En kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en elektronisk enkätundersökning har genomförts med syftet att undersöka korrelation mellan upplevd psykologisk trygghet på ens arbetsplats och självuppskattad tillfredsställelse med livet för restauranganställda. Fenomenet psykologisk trygghet inom arbetslag beskrivs i Edmondson (1999) artikel som att individen kan vara sig själv, dela med sig av sina åsikter, vågar ställa frågor och begå misstag utan rädsla för att bli utstött från gruppen. Edmondson (1999) forskning om psykologisk trygghet inom arbetslag ligger till grund för mätinstrumentet i denna studie baserat på Edmondsons sju frågor avsedda att mäta psykologisk trygghet. Självuppskattad tillfredsställelse med livet kan förklaras som hur en individ ser på sitt liv i stort (Diener, 1985). För att mäta självuppskattad tillfredsställelse med livet för respondenterna har det i denna studie använts det färdiga mätinstrumentet SWLS (satisfaction with life scale) baserat på Dieners (1985) forskning. Psykologisk trygghet inom arbetslag är en av dom viktigaste faktorerna för hur en individ mår och presterar på sitt jobb (Salas et al, 2015). I utförd studie ansågs det intressant att undersöka om det finns ett samband mellan en individs upplevda psykologiska trygghet på arbetsplatsen och tillfredsställelsen med livet, då individens välmående på arbetsplatsen påverkar livstillfredsställelsen i livet (Hayes och Weathington 2007).  Respondenter i studien var 249 som rekryterades via ett internetforum för restauranganställda i Sverige. I slutändan användes 231 kompletta enkätsvar där alla deltagare angivit att dom fortfarande jobbar inom restaurangbranschen. Data analyserades i SPSS med Pearsons korrelationskoefficient. Resultatet visade på att det finns ett signifikant positivt samband mellan upplevd psykologisk trygghet på ens arbetsplats och självuppskattad tillfredsställelse med livet för restauranganställda. Resultatet innebär att ju högre psykologisk trygghet respondenten upplever på sin arbetsplats desto större tillfredsställelse i livet har individen.

Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med verklig eller potentiell vävnadsskada, eller beskriven i termerna av sådan skada. Gynekologisk smärta utgår från nedre delen av buken, bäckenorgan, underliv och urinvägar och kan orsakas av en mängd olika tillstånd. Vulvodyni är ett idiopatisk smärttillstånd som pågått i minst tre månader med potentiella associerade faktorer. Det finns olika typer av behandling för vulvodyni där alla strävar mot att bryta den onda smärtcirkel kvinnan befinner sig i. Tidigare har kunskaperna kring sjukdomar och smärttillstånd i vulva varit mycket begränsade. Allt fler kvinnor har dock sökt sig till sjukvården, varför intresset för och kunskaperna om vulvasjukdomar successivt har ökat. En barnmorska ska kunna tillämpa kunskaper inom sexuell och reproduktiv hälsa som bland annat innefattar faktorer som påverkar hälsa, gynekologiska sjukdomstillstånd samt sexualitet och samlevnad. Barnmorskan ska genom dialog med patienten kunna informera, ge råd och erbjuda stöd.   Syftet med detta arbete var att beskriva kvinnors erfarenhet och upplevelser av att leva med vulvodyni.   För att besvara studiens syfte utfördes en litteraturöversikt. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades 17 vetenskapliga artiklar. Fem av dessa var kvalitativa studier och 12 var kvantitativa. Samtliga artiklar granskades utifrån Sophiahemmet högskolas riktlinjer.   Resultatet visade att flera studier har sett ett samband mellan vulvodyni och livskvalitet, där kvinnor med vulvodyni ofta skattade sin livskvalitet lågt. Dock var det en studie som kom fram till att det inte var intensiteten av smärtan utan snarare förekomsten av smärtan som gjorde att kvinnorna skattade sin livskvalitet lägre. Flera studier uppmärksammade att kvinnor med vulvodyni undvek både fysiska och sociala aktiviteter. Många kvinnor med vulvodyni upplevde en negativ effekt på lubrikation-, orgasm- och upphetsningförmågan. En del undviker all eller vissa sexuella aktiviteter, andra försöker anpassa eller härdar ut smärtsamma samlag. Även de gånger som smärtan hade avtagit undvek många kvinnorna sexuella aktiviteter på grund av rädsla för att smärtan skulle komma tillbaka. Kvinnorna förväntade sig att deras partner skulle bli upprörda över bristen på sex och oroade sig för att partnern skulle söka tillfredsställelse utanför förhållandet. Många upplevde känslor av skuld och misslyckande, men även att de kände sig defekta och mindre kvinnliga. I ett flertal studier beskrev deltagarna en emotionell påverkan med känslor av depressiv karaktär och ångest. Flera av kvinnorna hade olika coping-strategier för att hantera sin smärta. Merparten av kvinnorna träffade ett flertal läkare innan de fick diagnosen vulvodyni och beskrev vägen till diagnos som problematisk. Kvinnorna beskrev en avsaknad av konsekvent behandling, vilket i många fall ledde till en känsla av frustration och bitterhet.        Slutsatsen i föreliggande studie är att kvinnor med vulvodyni ofta upplever försämrad livskvalitet och en negativ inverkan på det dagliga livet och sin sexualitet. Många kvinnor känner skuld och beskriver känslor av ångest och depression. De betonar även avsaknaden av konsekvent behandling.

Bakgrund: Inom arbetsterapi ses människan som aktiv, där målet med arbetsterapi är att ge stöd till personen i aktivitetsutförandet utifrån personens önskemål och behov. Reumatoid artrit är en inflammatorisk ledsjukdom som ger fysiska symtom som exempelvis smärta och stelhet vilket kan påverka aktivitetsutförande. En persons livskvalitet är kopplat till en persons uppfattning om livssituation i relation till kultur, intressen och värderingar. Olika instrument används för att mäta livskvalitet, antingen sjukdomsspecifika, eller instrument som mäter allmän hälsa. Syfte: Att beskriva självrapporterad livskvalitet hos personer som har reumatoid artrit. Metod: Systematisk litteraturstudie med en explorativ ansats. Litteratursökning i “CINAHL with full text” och “Psycinfo”. Resultat: Personer med RA har rapporterat sin livskvalitet som medelhög eller hög, vilket kan bero på olika fysiska-, psykiska-, och miljörelaterade faktorer. Faktorerna har visat sig ha både en negativ och/eller positiv betydelse för livskvaliteten. Resultatet visar också att sjukdomsspecifika instrument eller instrument som mäter allmän hälsa användes vid rapportering av livskvalitet. Slutsats: Personer med RA har sämre livskvalitet än friska. Olika instrument har använts i olika länder vilket kan göra det svårt för jämförelse av livskvaliteten. De flesta faktorer är negativt kopplade till livskvaliteten, men några sticker ut som positiva. Genom att se alla faktorer kan arbetsterapeuten ge insatser utifrån personens behov och på så sätt stärka livskvaliteten hos RA-drabbade.

Bakgrund: En hjärntumör kan vara lokaliserad på olika ställen i hjärnan och påverka olika funktioner i kroppen. Under sjukdomsförloppet är fysiska och psykiska symtom vanligt förekommande. Sjuksköterskan har en väsentlig roll i personens vård för att uppmärksamma patientens behov i hälsa och ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva vuxnas upplevelse av att leva med hjärntumör.  Metod: En litteraturöversikt med 13 vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod sammanställdes och analyserades med induktivt förhållningsätt enligt Friberg.  Resultat: Resultatet visade hur personer med hjärntumör upplever sin vardag. Två huvudteman presenterades; att leva med symtom och hantera dessa och att uppleva en förändrad vardag. Sju subkategorier presenterades; fysiska symtom, kognitiva och psykiska symtom, copingstrategier, nya rutiner i vardagen, förlust av roller och relationer, anhörigas betydelse och att utmanas känslomässigt.   Slutsats: Litteraturöversikten visar att personer som drabbas av hjärntumör påverkas i vardagen. Många upplever kognitiva symtom vilket begränsar deras vardag. Copingstrategier sågs som en viktig del för att anpassa sig till sin nya vardag. Det fanns en oro och ångest kring symtom, prognos och sin framtid och hur detta skulle påverka deras vardag. Det finns behov av vidare forskning. Förslag på forskning skulle kunna vara sjuksköterskors upplevelse av att vårda en patient med hjärntumör.

Syftet med vår uppsats är att undersöka vad barn i elvaårsåldern har för tankar om vad som är viktigt i livet. Vi har belyst ämnet ur ett genusperspektiv.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur elever uppfattar urban konst och vilka färdigheter för livet som de kan utveckla när de tittar på och arbetar med detta konstuttryck. För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ intervjustudie där elva elever deltog. Deltagarnas svar analyserades genom en fenomenologisk analysmetod. Resultatet visar att elever tycker att gatukonst är tydlig, rak, verklighetsförankrad, kopplad till lokalsamhället och att det talar ungdomars språk. Elevernas svar visar att de fått en större förståelse för att samma bild kan ha olika betydelser för olika människor. Deras svar visar även att deras syn på bilden förändras över tid i samtal med andra och när de arbetat med bilden. De sammanställda svaren visar även att deras samarbete i grupp har lett till fler idéer och effektivitet. De färdigheter för livet som eleverna har fått öva på under detta projekt är samarbete, problemlösning, kreativt och kritiskt tänkande. Dessa är några färdigheter för livet som WHO nämner som nödvändiga för den personliga utvecklingen.

Personal Life Coaching is a new profession in Sweden. A Personal Life Coach wants to empower his/her client to make changes, clarify needs and reach goals. A coach can also be just a pivotal human connection for dialogue. The need for coaching has grown due to the societal changes and unsure rules on the labourmarket. Personal Life Coaching lays the groundwork for competence development and good health. / Personal Life Coaching är en yrkeskår under framväxt, framförallt i USA. En Personal Life Coach vill hjälpa individer att kartlägga sin tidsanvädning, sina mål i livet och få fram vilka drivkrafter som styr individens handlande. En coach kan också vara ett bollplank och ge social responsivitet. Allt detta syftar till att öka möjligheten för att individen ska kunna uttrycka sin fulla potential på jobbet och i livet, den faktiska kompetensen. Det handlar om vilken samhällssituation vi befinner oss i och hur detta har skapat ett behov av större individuellt ansvar. Ett annat behov är att vi, de flesta av oss i I-världen, befinner oss på Maslows sista steg i behovshierarkin, självförverkligandet - och dessa behov har föranlett en ny yrkeskår att uppstå. Vad är Personal Life Coaching? Hur blir man det och hur jobbar konsulter idag med detta? Dessa frågor och ett försök att inbjuda coachingen en plats inom kompetensutveckling sker också här. Coachingen utgår helt från det individuella perspektivet medan kompetensutveckling oftast härrör från en vilja att öka den organisatoriska effektiviteten och vinsten. De är dock beroende av varandra genom insikten att individens motivation är grundläggande för all förändring, varför det ena inte utesluter det andra. Både kompetensutveckling och coaching kan vara en hälsofrämjande åtgärd.

This essay addresses the following question: should the state be neutral in relation to the good life? The main subject of this essay is about state neutrality. Those who are for state neutrality suggest that the state should not promote any perception of the good life. Because we do not have knowledge of what the “good life” means and consists of. Since we cannot agree on that question, the state should let everyone decide that question for themselves. Others who are against state neutrality believe that the state should promote perceptions that are good for mankind. Human nature determines what is good for man. We should also consider that Kalle's life choice does not harm Lisa. So, there are perceptions about the good life that is good and bad for man. The state should therefore not be neutral. My own main point is to criticize the idea of state neutrality with the idea that we have and can acquire knowledge about the good life. Perhaps not entirely through human nature alone, but it should be complemented by proven experience and science.

Bakgrund: Barn med dysmeli kan få svårt att utföra dagliga aktiviteter. Barnen får oftast träffa arbetsterapeuter där målet med arbetsterapi är att främja aktivitetsutförande i dagliga aktiviteter med hjälp av träning och hjälpmedel. Forskningen är inte överens huruvida användning av hjälpmedel tillför tillräckligt med stöd. Vissa barn upplever att hjälpmedel inte tillför nytta.Syfte: Att beskriva användning av hjälpmedel i dagliga aktiviteter hos barn med dysmeli.Metod: Litteraturstudie för att skapa en översikt av befintlig forskning. Databaser som användes var CINAHL with Full Text och MEDLINE. Kvalitativa och kvantitativa artiklar valdes ut och sammanställdes. Dessa analyserades systematiskt enligt metodlitteratur i fyra steg vilket resulterade i fyra teman.Resultat: Många barn upplever att de kan utföra aktiviteter med eller utan hjälpmedel. Barnen upplevde att användning av hjälpmedel bidrog till känslan av att kunna delta i sociala sammanhang och att kunna utföra aktiviteter, främst specifika aktiviteter som att cykla, spela musikinstrument och utföra sport. Resultatet visade även olika anledningar till att hjälpmedel inte användes, bland annat att hjälpmedlet inte var tillräckligt anpassat och att hjälpmedlet var obekvämt. Resultatet visade även att den sociala miljön kunde påverka användandet negativt då flera barn upplevde att de blev uttittade.Slutsats: Litteraturstudien visar att barnen använde hjälpmedel i olika dagliga aktiviteter, främst i sina fritidsaktiviteter. Barnen upplevde att hjälpmedel kan möjliggöra delaktighet och utförande i dagliga aktiviteter. Användningen av hjälpmedel varierade mellan barnen. Det behövs vidare forskning gällande barn med dysmeli och deras användning av hjälpmedel i dagliga aktiviteter.

<p>Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka föreställningar som finns hos människor om vad som händer då vi dör. För att uppfylla detta har dels en enkätundersökning och dels fyra intervjuer genomförts. I analysen av enkätundersökningen, som ligger till grund för intervjuerna, har fem kategorier av föreställningar om vad som händer då vi dör kommit fram:</p><p>* Himmel- eller helvetestanken</p><p>* Reinkarnationstanken</p><p>* Ateistisk / naturvetenskaplig tanke</p><p>* En föreställning om att något högre men svårförståeligt händer</p><p>* Ingen föreställning om livet efter detta.</p><p>Analysen av intervjuerna behandlar följande kategorier inom ämnesområdet ”livet efter detta – vad händer då vi dör?”:</p><p>* Intervjupersonernas föreställning om livet efter detta och hur de fått den</p><p>* Föreställningens konsekvenser i livet</p><p>* Förhållandet mellan vetenskap, religion och den egna föreställningen</p><p>* Oförklarliga upplevelser och skyddsänglar</p><p>* Meningen med livet</p><p>Diskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori.</p>