Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna anhörigas upplevelser av livet efter att en närstående drabbats av stroke och fått bestående funktionshinder. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, 16 vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes sedan utifrån perspektiven fysiskt, psykiskt och socialt. Huvudresultat: Litteraturstudiens resultat visar att anhöriga till strokedrabbade påverkades ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. De kände sig utmattade till följd av det ökade ansvaret som stroken förde med sig. Deras liv vändes upp och ner och många var missnöjda med vården och dess bemötande. Anhöriga upplevde brist på information och kände att de saknade kunskap om området. Känslor som oro, frustration, sorg, nedstämdhet och skuldkänslor beskrevs. De anhöriga kände sig tvingade att hålla tillbaka sina känslor och de uppgav att stöd från familj, vänner och personal var viktigt och gav dem styrka. Kvinnliga anhöriga visade sig vara mer utsatta än manliga. Anhöriga kände tacksamhet för att den strokedrabbade överlevt. De upplevde brist på egentid, stagnerade framtidsplaner och många kände sig socialt isolerade. De förändrade rollerna som stroken innebar upplevdes som påfrestande. Slutsats: Kunskap om hur anhöriga upplever livet efter en närståendes stroke kan ge vägledning i sjuksköterskans arbete med att stödja och informera anhöriga. / Purpose: The purpose of this study was to illuminate the adult relatives experiences of life after a close person suffered a stroke and become permanently disabled. Method: The study was conducted as a literature review, 16 research articles were examined and then compiled from a physically, mentally and socially perspective. Main results: The literature study shows that relatives of stroke survivors were affected from a physical, mental and social perspective. They felt fatigued as a result of the increased responsibility that the stroke resulted in. Their lives were turned upside down and many were dissatisfied with the care and treatment. Family members felt a lack of information and felt they lacked knowledge of the area. Feelings of anxiety, frustration, grief, depression and guilt were described. The relatives felt compelled to hold back their emotions and they indicated that support from family, friends and staff was important and gave them strength. Female relatives were found to be more vulnerable than male relatives. Relatives felt gratitude for the survival of the stroke victim. They experienced lack of own time, stagnated plans of the future and experienced being socially isolated. The changed roles was experienced as stressful. Conclusion: Knowledge about how family members experience life after a stroke of a close one, may give guidance to the nurse in the work of supporting and informing relatives.

Bakgrund: Stroke är en av de största folksjukdomar. År 2018 drabbades cirka 25 500 individer och närmare 6 200 avled av sjukdomen i Sverige. Kvarstående symtom som förekommer vid stroke, beroende på vilken sidan av hjärnhalvan som blir drabbat inverkar på patienten fysiskt  och psykiskt, vilken i sin tur påverkas patienten socialt. Sjuksköterskan i detta fall har ett stort ansvar att ta hänsyn till patientens tillstånd och omvårdnadsbehov efter en stroke.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av livet efter en stroke. Metod: En beskrivande litteraturstudie som inkluderar 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Databasen Medline via PubMed tillämpades för att söka fram artiklarna. Huvudresultat: Efter en stroke kan det uppkomma flertal kvarstående symtom, vilket kan påverka personernas fysiska, psykiska, samt sociala liv. Funktionshinder var den vanligaste kvarvarande symtom till personernas förändrade liv. Flera av dem upplevde en känsla av rädsla, oro, skuldkänslor, depression, förändrad självbild och självkänsla. Alla dessa omständigheter ledde till att drabbade personerna självmedvetet isolerade sig, vilket påverkade deras sociala nätverk. Trots dessa faktorer upplevde  de drabbade personerna ett hopp av att återhämtning skulle uppnås så småningom. Slutsats: Personer som drabbats av stroke beskrev upplevelser av olika psykiska, fysiska och sociala hinder till följd av en stroke. Trots dessa faktorer upplevde personerna ett hopp, motivation och positiva känslor. För sjuksköterskan är det viktigt att ha en tillräcklig kunskap om allt som gäller stroke för att kunna tillgodose personers omvårdnadsbehov, vilket hjälper de att kunna förstå, hantera tillståndet samt återhämta sig utan större svårigheter. / Background: Stroke is a widespread disease that affected approximately 25 500 people in 2018 and nearly 6 200 died of the disease in Sweden. Remaining symptoms that occur at stroke, depending on which side of the brain that been affected, effects the patient physically and psychically, which in turn affects the patient socially. The nurse in this case has a great responsibility to take  a deference about patient's condition and nursings needs after the stroke. Aim: The aim with this literature study was to describe person’s experience of the life after a stroke.  Method: A descriptive literature study that includes 15 scientific articles with both qvalitativ and qvantitativ sample. The Medline database via PubMed was used to search for the articles. Results: Persons who affected of stroke described experiences about their physically changes, psychically changes, and sociallity life changes. The functional obstacle created for example fear, depression, anxiety, debt feeling, changes of self-image and self-feeling. All of these circumstances led the affected individuals to self-isolate themselves, which affected their social network. Despite these factors, the affected person’s experienced a hope that recovery would eventually be achieved. Conclusion: The persons who affected of stroke described experiences of various psychically and sociality obstacles as result of a stroke. Despite these factors, persons experienced a hope, motivation and positive emotions. For the nurse it’s important to have sufficient knowledge about everything that concerns stroke, to be able to cater for person’s nursing needs, which help them to understand, manage the condition and recover themselves without any major difficulties.

Bakgrund: Stroke är en av de största folksjukdomarna i Sverige och årligen drabbas cirka 30 000 personer av stroke. Sjukdomen är en livshotande händelse och kan medföra funktionsnedsättningar i olika grad som påverkar på personers liv. Det kan även påverka på de anhörigas liv som tar hand om sin familjemedlem som har insjuknat. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med funktionsnedsättningar det första året efter en stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie av vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats enligt Evans beskrivande syntes. Resultat: Upplevelser som framkom i resultatet delades in i två teman: förlorad kontroll över kroppen och återfå kontroll över livet. Utifrån dessa teman framkom sex underteman: att bli instängd, att bli orkeslös, att leva med förlorad identitet, att leva med förändrad sinnesstämning, att anpassa sig till funktionsnedsättningar och att uppleva hopp. Slutsats: Att leva med funktionsnedsättningar efter en stroke påverkar på patienters kropp, själ och ande samt leder det till ett nytt och annorlunda liv. Sjuksköterskan bör uppmärksamma upplevelser som medförs av funktionsnedsättningar och anpassa vården efter detta. Att kunna lyssna, ge stöd och använda sin kunskap vid bemötande av patienter efter en stroke medför att kvalitén på omvårdnaden kan förbättras. / Background: Stroke is one of the most common widespread diseases in Sweden and approximately 30 000 people suffers each year. The disease is a life-threatening experience and can lead to disabilities and affect the patient’s lifestyle. It can also affect the lives of the relatives who take care of their family member who has been diagnosed with a stroke. Aim: To describe patient’s experiences of living with the disabilities the first year after a stroke. Method: A systematic literature study of nursing research articles with qualitative approach according to Evans descriptive synthesis. Results: Experiences, which were identified in the result, were divided into two themes: Lost control of the body and regain control of their life. Based on the themes six sub-themes appeared: To be trapped, to be decrepit, to live with lost identity, to live with altered mood, to adapt to the disabilities and to experience hope. Conclusion: Living with disabilities after a stroke affect a patient’s body, mind and spirit, and lead to a new and different life. Nurses should pay attention to victim’s experiences of the disabilities and adapt the nursing accordingly. Being able to listen, provide support and use their knowledge in the treatment of patients after a stroke can improve the quality of healthcare.