This study investigates how robots employed to conduct the application processfor economic support in some Swedish municipalities impact the social workers’job. Specifically, how duties and time spent shifts, how the interpersonal meetingwith the client is affected, and how their autonomy and independence change as aconsequence of this transformation.A qualitative method with semi-structured interviews has been adopted for thestudy. Four respondents from different places in the country have beeninterviewed. The theory of McDonaldization and previous research in this areamake out a foundation for this study.The results show that the introduction of robots has led to new ways of workingand to redistribution of human recourses within some municipalities. This studycannot prove that robots free up time to work with clients, which was the mainreason for their introduction. Although the interpersonal meeting with the client isstill considered significant, this study shows that it is indeed challenged. Lastlythe study has not observed any strongly pronounced limitations of the autonomyand independence of social workers, but feelings of alienation have beenexpressed.

No description available.

Bakgrund och problem: Södra Skogsägarna ekonomisk förening genomförde 2018 en implementering av en robot på deras huvudkontor med syfte att skapa kunskap om Robotic Process Automation (RPA) samt reducera repetitiva administrativa arbetsuppgifter. Detta för att på lång sikt skapa effektivitet samt nå ökad personaltrivsel på grund av att de anställda, efter implementering, utför mer värdefulla och kvalificerade arbetsuppgifter. Det finns idag en stor problematik och svårighet kring hur företag ska utvärdera RPA-investeringar då nuvarande utvärderingsmetoder endast tillåter finansiella siffror och därmed inte kan värdera icke mätbara fördelar. Det skapar problem när målen med en RPA-investering i sådana funktioner ofta är satta till annat än rent finansiella såsom bättre beslutsfattande och ökad personaltrivsel. Eftersom det inte finns några tidigare forskning kring utvärdering av RPA-investeringar i administrativa funktioner samt att tidigare studier visar på att det finns ett behov av en utvärderingsmodell som blandar finansiella och icke-finansiella dimensioner, avser denna studien att ta fram och utveckla en flerdimensionell utvärderingsmodell som kan tillämpas i dessa funktioner. Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse och kunskap kring RPA-investeringar i administrativa funktioner samt vilka effekter en sådan har på företag. För att nå detta kommer en tentativ flerdimensionell utvärderingsmodell som kan tillämpas vid RPA-investeringar i administrativa funktioner tas fram. Denna kommer sedan testas i ett empiriskt fall på Södra där en investering i RPA genomförts. Detta för att kunna utvärdera deras investering samt komplettera och utveckla utvärderingsmodellen utifrån erfarenheter och lärdomar från ett praktiskt fall. Metod: Studien är uppdelad i tre olika delar utefter avsnitten teoretisk referensram, empirisk referensram samt analys. Den första delen av studien som sker i den teoretiska referensramen avser att utföra första delen av tillvägagångssättet för att uppnå rapportens syfte. I den empiriska referensramen utförs andra delen av tillvägagångssättet och den avslutande analysen knyter ihop studien eftersom vi där genomför sista delen av tillvägagångssättet. Som ett resultat av att studien genomförs i dessa tre delar har det konstaterats att rapporten genomför två olika studier som tillsammans blir en helhet och att studien därmed även tillämpar två olika forskningsdesigner. Den första studien som genomförs är utvecklandet av en ny, tidigare obefintlig, flerdimensionell utvärderingsmodell som därav tillämpar en explorativ forskningsdesign. Den andra studien består av utvärderingen som genomförs på Södra och forskningsdesignen som tillämpats där är därför istället en fallstudie. Slutsats: Vi har genom denna studie försökt lösa den problematik som finns gällande utvärdering av RPA-implementeringar vilket resulterade i den flerdimensionella utvärderingsmodellen RIPA. Denna modell användes som ett verktyg för att skapa en djupare förståelse och kunskap kring RPA-investeringar i administrativa funktioner samt vilka effekter en sådan har på företag. För att modellen skulle kunna sägas skapa sådan kunskap krävdes det att den kunde bedömas som giltig. En sammanställning av studiens resultat visar att den framtagna RIPA-modellen inkluderar utvärdering av både finansiella samt icke-finansiella effekter där en balans skapas mellan detaljfokus och ett helhetsperspektiv. På grund av att modellen kan konstateras lösa de problem som tidigare fanns bedöms det att den är giltig och därmed lämplig att använda vid RPA-implementeringar i administrativa funktioner även om den framåt behöver testas fler gånger. Utöver att uppnå syftet har studien också genererat ett bidrag till hur framtida forskare och företag bör se på och behandla RPA-implementeringar. RIPA-modellen kommer även kunna hjälpa samhället och företag att fortsätta utvecklas eftersom modellen bidrar till att företag kan implementera RPA baserat på trovärdiga beslutsunderlag. Modellen skapar också möjlighet för företag att följa upp resultatet i efterhand och förbättra roboten utifrån det, något som kommer påverka RPA:s fortsatta framväxt. / Background and problem: Södra Skogsägarna ekonomisk förening invested 2018 in a robot at their head office with the aim of creating knowledge about RPA and reducing repetitive administrative tasks. This is to create efficiency in the long term and to achieve increased employee satisfaction because the employees, after implementation, perform more valuable and qualified work tasks. Today, there is a major problem and difficulty in how companies should evaluate RPA investments as current evaluation methods only allow for financial figures and thus cannot assess non-measurable benefits. This creates problems when the goals of an RPA investment in such functions are often set for other than purely financial ones such as better decision-making and increased employee satisfaction. Since there is no previous research on the evaluation of RPA investments in administrative functions and that previous studies show that there is a need for an evaluation model that mixes financial and non-financial dimensions, this study intends to develop a multidimensional evaluation model. Purpose: The purpose of the study is to create a deeper understanding and knowledge of RPA investments in administrative functions as well as their effects on companies. To achieve this, a tentative multidimensional evaluation model that can be applied to RPA investments in administrative functions will be developed. This will then be tested in an empirical case on Södra where an investment in RPA has been made. This is to be able to evaluate their investment and to supplement and develop the evaluation model based on experience and lessons learned from a practical case. Method: The study is divided into three different parts along the sections theoretical frame of reference, empirical frame of reference and analysis. The first part of the study conducted in the theoretical frame of reference intends to carry out the first part of the approach to achieve the purpose of the report. In the empirical frame of reference, the second part of the approach is carried out and the concluding analysis links the study as we carry out the last part of the approach. As a result of the study being conducted in these three parts, it has been established that the report conducts two different studies that together become a whole and that the study thus also applies two different research designs. The first study to be conducted is the development of a new, previously non-existent, multidimensional evaluation model, which consequently applies an explorative research design. The second study consists of the evaluation conducted at Södra and the research design applied there is therefore instead a case study. Conclusion: Through this study we have tried to solve the problems that exist regarding evaluation of RPA implementations, which resulted in the multidimensional evaluation model RIPA. This model was used as a tool to create a deeper understanding and knowledge of RPA investments in administrative functions and their effects on companies. In order for the model to be said to create such knowledge, it was required that it could be considered valid. A summary of the study's results shows that the developed RIPA model includes evaluation of both financial and non-financial effects where a balance is created between the focus of detail and a holistic perspective. Because the model can be found to solve the problems that previously existed, it is considered to be valid and thus suitable for use in RPA implementations in administrative functions, although it needs to be tested several times ahead. In addition to achieving the purpose, the study has also generated a contribution to how future researchers and companies should look at and treat RPA implementations. The RIPA model will also be able to help society and companies to continue to develop as the model helps companies to implement RPA based on credible decisions. The model also creates the opportunity for companies to follow up the results afterwards and improve the robot based on it, which will affect RPA's continued growth.

Inledning: Begreppet industri 4.0 tillkom 2011 i Tyskland under Hannovermässan och kan betraktas som den fjärde upplagan av den industriella revolutionen. Det är ett begrepp för flera teknologier och en rad koncept inom automation, process och IT världen. Industri 4.0 berör ämnesområden som bland annat Digitaliseringen, Maskininlärning, Artificiell Intelligens, Big Data-analys och Internet Of Things. Denna studie har undersökt hur den svenska tillverkningsindustrin påverkats av industri 4.0, och främst digitaliseringen, samt vilka effekter det har haft på industrier både i nutid men även framtiden. Syfte: Syftet med studien är att utveckla kompetens inom ett ämne som är aktuellt i dagsläge inom industrier. Studien medför en ökad kännedom och bildar en förväntad bild på hur arbetslivet kan se ut efter utbildningen. Problemformulering: Hur jobbar svenska tillverkningsindustrier med implementeringen av industri 4.0 samt vilka effekter har det haft på företagen? Vad är framgångsfaktorer samt hinder vid implementeringen av industri 4.0 inom tillverkningsindustri? Vad är sambandet mellan hållbarutveckling och digitaliseringen? Metod: Studien har använt sig av en kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer, fält- och litteraturstudier. Detta för att kunna öka kompetensen inom ämnet samt för att sedan kunna jämföra, analysera och ta välgrundade slutsatser. Att använda sig av triangulering forskningsmetod bidrog till studiens validitet. Resultat: Resultatet visade att det förekommer diverse fördelar om organisationer inom tillverkningsindustrin implementerar industri 4.0, vilket även tidigare forskning visat. Dessa fördelar är högre effektivitet och produktivitet i samband med kortare ledtider, bättre informationsdelning och mer spårbarhet i produktionskedjan. Dessutom främjar industri 4.0 och digitaliseringen företagens arbete mot en hållbar utveckling, då både miljön och ekonomin gynnas. Studien kunde även konstatera att företagen med hjälp av robotar och återanvändningav material hade förbättrad resursanvändning. / Introduction The concept of industry 4.0 was introduced 2011 in Germany during the HanoverFair and can be considered as the fourth edition of the industrial revolution. It is a concept for several technologies and a number of concepts in the automation, process and IT world. Industry 4.0 touches on subject areas such as Digitization, Machine Learning, Artificial Intelligence, Big Data Analysis and the Internet of Things. This study has examined how the Swedish manufacturing industry has been affected by industry 4.0, mainly by digitalisation, and what effects it has had on industries both in the present but also in the future. Purpose The purpose of the study is to develop knowledge regarding a subject that is relevant in the current situation of industries. The study entails an increased awareness and forms an expected picture of what working life can look like after the education. Research questions How do Swedish manufacturing industries work with the implementation of industry 4.0 and what effects has it had on the companies? What are the success factors and obstacles in the implementation of industry 4.0 in the manufacturing industry? What is the relation between sustainable development and digitalisation? Method The study has used a qualitative research method with interviews, field- and literature studies. This helped to increase competence in the subject and to then be able to compare, analyze and make substantial conclusions. Using the triangulation research method contributed to the validity of the study. Results The results showed that there are various advantages for organizations in the manufacturing industry to implement industry 4.0, as previous research also has shown. These benefits are higher efficiency and productivity in conjunction with shorter lead times, better informationi sharing and more traceability in the production chain. In addition, Industry 4.0 and digitalisation promote companies' work towards sustainable development, as both the environment and the economy benefit from this. The study also found that companies who works with robots and reuse of materials had improved their resource use.

I det här arbetet tittar vi på artificiell intelligens genom sitt ursprung och hur tekniken har utvecklats över tiden. Eftersom begreppet diskuteras flitigt i dagens samhälle och av människors förståelse av det, vill vi klargöra vad människor faktiskt tror att artificiell intelligens är och jämföra det med dess faktiska definitioner. Eftersom artificiell intelligens har många definitioner är vårt syfte att redogöra för dessa definitioner utförligt och gå igenom AI:s historia och hur människor har uppfattat termen i generationer. Målet är att framföra en presentation av en jämförelse med hur människor uppfattar artificiell intelligens, vad uppfattningen grundar sig på i förhållande till AI:s faktiska definitioner, hur dess perspektiv och kunskap har förändrats i allmänhet - associerat med förändringar som händer i vårt samhälle. För att göra denna jämförelse var vi tvungna att genomföra en semistrukturerad intervju med informanter om olika demografi och åldrar för att få en nyanserad bild av ”vanliga” människors uppfattning om AI. Olika teorier som definitionerna av AI, automatisering och robotik användes också för att jämföra hur våra informanter beskrev de olika termerna.De presenterade resultaten visade att i princip alla våra informanter hade väldigt lite kunskap om AI baserat på vår insamlade data. Automatisering och robotik talades ofta om, och det verkade som om dessa termer är allt som människor associerade AI med. Likheter och skillnader i uppfattningar om AI genom tiden uppmärksammades, vilket sträcker sig till uppfattningar om etiskt resonemang, hälsovård, robotik m.m. / In this assignment, we look at artificial intelligence through its origin and how the technology has developed over time. Since the term is highly discussed in today's society and by people's understanding of it, we want to clarify what people believe artificial intelligence is and compare it to its true definitions. Since artificial intelligence has many definitions, our purpose is to account for these definitions thoroughly and go through the history of AI and how people have perceived the term through various timelines. The goal is to accredit a presentation of a comparison with how people perceive artificial intelligence, what the acknowledgement is based on in relation to how AI:s true definitions, how its perspectives and knowledge has changed in general - associated with changes happening in our society. In order to make this comparison, we had to perform a semi-structured interview with informants of various demographics and ages to get a nuanced image of “ordinary” people’s perception of AI. Different theories such as the definitions of AI, automatization and robotics were also used to compare how our informants described the different terms. The results presented showed that basically all of our informants had arguably little knowledge of AI based on our collected data. Automation and robotics were frequently spoken about, and it seemed as if these terms are all that people associated AI with. Similarities and differences in perceptions of AI through time were acknowledged, which extends to perceptions of ethical reasoning, health care, robotics etc.

Syftet med denna studie är att förklara och förstå digitaliseringens påverkan på revisionen. Revisionsbranschen är idag inne i en betydande förändringsprocess där traditionella metoder ersätts med modernare revisionstekniker. Digitaliseringen sägs vara en stark drivkraft till denna förändring, vilket har en stor påverkan på yrket. Genom att kunderna blivit mer digitala, samt att nya digitala revisionsverktyg har utvecklats, skapas möjligheten för en ny typ av revision. Tidigare forskning tyder på att yrket är på väg att automatiseras, och i framtiden tror forskare att robotisering kommer vara aktuell, även inom revisionsbranschen. Med fokus på två olika frågeställningar; digitaliseringens påverkan på revisionsmetodiken och digitaliseringens påverkan på revisionskvaliteten, har en kvalitativt inriktad studie genomförts. Studien bygger på intervjuer med tolv olika revisorer och programutvecklare. Studien visar att digitaliseringen av revisionen har haft en stor påverkan på yrket. Framförallt har digitaliseringen påverkat möjligheten att hantera en större mängd data. Bland annat har revisionen gått från att tidigare arbetat med statistiska urval, till att idag fokusera mer på att analysera data. Genom nya dataanalysverktyg har det blivit möjligt för revisorerna att gå från stickprov till att granska hela populationen av data. Granskningen kan då bättre inriktas på områden som avviker, eller områden med större risk. Studien visar att förändringen har haft en positiv påverkan på revisionskvaliteten, bland annat därför att revisionsbevisen blivit mer relevanta och tillförlitliga, samt att risken för att revisorerna gör ett felaktigt uttalande minskat. Mer fokus läggs idag på att revisorerna ska förstå kundens verksamhet och de faktorer som kan påverka denna. Förändringen har gjort att revisorernas analytiska förmåga blivit allt viktigare för att klara av yrket. Utvecklingen har möjliggjort att revisorerna kan ge bättre rådgivning, vilket skapar nya möjligheter inom branschen. / The purpose of this study is to explain and understand the influence of digitalization on the audit. The auditing industry is today in a significant process of change, where traditional methods are replaced by more modern auditing techniques. Digitalization is said to be a strong driving force for this change, which has a great impact on the profession. Because customers have become more digital and that new digital audit tools have been developed, the possibility of a new type of audit is created. Previous studies show that the profession is about to be automated, and in the future, researchers believe that robotization will be relevant also in the auditing industry. Focusing on two different issues; the impact of digitization on the audit methodology, and the impact of digitization on audit quality, a qualitatively oriented study has been conducted. The study is based on interviews with twelve different auditors and program developers. The study shows that the digitization of the audit has had a major impact on the profession. In particular, digitization has affected the ability to handle a larger amount of data. Among other things, the audit has gone from having previously worked with a large number of samples to today instead focusing on analyzing data. Through new data analysis tools, it has become possible for the auditors to switch from sampling to reviewing the entire population of data. The audit can then focus on areas that deviate or areas with greater risk. The study shows that the change has had a positive impact on the audit quality, since the audit evidence has become both more relevant and reliable, and that the risk that the auditors make an incorrect statement has decreased. More focus is now being placed on the auditors being able to understand the customer's business and the things that can affect this. The change has meant that the auditors' analytical ability has become increasingly important in order to cope with the profession. The development has made it possible for the auditors to provide better advice, which creates new opportunities in the industry.

Generellt ser automationsgraden bra ut för tillverkande företag i Sverige, men vid en djupare granskning syns det att utvecklingen i små och medelstora företag (SMF), går långsamt framåt. För att Sverige ska behålla sina framträdande roll som industrination krävs ökad automation och robotisering i SMF. Därför syftar studien till att skapa ökad förståelse kring SMF:s utmaningar och påverkansfaktorer för automationsbeslut. I studien utförs kvalitativa intervjuer med fem små och medelstora företag. Forskningen grundar sig i ett ramverk som består av insamlat teoretiskt material och utgår från tre identifierade huvudområden; Produktiontekniska utmaningar, Interna utmaningar och Extern påverkan. Undersökningen visar på att SMF tenderar att stå inför en rad olika utmaningar som automation kan vara en lösning på, men också att viss problematik kan uppstå vid automatisering. Studien visar också på att samband existerar mellan företags utmaningar och att det även kan skilja sig beroende på om företag verkar som underleverantörer eller levererar produkter direkt till slutkund. / In general, the degree of automation for manufacturing companies in Sweden seems to be fine, but upon a deeper examination it appears that the development in small and medium-sized enterprises (SMEs) is slowly progressing. In order for Sweden to retain its prominent role as an industrial nation, increased automation and robotization in SMEs are required. Therefore, the study aims to create an increased understanding of SME challenges and influencing factors for automation decisions. In the study, qualitative interviews are conducted with five small and medium-sized companies. The study is based on a framework consisting of collected theoretical material and is based on three identified main areas; Production engineering challenges, internal challenges, and external impact. The study shows that SMEs tend to face a variety of challenges that automation can be a solution to, but also that some problems can exist within the implementation of automation. It also indicates that relationships exist between companies' challenges, but that they may also differ depending on whether companies act as subcontractors or deliver products directly to end customers.

Dagens studier visar på att revisionsbranschen förändras i takt med digitaliseringens framfart, vilket gör det därför omöjligt för revisionsbyråer att välja bort digitaliseringen. Tidigare forskning påvisar att revisionsbranschen är en av de branscher som blivit mest påverkad av digitaliseringens framfart, eftersom flera arbetsuppgifter har ersatts av den nya tekniken. Syftet med studien har varit att undersöka hur revisionsprocessen samt revisorsrollen har påverkats av den allt mer digitaliserade arbetsmiljön. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där fem medarbetare på PwC har intervjuats. Empirin analyseras sedan med hjälp av studiens insamlade teori i syfte att besvara studiens två frågeställningar. Därefter har en innehållsanalys utförts där funna samband ur den insamlade empirin ställts mot studiens teori. Studiens resultat påvisar att digitaliseringen redan har bidragit till förändringar i revisionsprocessens olika faser. Vidare har digitaliseringen påverkat revisorsrollen där revisorn har fått en mer betydande roll för revisionen. Fortsättningsvis påvisar den insamlade empirin att digitaliseringen har resulterat i ett effektivare arbetssätt samt att trovärdigheten på revisionen har ökat. Avslutningsvis förutspår digitaliseringens utveckling att fortsätta och dessutom påverka värdeskapandet i revisionsbranschen. Vidare tyder teorin och empirin på att det kommer skapas mervärde genom att revisorerna således kommer fokusera på att skapa värde för kunden. Slutligen förväntas digitaliseringen påverka efterfrågan på revisionen och vilka egenskaper som behövs hos en revisor, vilket är sociala och tekniska egenskaper samt bedömningsförmågan. / There are studies that indicate big changes concerning audit industries as the digitalization continues to develop. It is known that the audit offices can no longer ignore the fact that digitalization has taken an important role in our society. Previous research shows that the audit industry is one of the many industries that has been affected by digitalization, this because many of the tasks have been replaced by new technology. The purpose of this study has been to investigate how digitalization has affected the audit industry. In this report, a qualitative method has been used where five employees by PwC have been interviewed. The empiricism that was collected during the interviews was analyzed through the use of the theories presented with the aim of answering the study’s two main questions. Subsequently, an analysis of the content was performed where correlations found by the collected empiricism were compared to the theories of the study. The result of the study was that the digitalization has already contributed to changes in the phases of the audit process and the auditor role. Furthermore, the digitalization has resulted in a more efficient way and increased the credibility of the audit. The development of digitalization has been predicted to continue and also affect value creation in the audit industry. The collected theory and empiricism show that the auditors focusing more on creating value for the customers. Finally, digitalization is expected to have an impact on the demand for the audit and its qualities.