Global ETD Search

1	Går det att som lärare leva som man lär? : -En studie av skolans förutsättningar att verka för den framtida miljön. Scharf, Christian January 2014 (has links) Denna uppsats består av två delstudier och syftar till att undersöka hur faktorer som påverkar skolans möjligheter att arbeta med frågor om miljö och klimathot kan förstås. Syftet besvaras utifrån delfrågorna 1) hur uttrycks riktlinjer kring miljö i läroplan och kursplaner, 2) hur förhåller sig lärarna till frågor om miljö och miljöpolitik 3) hur kan lärarnas professionella förhållningssätt till undervisning kring miljö förstås. Materialet utgörs av dels läroplan och kursplaner för gymnasieskolan likväl som 244 enkätsvar från lärare inom en variation av ämnen. Enkätstudien fokuserar på lärares professionella och privata preferenser. Studien utgår ifrån tidigare forskning inom lärande och miljöengagemang såväl som klimatforskning. Materialet analyseras utifrån begreppet ekologisk modernisering och teorin om risksamhället. Resultaten i denna studie visar att innehållet i läroplanen i fråga om miljö varierar mellan olika programinriktningar och mellan olika ämnen. Vissa ämnen förutsätter ett miljöinnehåll medan andra inte gör det. Resultaten i enkätstudien visar att en betydande del av lärare tar miljö och klimathot på allvar. Privat varierar inställningar och beteenden men många utför handlingar som kan betraktas som mer miljöeffektiva. Många i den undersökta gruppen källsorterar, väljer bort kött, handlar ekologiskt och närproducerat, cyklar, går eller åker kollektivt etc. Samtidigt framgår att bilen är det vanligaste färdsättet till jobbet, det är inte ovanligt med flera flygsemestrar utomlands per år och i hushållen finns många gånger ett högt innehav av tekniska produkter såsom, datorer, mobiltelefoner och tv-apparater. En hög andel uppger att de undervisar om miljö även i de fall där miljö inte ingår i kursplanen för deras ämnen. Relativt många uppger sig inte ha tillräckliga redskap att undervisa kring miljö och de som har det har i flera fall inte fått dessa redskap via lärarutbildningen. undervisning lärande miljö konsumtion klimathot.
2	"Om man tittar ut genom ett fönster så ser man det ju inte" : bilder av klimatförändringar och klimathot i trailern till The 11th Hour Alm, Josefine January 2008 (has links) Den här undersökningen tar sin utgångspunkt i trailern till filmen The 11th hour. Utifrån semiotik och retorik har undersökningen behandlat frågan hur klimathot formuleras i denna trailer och fokuserar på hur vi får kunskap om vår omvärld via media. Syftet har bland annat varit att som blivande mediepedagog få redskap för att i arbetet bland unga människor kunna prata om aktuella frågor och frågor som rör den tillvaro vi lever i. För att djupare komma åt min frågeställning har jag gjort intervjuer med hjälp av en fokusgrupp. Då unga människor är en viktig målgrupp för den här typen av frågor valde jag att använda mig av informanter som är i gymnasieåldern. Undersökning har tagit upp fenomenet att se via media och vad det har för betydelse att vi har kunskaper och upplevelser av klimathot utan att behöva uppleva det på egen hand. Jag har fått syn på att klimathotet formuleras för att uppröra och gripa tag samtidigt som detta kompletteras med bilder som vill ge ett hopp om en bra framtid. Det mest framträdande resultatet i undersökningen har varit upptäckten om rörliga bilder som ett viktigt medium för att sprida kunskap och att film kan fungera som ett verktyg för att få unga människor att reflektera över tillvaron. I gestaltningsdelen har jag arbetat med fotomontage utifrån ett citat från en av mina informanter: Om man tittar ut genom ett fönster så ser man det ju inte. Gestaltningen bär på en tanke om hur det skulle kunna vara om jag såg orsak och verkan av klimatförändringarna utanför fönstret istället för via media? Gestaltningen vill väcka tankar om hur nära detta hot måste komma, skulle det förändra sättet att se och betrakta frågan om det fanns på min egen bakgård? I Gestaltningen låter jag detta hot, som de flesta av oss endast upplever på avstånd, komma riktigt nära. / BI/Media Miljöfrågor film klimathot semiotik retorik fokusgrupper Art Konstvetenskap
3	Om Jesus kommer imorgon vill jag ändå plantera mitt äppelträd : en kvalitativ innehållsanalys av 14 artiklar om klimathotet och klimatengagemang från kristna tidskrifter Thelin, Klara January 2022 (has links) The aim of this study was to explore the relevance and function of Christian reli-gious belief in constructing views on climate change (sv: klimathot) and climate action (sv: klimatengagemang). To ensure a focus on religiosity and the construc-tion of personal beliefs rather than systematic theology the study used psycholo-gist Crystal L. Parks theory on religious meaning making. Fourteen articles about climate change with denominational elements from the Christian newspapers Dagen, Insidan, Kyrkans Tidning, Budbäraren and Världen Idag were analysed using a qualitative content analysis. The results showed that the articles had ex-panded the extent of religion to encompass both climate change and climate ac-tion. Through truth claims and references to the Bible the threat of climate change was incorporated in the narrative of Genesis and humanity’s fall from grace and climate change was portrayed as the result of humanity’s failure at properly stew-arding nature. The environment was assigned value through depictions of the en-vironment as a creation by God. Climate action was presented as a necessity and a duty with references to God giving humanity the responsibility of stewarding na-ture. The ascription of religious meaning to climate action also meant that the re-ligiosity of the authors functioned as a motivation in regards to climate action. The religiosity, as portrayed in the articles, also exhibited a transcendent function in the case where the authors described their stewardship as a united effort with God. The idea that God was helping humanity in their stewardship and had the power to renew the world for the better also functioned as a mitigation to climate anxiety. Religious meaning making Climate change Environmental ethics Eco-theology Stewardship Religiöst meningsskapande Klimathot Miljöetik Ekoteologi Förvaltarskap Religious Studies Religionsvetenskap
4	Hopp i relation till hoten mot biosfären / Hope in Relation to the Threats to the Earth’s Biosphere Sund Sandberg, Anneli January 2021 (has links) This thesis explores how hope in relation to the threats to the earth’s biosphere can be formulated theologically. The starting-point is a questioning of hope raised by the French sociologist and anthropologist Bruno Latour. In Facing Gaia. Eight Lectures on the New Climatic Regime (2015) he asks why so little has happened to reduce the emissions of CO2. Parts of his answers relate to the view that hope is preventing action. Since hope is a central part of Christian doctrine, this study lets Latours scepticism meet some eco-theological litterature, mainly representing evangelical, orthodox and radical material theology, and religious naturalism. Since critic against eschatology is important in Latours explanatory model, this theme is discussed together with the possibilities of the church practices of liturgy and eucharistic celebration, especially in relation to the concept of time and space, the latter elaborated by the radical material theologian Petra Carlsson Redell. Although putting different emphasis on an ultimate eschatological hope, all authors stress the importance of acting now. The evangelical authors Daniel Brunner et al. present a strategy “living as if”, practicing restoration of the Earth here and now. In religious naturalism the hope lies in the common biological ground for all humanity and living things, also leading to a caring ethics. In general, relationality and materiality as well as including marginalized voices are important concepts when the authors are formulating environmental ethics and eco-theology. The concept of hope is shown to be important to define, in order to sort out especially false hope from a possibly fruitful concept: resilient hope. A resilient hope is grounded in Christian discipleship, is adaptive and able to recover. It is in a reciprocal relation to action. To develop a resilient hope I argue that it is important to allow both desperation and hope, since the free moving between the two “poles” can act liberating and enable action. A resilient hope gives space for scepticism since it is grounded in a reality always on the move. It is open for emergence and construction. Christianity has resources to house the space between hope and despair both in central biblical narratives and in bodily practices as liturgy and eucharist. Resilient hope in this thesis is earthbound, withstands being lost, and arises again and again in search for new constructive possibilities. Bruno Latour ekoteologi emergens eskatologi eukaristi Daniel Brunner hopp klimathot klimatkris materialitet miljöhot miljökris Petra Carlsson Redell politisk teologi relationalitet resilient hopp uppståndelse ömsesidighet Religious Studies Religionsvetenskap
5	Politik eller Säkerhet? : Hur Säkerhetsrådet ramar in klimatfrågan Sundin, Jakob January 2018 (has links) Många frågor har gått från att inte handla om politik till att bli politiserade, men det finns ytterligare ett steg – när en fråga blir så brådskande och hotande att den anses vara för viktig för att lämnas åt politiker, så har den blivit säkerhetiserad. En av de mest debatterade frågorna på senare år har varit klimatförändringar, särskilt efter Agenda 2030 och Parisavtalet antogs. Står klimatförändringar nu inför att säkerhetiseras? Syftet med denna uppsats är att undersöka om klimatfrågan har blivit säkerhetiserad i FN:s Säkerhetsråd under mandatperioden 2017-2018. Olika inramningar från Säkerhetsrådets medlemmar identifieras och kategoriseras, för att sedan undersöka hur dessa inramningar resonerar med publiken. Detta tillåter oss att se vilka inramningar som har accepterats av rådet och vilka inramningar som ignoreras, för att analysera om vissa specifika inramningar har säkerhetiserats och andra inte. Uppsatsens främsta slutsats är att Säkerhetsrådet enhälligt har säkerhetiserat klimatförändringar som ett regionalt problem, men inte som ett globalt. Vissa medlemmar har utan framgång försökt ta säkerhetiseringen längre, men att säkerhetisera frågan på lägre nivå är även det nytt för Säkerhetsrådet. Vidare forskning kan exempelvis fokusera på vilka anledningar som förekommer för att motsätta sig säkerhetisering av klimatförändringar som ett globalt problem, jämföra säkerhetiseringen i Säkerhetsrådet med andra forum eller undersöka de praktiska effekterna av regional säkerhetisering. / Many issues have taken the journey from being non-political to being politicized, but there is one further step – when an issue becomes so urgent and threatening that it is considered too important to be left in the hands of our politicians, it has become securitized. One of the most debated issues of recent years has been climate change, especially after the adoption of the 2030 Agenda and the Paris Agreement. Does climate change now stand on the brink of securitization? The purpose of this thesis is to examine whether the issue of climate change has been securitized in the UN Security Council during the term of 2017-2018. Different ways in which members of the Council have framed the issue are identified and categorized, before looking at how these frames resonate with the audience. This allows us to see which frames are accepted by the Council and which frames are disregarded, in order to analyze if some specific frames have been securitized while others have not. The main finding of this thesis is that the Security Council unanimously has securitized climate change as a regional issue, but not as a global one. Some members have unsuccessfully tried to take the securitization further, but even a smaller-scaled securitization of climate change is new to the Council. Further research could, for example, focus on what the reasons are for opposing securitization of climate change as a global issue, compare the securitization in the Council with other forums, or study the practical effects of regional securitization. securitization securitisation securitised securitized securitizing securitising climate change environment environmental security council united nations un unsc framing frames frame säkerhetisering säkerhetiseringsteori säkerhetiseringsteorin säkerhet säkerhetsrådet fn förenta nationerna inramning ramar politisering politik parisavtalet agenda 2030 klimatfrågan klimatförändringar klimathot klimathotet klimatpolitik klimatproblem miljöproblem miljöfrågan miljöförändringar miljöpolitik Political Science Statsvetenskap

1

Page generated in 0.0377 seconds