Self-driving cars are soon to become a reality to the commercial market. A self-driving car does not have a human operator, which enables some interesting characteristics. The main benefits are considered to be: The number of accidents and traffic jams should be reduced. Enhanced comfort. Energy usage could be decreased while capacity could be increased. This study concerns the causes for improved energy efficiency. The reason for improved energy efficiency is mainly because of the variation in terms of acceleration, braking and distance holding are reduced. The vehicles are more intelligent and can work together as a unity. There are reasons to believe that self-driving cars will first operate in highway conditions. The study has therefore tried to estimate what the potential benefits could be in terms of energy usage and capacity when comparing two sets of traffic flows in such an environment. One set of traffic flow was symbolized by self-driving cars, and one set was composed by conventional vehicles. With the settings and conditions defining the simulations in this study one can expect positive effects in both in energy usage and capacity with a traffic flow symbolized by self-driving cars. When comparing the two sets, with an increasing traffic flow from non-congestion up to congestion, the results showed energy savings around 10 percent with self-driving cars. / <p>Examensarbetet har gjorts i samarbete med Sweco TransportSystem och under stöttning av Transportekonomiska Forskningsstiftelsen.</p>

Titel                                    Robotiserad rådgivning - Vilka faktorer påverkar de svenska storbankernas inställning till implementering? Bakgrund                          Banksektorn har fått utstå externt tryck på förändring i och med den digitala utvecklingen av produkter och tjänster. Datorer och teknologi får allt större utrymme i vårt samhälle och leder till att interaktionen mellan människan och datorn blir allt mer naturlig. Utvecklingen av finansiell rådgivning börjar bli mer och mer digital i form av robotiserad rådgivning vilket innebär en utmaning för de svenska storbankerna då de ställs inför ett val att implementera denna tjänst eller inte i sin organisation. Syfte                                   Syftet med studien är att identifiera och beskriva faktorer som påverkar de svenska storbankernas inställning till implementering av robotiserad rådgivning Frågeställning                  Vilka faktorer förklarar de svenska storbankernas inställning till implementering av robotiserad rådgivning? Metod                                 Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens frågeställning. Studien är begränsad till att enbart innefatta de fyra svenska storbankerna. Slutsats                               Författarna till studien har kunnat påvisa tre faktorer som påverkar storbankernas inställning till implementering av robotiserad rådgivning. / Title                             Robo-Advice - What factors affect the Swedish big banks' attitude towards implementation? Background                      The banking sector has experienced external pressure on change in the digital development of products and services. Computers and technology are gaining more space in our society and making the interaction between man and computer becoming more natural. The development of financial advisory services is becoming more and more digital in the form robo-advisory, which poses a challenge for the Swedish big banks when faced with a choice to implement this service or not in its organization. Purpose                              The purpose of the study is to identify and describe factors that affect the Swedish big banks' attitude towards implementing robo-advisory. Issue                                   What factors explain the Swedish big banks' attitude towards implementing robo-advisory? Method                              The study has been conducted with a qualitative method in the form of semistructured interviews to answer the study's question. The study is limited to including only the four major Swedish banks. Conclusion                         The authors of the study have been able to find three factors that affect the big banks' attitude towards the implementation of robo-advisory.

Automation could help organizations make work processes more efficient. The automatization could be seen as a digital co-worker and it is done by robotic process automatization (RPA) or artificial intelligence (AI). There is an ongoing debate about the effect of implementation of automatization. Should the effect be seen as a threat or a possibility for organizations and employees? This study examines how organizations are working or should work with automatization and what automatization requires from the organization. Moreover, this study explores automatization in organizations by studying academic books and articles about digitalization and change management. Articles and books are researched in three focus areas. The focus areas are: Goalsetting and effects, Attitude and Communication. In the empirical observation this study presents the findings from four Swedish organizations from different industries based on the focus areas. This study concludes that the work with automatization varies between the researched organizations. All four organizations were in the beginning of setting up automatization and had a vision to automate more processes. It is essential to start automatizing a small process instead of a large process or many at the same time. Also, it is necessary to map out work processes before automatization can be considered, since automatization requires distinct explanation of a process. Automatization should be managed by a business department and not from an IT-department. However, good collaboration between the two departments is vital. Furthermore, the effects, now and further on, of automatization should be communicated to the employees by their manager. Employees should be involved as change agents to help communicate the considered change to their colleagues. No resistance to change was found in any of the four organizations, instead scepticism was found more relevant in changes caused by automatization.

Samhället genomgår en digital transformation och inom offentlig sektor är en centralmålsättning att ta till sig de nya möjligheterna för att effektivisera sin verksamhet. Ökaddigitalisering har föranlett att automatisering av processer genom implementation avrobotiserad processautomatisering (RPA) blivit en metod vilken i snabb takt vuxit ipopularitet då detta erbjuder ett flertal möjligheter för organisationer. Dock är denna metodinte utan sina begränsningar och utmaningar. Syftet med denna studie är därför att utforska demöjligheter och utmaningar som föreligger för RPA i kontexten av offentlig sektor. För dettatillämpas en abduktiv, kvalitativ metod genom en flerfallsstudie. Resultatet visar attimplementation av RPA kan vara i enlighet med mål och visioner angående digitalisering ochautomatisering inom offentlig sektor. Vidare visas att det finns möjligheter för RPA genomeffektivisering och kvalitetssäkring i automatiserade processer samt effektivisering ochrationalisering i verksamheten, även om rationalisering genom RPA synes ovanligt inomoffentlig sektor. Istället används RPA här vanligen för att frigöra tid för medarbetare attengagera sig i mer värdeskapande aktiviteter, vilket även rapporteras kunna ökaarbetsnöjdheten hos medarbetare. Samtidigt visar studien på utmaningar för RPA vilka ihuvudsak relaterar till att under implementationen identifiera lämpliga processer därkriterium av stabilitet för RPA beskrivs som särskilt utmanande att uppfylla. Vidare visarstudien att det kan vara utmanande att uttömmande nyttja kapaciteten för roboten. / Society is experiencing a digital transformation and in the public sector a central objectiveexists in utilizing the new possibilities to rationalize their operations. Increased digitizationhas caused a surge in popularity for automation of processes through robotic processautomation (RPA) due to the many opportunities it offers organizations. However, thismethod is not without its limitations and challenges. The purpose of this study is therefore toexplore the opportunities and challenges that accompany the implementation of RPA in thecontext of the public sector. To this end, an abductive, qualitative method is applied through amultiple case study. The result shows that the implementation of RPA can be in line withobjectives and visions regarding digitalisation and automatisation within the public sector.Furthermore, it is shown that there are opportunities for RPA to increase the effectiveness andquality of processes and to enable rationalisation in the organisations, although rationalisationthough layoffs seem like an uncommon use of RPA in the public sector. Instead, RPA is morecommonly used to offload employees so that they instead can engage in activities whichcreate more value, which also shows promise in increasing employee satisfaction.Simultaneously, there are challenges for the implementation of RPA in regard to identifyingprocesses that are suitable for automation through RPA which mainly relate to fulfillingcriteria regarding stability in the environment in which RPA is implemented. Furthermore,the study shows that it may be challenging to exhaustively make use of the capacity of the RPA.

Robotic Process Automation(RPA) är en mjukvaruteknik som används för att automatisera monotona och repetitiva processer. Denna teknik används på många håll, både inom privat- och offentlig sektor, och inom många olika områden. Sedan RPA-tekniken introducerades har utvecklingen gått framåt i rask takt, bland annat hos Sveriges kommuner. År 2017 infördes en lag som godkänner offentliga organisationer att automatisera sina beslutsstöd vilket ledde till att bland annat Trelleborg kommun införde automatiserade beslutsstöd inom socialförvaltningens process med ekonomiskt bistånd. Tidigare har socialförvaltningar utfört beslutsstödsprocesser manuellt men med den nya lagstiftningen har allt fler socialförvaltningar börjat med automation. Kommuner som börjat använda RPA har till viss del fått kritik kring frågan om RPA är lämpad för ärenden som involverar en subjektiv bedömning. I denna studie undersöks användningen av RPA i kommuner, och mer specifikt fokuserar den på två frågor; Hur använder kommunerna i Sverige för närvarande RPA? Vilken attityd har användare till användning av RPA i processen för ekonomiskt bistånd? Studien genomfördes genom att intervjua IT-specialister i utvalda kommuner med hjälp av kvalitativa metoder för datainsamling och dataanalys. Resultaten analyserades utifrån det teoretiska ramverket Technology Acceptance Model, TAM. Av resultaten drogs slutsatsen att RPA är ett utforskat område för samtliga kommuner, men beroende på kommun så har RPA implementerats i varierande omfattning. Automatiserade beslutsstöd är på gång i flera kommuner men den nya lagen upplevs till viss del svårtolkad. Många av de anställda ser RPA som ett positivt tillägg till arbetet och välkomnar tekniken. / Robotic Process Automation (RPA) is a software technology used to automate monotonous and repetitive processes. This technology is used in many places, both in the private and public sectors, and in different applications. Since the introduction, the RPA technology has been developed rapidly in e.g. Sweden's municipalities. In 2017, a law was passed that allows public organizations to automate their decision support. This led, e.g., to that the Trelleborg municipality introduced automated decision support within the social-administration financial-aid process. In the past, social services have carried out decision support processes manually, but with the new legislation, more and more social administrations have started to use automation. Municipalities that have started to use RPA, have been criticized regarding the suitability of RPA as a tool for subjective assessments. In this study, the use of RPA in municipalities is investigated, and more specifically it focuses on two questions; How do the municipalities in Sweden currently work with RPA? What is the attitude of users to the use of RPA in the process of financial-aid? The study was carried out by interviewing IT-specialists in a selected number of municipalities by using a qualitative method for data collection and data analysis. The results were analyzed based on the theoretical framework called Technology Acceptance Model, TAM. From the results it was concluded that RPA is a technique that is or has been considered in all the actual municipalities, but has been implemented, so far, to various extent. Automated decision support is underway in several municipalities, but the new law is somewhat difficult to interpret, which reduces the implementation rate. However, many of the employees see RPA as a positive addition to the work and welcome the technology.

Bakgrund: Den teknologiska utvecklingen går väldigt snabbt och framväxande teknologier utgör en stor påverkan på revisionsbranschen och revisorers arbete. Enklare arbetsuppgifter automatiseras och revisorns arbete innefattas allt mer av analyser och bedömning av revisionsbevis. Det kan innebära att revisorns involvering i revisionsprocessen minskar och att revisorsyrket riskerar att förändras i grunden eller till och med försvinna till följd av automatisering. Samtidigt medför teknologin att revisorn kan spendera mer tid på värdeskapande arbetsuppgifter som kan förbättra revisionskvaliteten och öka revisorns komfort. Förändringarna som teknologin medför ställer krav på att revisorn anpassar sitt arbete till att använda teknologi, samt ställer krav på revisionsbranschen, däribland standardsättare och revisionsbyråer, att anpassa standarder, regler och riktlinjer för att stödja revisorer i deras användning av teknologi.  Syfte: Syftet med studien är att kartlägga i vilken utsträckning framväxande teknologier används av revisorer och utforska hur revisorer upplever att revisionsprocessen och deras komfort påverkas av sådana teknologier. Metod: Studien är kvantitativ och har en deduktiv ansats med tvärsnittsdesign. Använd primärdata utgörs av enkätsvar från revisionsmedarbetare i Sverige.  Resultat: Resultatet indikerar att revisionsmedarbetare, vid användning av framväxande teknologier, upplever att revisionsprocessen förbättras och att deras komfort ökar. Därtill tyder resultatet på att revisionsmedarbetare upplever att det finns ytterligare faktorer som påverkar revisionsprocessen och komforten, såsom revisionsbyråns riktlinjer för användning av teknologi och revisionsmedarbetarens kunskaper inom teknologi. Resultatet indikerar även att revisionsmedarbetares användning av teknologi generellt är låg och någon skillnad mellan större och mindre revisionsbyråer har inte identifierats. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till litteraturen genom att fokusera på revisorns perspektiv på framväxande teknologiers påverkan på revision. Kunskap om hur revisionsprocessen och revisorns komfort påverkas bidrar till att revisionsbranschen generellt och revisionsbyråer specifikt, kan hantera utmaningarna och tillvarata möjligheterna som framväxande teknologier medför, inte minst för att stödja och vägleda revisionsmedarbetare i dess användning av teknologin. / Background: The technological development is very rapid and emerging technologies have a major impact on the auditing industry and the auditor’s work. Simpler tasks are being automated and the auditor's work is increasingly consisting of analyzes and assessment of audit evidence. This may indicate that the auditor's involvement in the audit process decreases and that the audit profession risks being replaced as a result of automation. At the same time, the technology means that the auditor can spend more time on value-creating tasks that can improve the quality of the audit and increase the auditor's comfort. The changes that technology entails mean that the auditor needs to adapt his/her work to using technology, and require that the auditing industry, including standard setters and audit firms, adapts standards, rules and guidelines to support auditors in their use of technology. Purpose: The aim of the study is to map the extent to which emerging technologies are used by auditors and to explore how auditors perceive that the audit process and their comfort are affected by such technologies. Method: The study is quantitative and has a deductive approach with cross-sectional design. Primary data is based on survey responses collected from audit staff in Sweden.  Results: The results indicate that audit staff, when using emerging technologies, experience that the audit process is improved and that their comfort increases. In addition, the results indicate that audit staff perceive that there are additional factors that affect the audit process and their comfort; the audit firm’s guidelines for the use of technology and the audit staff’s knowledge of technology. The results also indicate that auditors’ use of technology is generally low and that it does not differ between larger and smaller auditing firms. Contribution: This study contributes to the literature by focusing on the auditor's perspective on the impact of emerging technologies on auditing. Knowledge of how the auditing process and the auditor's comfort are affected contributes to the auditing industry in general and auditing firms specifically being able to manage the challenges and take advantage of the opportunities that emerging technologies bring to the industry, auditing firms and auditors.