BAKGRUND: Afasi är en komplikation efter stroke som kan drabba människor i allaåldrar men främst i hög ålder. Afasin finns av olika typer och har många olikasvårighetsgrader detta beror på vilken del av hjärnan som skadas. Vid lindrig afasi kanskadan läka eftersom hjärnan kan återfå sin funktion. En annan typ av afasi genererar i merallvarliga komplikationer där patienterna förlorar det mesta av språket. När den verbalakommunikationen försvinner är det viktigt att sjuksköterskor ser till den icke-verbalakommunikationen istället, där kroppsspråk, tonfall samt ansiktsuttryck är viktiga delar.SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kommunikationen mellanpatienter med afasi och sjuksköterskor ur både ett patientperspektiv och ettsjuksköterskeperspektiv.METOD: Litteraturöversikt Femton artiklar från tidigare forskning med kvalitativ ochkvantitativ ansats har inkluderats och analyserats.RESULTAT: Resultatet visar på fem områden av kommunikation icke-verbalkommunikation, brister vid kommunikation, samspel vid kommunikation, stöd vidkommunikation och omgivningens påverkan på kommunikation.DISKUSSION: Patienter med afasi upplever att sjuksköterskor saknar kunskap omkommunikation och vill ha mer stöd. Kommunikationshjälpmedel finns men används intetillräckligt. Mer forskning behövs kring patienters upplevelse då kommunikationen mellansjuksköterskor och patienter med afasi är en viktig faktor för en god omvårdnad. / CONTEXT: Aphasia is a complication after stroke that can affect people of all ages butmost elderly. Aphasia can be of various kinds and has many different degrees of severitythat depends on what part of the brain that is damaged. In mild aphasia the damage canheal because the brain can regain the function. While another type of aphasia produce moreserious adverse events in which patients lose most of the language. When the verbalcommunication is lost it’s important that nurses look to the non-verbal communicationinstead, where body language, intonation and facial expression are important parts.OBJECTIVE: The aim of this literature review is to highlight the communication betweenthe patients with aphasia and nurses from both a patient perspective and a nursingperspective.METHOD: Literature review. Fifteen articles from previous research with qualitative andquantitative approach has been included and analyzed.RESULTS: The result showed five areas of communication non-verbal communication,lack of communications, interaction of communications, support for communication andenvironmental effects on communication.DISCUSSION: Patients with aphasia experience that nurses don’t have the knowledgeabout communication and that they need more support. Communication facilities areavailable but not used enough. More research is needed on patients experience whencommunication between nurses and patients with aphasia is an important factor in goodcare.

<p>BAKGRUND: Afasi är en komplikation efter stroke som kan drabba människor i allaåldrar men främst i hög ålder. Afasin finns av olika typer och har många olikasvårighetsgrader detta beror på vilken del av hjärnan som skadas. Vid lindrig afasi kanskadan läka eftersom hjärnan kan återfå sin funktion. En annan typ av afasi genererar i merallvarliga komplikationer där patienterna förlorar det mesta av språket. När den verbalakommunikationen försvinner är det viktigt att sjuksköterskor ser till den icke-verbalakommunikationen istället, där kroppsspråk, tonfall samt ansiktsuttryck är viktiga delar.SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kommunikationen mellanpatienter med afasi och sjuksköterskor ur både ett patientperspektiv och ettsjuksköterskeperspektiv.METOD: Litteraturöversikt Femton artiklar från tidigare forskning med kvalitativ ochkvantitativ ansats har inkluderats och analyserats.RESULTAT: Resultatet visar på fem områden av kommunikation icke-verbalkommunikation, brister vid kommunikation, samspel vid kommunikation, stöd vidkommunikation och omgivningens påverkan på kommunikation.DISKUSSION: Patienter med afasi upplever att sjuksköterskor saknar kunskap omkommunikation och vill ha mer stöd. Kommunikationshjälpmedel finns men används intetillräckligt. Mer forskning behövs kring patienters upplevelse då kommunikationen mellansjuksköterskor och patienter med afasi är en viktig faktor för en god omvårdnad.</p> / <p>CONTEXT: Aphasia is a complication after stroke that can affect people of all ages butmost elderly. Aphasia can be of various kinds and has many different degrees of severitythat depends on what part of the brain that is damaged. In mild aphasia the damage canheal because the brain can regain the function. While another type of aphasia produce moreserious adverse events in which patients lose most of the language. When the verbalcommunication is lost it’s important that nurses look to the non-verbal communicationinstead, where body language, intonation and facial expression are important parts.OBJECTIVE: The aim of this literature review is to highlight the communication betweenthe patients with aphasia and nurses from both a patient perspective and a nursingperspective.METHOD: Literature review. Fifteen articles from previous research with qualitative andquantitative approach has been included and analyzed.RESULTS: The result showed five areas of communication non-verbal communication,lack of communications, interaction of communications, support for communication andenvironmental effects on communication.DISCUSSION: Patients with aphasia experience that nurses don’t have the knowledgeabout communication and that they need more support. Communication facilities areavailable but not used enough. More research is needed on patients experience whencommunication between nurses and patients with aphasia is an important factor in goodcare.</p>

Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en kronisk, progressiv neurodegenerativ sjukdom. Den drabbar vanligen människor i åldrarna 50 – 60 år. Sjukdomsbilden varierar hos individer med PS. Gemensamt för personer med PS är att livet med kronisk sjukdom innebär en förändring av fysiska samt psykiska förmågor. PS är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna sett ur ett globalt perspektiv.Syfte: Syftet är att ta reda på hur det är att leva med PS, från ett patientperspektiv.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa studier. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats. Databaser som använts i arbetet är Cinahl och Pubmed.Resultat: Att leva med PS innebär en förändring av fysiska och psykiska förmågor. Sjukdomen drabbar individer på olika sätt. Stöd och support rapporterades som en viktig del för att kunna hantera sjukdomen adekvat. Acceptans samt en positiv inställning visade sig nödvändigt för att kunna gå vidare med livet samt sjukdomen. Tre huvudkategorier bildades: Livet förändras, stöd och kunskap, och livet går vidare.Slutsats: PS medför olika komplikationer. Sjukdomens manifest skiljer sig mellan individer. Det är viktigt att personer med PS och deras anhöriga får information samt kunskap om sjukdomen. Detta för att minska på stigmatiseringen kring kronisk sjukdom, och för att vården skall kunna utformas på bästa sätt, med fokus på en personcentrerad omvårdnad