshistorien genom att kritiskt undersöka och jämföra olika bibelkommentarers syn på frågan. För att göra detta besvarades följande frågor: Vilka är skillnaderna mellan de olika bibelkommentarerna när det gäller förståelsen av Jesu sista dagar? Hur ska författarnas argumentering i bibelkommentarerna om vad som är historiskt sannolikt i passionshistorien kritiskt värderas?  Metoden är kvalitativ och består i en jämförande litteraturstudie med inslag av källkritik. Resultatet av denna uppsats visade att diskussionen om vad som är trovärdigt med passionshistorien som nämns i bibelns Nya testamente är att Jesu lidande och död sannolikt har inträffat i verkligheten sådan den beskrivs av de fyra evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Jesu verksamhet i hela evangeliet är inriktad mot lidande och död.

I det här arbetet tittar vi på artificiell intelligens genom sitt ursprung och hur tekniken har utvecklats över tiden. Eftersom begreppet diskuteras flitigt i dagens samhälle och av människors förståelse av det, vill vi klargöra vad människor faktiskt tror att artificiell intelligens är och jämföra det med dess faktiska definitioner. Eftersom artificiell intelligens har många definitioner är vårt syfte att redogöra för dessa definitioner utförligt och gå igenom AI:s historia och hur människor har uppfattat termen i generationer. Målet är att framföra en presentation av en jämförelse med hur människor uppfattar artificiell intelligens, vad uppfattningen grundar sig på i förhållande till AI:s faktiska definitioner, hur dess perspektiv och kunskap har förändrats i allmänhet - associerat med förändringar som händer i vårt samhälle. För att göra denna jämförelse var vi tvungna att genomföra en semistrukturerad intervju med informanter om olika demografi och åldrar för att få en nyanserad bild av ”vanliga” människors uppfattning om AI. Olika teorier som definitionerna av AI, automatisering och robotik användes också för att jämföra hur våra informanter beskrev de olika termerna.De presenterade resultaten visade att i princip alla våra informanter hade väldigt lite kunskap om AI baserat på vår insamlade data. Automatisering och robotik talades ofta om, och det verkade som om dessa termer är allt som människor associerade AI med. Likheter och skillnader i uppfattningar om AI genom tiden uppmärksammades, vilket sträcker sig till uppfattningar om etiskt resonemang, hälsovård, robotik m.m. / In this assignment, we look at artificial intelligence through its origin and how the technology has developed over time. Since the term is highly discussed in today's society and by people's understanding of it, we want to clarify what people believe artificial intelligence is and compare it to its true definitions. Since artificial intelligence has many definitions, our purpose is to account for these definitions thoroughly and go through the history of AI and how people have perceived the term through various timelines. The goal is to accredit a presentation of a comparison with how people perceive artificial intelligence, what the acknowledgement is based on in relation to how AI:s true definitions, how its perspectives and knowledge has changed in general - associated with changes happening in our society. In order to make this comparison, we had to perform a semi-structured interview with informants of various demographics and ages to get a nuanced image of “ordinary” people’s perception of AI. Different theories such as the definitions of AI, automatization and robotics were also used to compare how our informants described the different terms. The results presented showed that basically all of our informants had arguably little knowledge of AI based on our collected data. Automation and robotics were frequently spoken about, and it seemed as if these terms are all that people associated AI with. Similarities and differences in perceptions of AI through time were acknowledged, which extends to perceptions of ethical reasoning, health care, robotics etc.

Alla människor frågar sig någon gång vad som kan komma ske efter att vi dör. Tankar om döden och livet efter detta är alltid ett aktuellt samtalsämne, inte minst inom religionsvetenskapen. Att vara ovetande om framtiden kan vara skrämmande och religioner gör nästan uteslutande alltid försök till att svara på dessa frågor och ge ro till den oroliga människan. Något som fungerat som en lösning på människans rädsla för döden inom den judiska och kristna traditionen är tron på den kroppsliga uppståndelsen.Denna uppsats ger större kunskap om hur judiska och kristna teologer och traditioner sett på kroppen i samband med uppståndelsen inom båda religionerna. För att utkristallisera de olika kroppssyner som figurerar i denna diskussion har en kvalitativ litteraturanalys använts för att analysera utvalda teologers forskning. Ett analysverktyg som består av fyra olika kroppssyner har använts för att skilja de olika kroppssyner åt. I analysen har även en distinktion gjorts mellan holistiska och hellenistiska teologer.Resultatet visar på på att kroppssynerna är religionsöverskridande och bygger mer på om teologen tillhör den holistiska eller hellenistiska traditionen än vilken av religionerna man tillskriver sig. / All people at some point ask themselves what could happen after we die. Thoughts about death and the afterlife is always a current topic, not least within the science of religion. To be uncertain of the future can be intimidating and religions almost exclusively try to answer these questions and give peace to the troubled man. Something that have functioned as a solution to man’s fear of death in the Jewish and Christian tradition is the belief in the bodily resurrection.This paper provides a greater understanding of how Jewish and Christian theologians and traditions look at the body in connection with the bodily resurrection.To crystallize the variety of body visions that appear in this discussion a qualitative literature analysis have been used to analyse research from selected theologians. A tool that have been used for the analysis consist of four different body visions. The analysis also consist of a distinction between holistic and Hellenistic theologians.The result shows that the body views exceeds the boundaries between religions and depends more on if the theologican is part of the holistic or Hellenistic tradition than which religion they ascribe to themselves.

This thesis explores how hope in relation to the threats to the earth’s biosphere can be formulated theologically. The starting-point is a questioning of hope raised by the French sociologist and anthropologist Bruno Latour. In Facing Gaia. Eight Lectures on the New Climatic Regime (2015) he asks why so little has happened to reduce the emissions of CO2. Parts of his answers relate to the view that hope is preventing action. Since hope is a central part of Christian doctrine, this study lets Latours scepticism meet some eco-theological litterature, mainly representing evangelical, orthodox and radical material theology, and religious naturalism. Since critic against eschatology is important in Latours explanatory model, this theme is discussed together with the possibilities of the church practices of liturgy and eucharistic celebration, especially in relation to the concept of time and space, the latter elaborated by the radical material theologian Petra Carlsson Redell. Although putting different emphasis on an ultimate eschatological hope, all authors stress the importance of acting now. The evangelical authors Daniel Brunner et al. present a strategy “living as if”, practicing restoration of the Earth here and now. In religious naturalism the hope lies in the common biological ground for all humanity and living things, also leading to a caring ethics. In general, relationality and materiality as well as including marginalized voices are important concepts when the authors are formulating environmental ethics and eco-theology.  The concept of hope is shown to be important to define, in order to sort out especially false hope from a possibly fruitful concept: resilient hope. A resilient hope is grounded in Christian discipleship, is adaptive and able to recover. It is in a reciprocal relation to action. To develop a resilient hope I argue that it is important to allow both desperation and hope, since the free moving between the two “poles” can act liberating and enable action. A resilient hope gives space for scepticism since it is grounded in a reality always on the move. It is open for emergence and construction. Christianity has resources to house the space between hope and despair both in central biblical narratives and in bodily practices as liturgy and eucharist. Resilient hope in this thesis is earthbound, withstands being lost, and arises again and again in search for new constructive possibilities.

Many Christians believe in a future with eternal life, some say it will be “in heaven”. What kind of existence do they imagine? Do they think that the risen Christian congregation will have physical bodies like we have here in our lives on Earth today? Or will it be a spiritualexistence? Bible scholar and former Anglican bishop NT Wright asserts that Christianity’s most distinctive idea is bodily resurrection and he also defense a literal resurrection of Jesus.1 He claims that most Christians don’t understand the meaning of the “Christian hope” – that of a bodily resurrection and a new creation. What is the theological statement on resurrection from bishops in the Swedish Lutheran Church? Which message about the Christian hope do they advise, especially when it comes to funerals? What kind of eschatological tracks are to be found in the main manual Kyrkohandbok för Svenska kyrkan? Is the afterlife to be seen as a spiritual existence or one with physical bodies? And does it really matter? The main purpose in this essay is to find out what kind of eschatological guidance there is for priests officiating funerals. With starting point in the theology of NT Wright, in comparison with the advice from Swedish bishops, the essay is studying which words and formulation could be used to talk truthfully about the Christian hope.