<p>Följande uppsats handlar om 40-talister som har börjat gå i pension och deras tankar och </p><p>känslor inför att gå från yrkesroll till pensionärsroll. Uppsatsen syftar till att undersöka </p><p>hur 40-talisters syn på sin egen pensionering ser ut idag. Vidare syftar uppsatsen till att </p><p>undersöka om och i så fall hur deras syn skiljer sig åt jämfört mot tidigare generationers </p><p>upplevelser av detta. Vår frågeställning lyder: Hur upplever åtta 40-talister sin roll och </p><p>identitet som blivande pensionärer? Anser de att denna skiljer sig mot föregående </p><p>generation? Utifrån en kvalitativ metod har tematiserade djupintervjuer genomförts. </p><p>Urvalet bestod av åtta respondenter, alla födda på 1940-talet. Teoretiskt underlag till </p><p>analysen har varit Tornstams rollteori, Tönnies Gemeinschaft och Gesellschaft, </p><p>Bourdieus habitus och kapitalbegrepp samt Baumans teori kring konsumtionssamhället. </p><p>Resultatet i studien visade att 40-talisterna styrts av en pliktkänsla genom hela livet som </p><p>genomsyrat såväl arbete, utbildning, ekonomi och relationer. Detta har dock bidragit till </p><p>en ambivalens hos vissa av respondenterna, då de slitits mellan gamla och nya </p><p>värderingar i det samhället som kommit att utvecklas. Pliktkänslan präglar fortfarande </p><p>dem i sitt tänkande och handlande och då särskilt i förhållande till barn och barnbarn. 40- </p><p>talisterna såg mestadels såg framemot sin pensionering även om de fann begreppet </p><p>svårdefinierbart. De värdesatte familj, vänner och släktingar och ansåg konsumtion vara </p><p>sekundärt, även om de i motsats till sina föräldrar, unnade sig mer.</p>

Följande uppsats handlar om 40-talister som har börjat gå i pension och deras tankar och känslor inför att gå från yrkesroll till pensionärsroll. Uppsatsen syftar till att undersöka hur 40-talisters syn på sin egen pensionering ser ut idag. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka om och i så fall hur deras syn skiljer sig åt jämfört mot tidigare generationers upplevelser av detta. Vår frågeställning lyder: Hur upplever åtta 40-talister sin roll och identitet som blivande pensionärer? Anser de att denna skiljer sig mot föregående generation? Utifrån en kvalitativ metod har tematiserade djupintervjuer genomförts. Urvalet bestod av åtta respondenter, alla födda på 1940-talet. Teoretiskt underlag till analysen har varit Tornstams rollteori, Tönnies Gemeinschaft och Gesellschaft, Bourdieus habitus och kapitalbegrepp samt Baumans teori kring konsumtionssamhället. Resultatet i studien visade att 40-talisterna styrts av en pliktkänsla genom hela livet som genomsyrat såväl arbete, utbildning, ekonomi och relationer. Detta har dock bidragit till en ambivalens hos vissa av respondenterna, då de slitits mellan gamla och nya värderingar i det samhället som kommit att utvecklas. Pliktkänslan präglar fortfarande dem i sitt tänkande och handlande och då särskilt i förhållande till barn och barnbarn. 40- talisterna såg mestadels såg framemot sin pensionering även om de fann begreppet svårdefinierbart. De värdesatte familj, vänner och släktingar och ansåg konsumtion vara sekundärt, även om de i motsats till sina föräldrar, unnade sig mer.

The aim of this master’s thesis is to examine how elderly people are depicted in a selection of literature for children up to 10 years. The subjects examined are: lifestyle, roles and attributes. The books were collected from the databases ELSA and a local library, Borås stadsbibliotek. The books are analysed after a tool made by the authors. It was created from knowledge of similar studies and the holistic way of looking at ageing that is used in the academic study of gerontology. It means that both psychosocial and physiological factors are considered. The study showed varied forms of lifestyle for the elderly people, although most of them were living alone. Physiological incapability’s was rarely described, whereas psychological condition was more frequent described. The most common role for the elderly was either as substitutes for parents or neighbours to the child. The illustrations of the elderly often showed grey hair, a bent posture and traditional clothing. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för de äldres upplevelse av ålderdom samt belysa hur de äldre hanterar sitt åldrande. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med totalt åtta stycken intervjuer. I vår uppsats har vi utgått från gerotranscendensteorin som ger förutsättningar för nya förståelseformer rörande det mänskliga åldrandet samt KASAM, Känsla Av SAMmanhang, som belyser hur individen hanterar belastningar i livet med bibehållen hälsa. Vårt resultat tyder på att ålderdom och åldrande är en process som kan upplevas både negativt och positivt. Det negativa är att sjukdomar samt kroppsliga besvär ökar, vilket begränsar individen i det dagliga livet. Det positiva är att individen trots sina begränsningar försöker leva livet efter den egna förmågan.</p><p>Att se positivt och ta dagen som den kommer samt ett gott socialt stöd är viktiga strategier för att hantera åldrandet. Stereotypa normer kopplade till livet som äldre finns i samhället och påverkar förståelsen för åldrandeprocessen hos både yngre och äldre.</p>

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för de äldres upplevelse av ålderdom samt belysa hur de äldre hanterar sitt åldrande. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med totalt åtta stycken intervjuer. I vår uppsats har vi utgått från gerotranscendensteorin som ger förutsättningar för nya förståelseformer rörande det mänskliga åldrandet samt KASAM, Känsla Av SAMmanhang, som belyser hur individen hanterar belastningar i livet med bibehållen hälsa. Vårt resultat tyder på att ålderdom och åldrande är en process som kan upplevas både negativt och positivt. Det negativa är att sjukdomar samt kroppsliga besvär ökar, vilket begränsar individen i det dagliga livet. Det positiva är att individen trots sina begränsningar försöker leva livet efter den egna förmågan. Att se positivt och ta dagen som den kommer samt ett gott socialt stöd är viktiga strategier för att hantera åldrandet. Stereotypa normer kopplade till livet som äldre finns i samhället och påverkar förståelsen för åldrandeprocessen hos både yngre och äldre.

The aim of this study is to examine how notions of ageing, old age, life course and a good life is related to old peoples understanding of and their actions about their living situation. Notions, ideals and practices of home, ageing and old age are studied with ethnographic methods and analyzed with Sara Ahmeds phenomenological and queer theoretical tools ”the straight line” and ”orientation” to show how they relate to each other. The empirical material is based on 13 qualitative interviews with 15 persons who are more than 65 years old and live in different housing types in Sweden. The informants understanding of ageing and old age is one focus of the study, and the decision to move or not – and to where – is another. Even the experience of moving to a new place and the experience of elderly care in their home is described. The result shows that the decision of where to live and if, or when, it is necessary to move is often characterized by ambivalence during old age. It is related to two opposite norms about how to act during old age. Old people are expected to move as a preparation for negative changes in health, which follows a normative life course. At the same time, old people are expected to counteract their ageing by trying to stay in their home as long as possible. The event to move during old age can therefore be seen as a part in the process of becoming old. The opposite norms which old people have to relate to makes it difficult for old people to stay oriented. The study also shows that the feeling of home, the experiance of becoming old and orientation to norms affect each other.

Syftet med studien är att belysa och få ökad förståelse för hur ensamstående äldre kvinnorupplever sin flytt till äldreboende och vad god ålderdom är. Tre kvinnor har intervjuats i enkvalitativ studie med djupintervjuer som grund för den hermeneutiska tolkningen. Analysenär gjord utifrån teoretiskt livsloppsperspektiv, aktivitetsperspektiv samt genusperspektiv.Resultatet visade att upplevelsen av flytt berodde på varierande faktorer och individuellaerfarenheter. När flytten var efterlängtad upplevdes den som positiv, när flytten var mer ellermindre oundviklig var den svårare att acceptera. Vad god ålderdom innebar kan relateras tilltrygghet och tillgång till personal, ett gott utbud av aktiviteter samt goda sociala relationer.Att flytten var en vändpunkt var alla överens om. / The purpose of the study is to illustrate and gain an increased understanding of how singleelderly women experience their move to retirement homes and the resulting effects of theirquality of life. Three women have been interviewed in a qualitative study with in-depthinterviews as the basis for the hermeneutic interpretation. The analysis is made from thetheoretical perspectives of life span, activities and gender. The result showed that theexperience of moving was due to varying factors and individual experiences. When the movewas long awaited, it was perceived as positive, when the move was more or less inevitable, itwas more difficult to accept. The result also showed that quality of life was safety related toadequate staffing, a large range of attractive activities and the opportunity to be sociallyactive. That the move was a turning point was agreed upon by all.

En mängd äldreforskning pekar på att ålderdomen bör vara en förlängning av medelåldern på det viset att aktivitet, produktivitet, rationalitet, oberoende, hälsa och social förmåga även är normen på gamla dagar. Teorin om gerotranscendens menar till skillnad från detta att ålderdomen innebär en positiv utveckling där man känner sig nöjd med det liv man har haft, samhörighetskänslor med den eviga kedjan av liv och en harmoni inför vad som komma skall. Mitt syfte var att undersöka hur äldre personers upplevelse av ålderdomen ter sig i relation till teorin om gerotranscendens och dess tre dimensioner – tidsuppfattning, självuppfattning och sociala relationer, samt att få en ökad förståelse av vilka faktorer som kan ha en avgörande påverkan för utvecklingen mot gerotranscendens. Kvalitativ metod användes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes för att närma mig åtta äldre intervjupersoners upplevelse av ålderdomen. Olika grad av det gerotranscendenta tillståndet kom till uttryck bland samtliga intervjupersoner. Inom dimensionen för självuppfattning uttryckte majoriteten av intervjupersonerna en ökad självkännedom med levnadsåldern samt självkonfrontation gentemot personlighetens mörkare och ljusare sidor. Under dimensionen för tidsuppfattning uttrycktes att tiden går väldigt fort samt att minnen tillbaka i tiden upplevdes ligga nära i tid trots att det var saker som skedde för länge sedan. Det fanns även några intervjupersoner som ansåg att minnen från livet kändes avlägsna. Den dimension som stämde minst in på intervjupersonerna var dimensionen för sociala relationer.

Syfte: Föreliggande studie syftar till att ge svar på vilka bilder av äldre människor som framträder i nyhetsmediet Aftonbladet, hur dessa framträder, och hur dessa bilder kan påverka äldres livssituation och synen på ålderdom. Teori och metod: Studien är förankrad i ett socialkonstruktionistiskt teoriperspektiv och analysen har utformats med inspiration av diskursanalytiska begrepp. Det empiriska urvalet har skapats med hjälp av ett slumpmässigt obundet urval av artiklar från Aftonbladet under år 2013 där uttrycket ”äldre” förekommit. Analys: Analysen har formats genom en induktiv ansats då analysen utformats utan hypoteser och innehållet i empirin har fått påverka metodval. Analysen har formats genom ett reflexivt förhållningssätt för att forma en så subjektiv analys som möjligt. Innehållet i empirin relaterats till tidigare forskning med begreppen grundfigur, motbild, resursperspektiv och eländesperspektiv. Slutsatser: Aftonbladet har under angiven tidsperiod främst format bilden av Den problematiska ålderdomen. Detta sker genom tydliga kopplingar mellan äldre och problematiska attribut, genom betonade, och dramatiska beskrivningar. Det framträder även en bild som benämns Det goda åldrandet men den representeras av betydligt färre artiklar och framkommer genom mer otydliga beskrivningar. Analysen visar att Aftonbladet tilldelar äldre människor ett begränsat redaktionellt utrymme, det finns få fylliga beskrivningar av äldres livssituationer och äldre kopplas till stor del samman med olika former av problematiska sammanhang. Bilden av Den problematiska ålderdomen ger stöd åt den grundfigur som beskriver äldre människor ur ett eländesperspektiv. Som motbild finns bilden av Det goda åldrandet som visar på att det finns människor som avnjuter det goda åldrandet, men de framstår i regel som undantag. / Title: Being older - A discourse analytical study of the portrayal of older people in a Swedish evening newspaper. Objective: The present study aims to provide answers to which images of elderly people that appear in the news media Aftonbladet, how they emerge, and how these images can affect elderly people's lives and the perception of old age. Theory and Method: The study is anchored in a social constructionist theory perspective and analysis have been inspired by discourse analytical concepts. The empirical sample was first restricted to relevant articles that used the term "äldre" during the year 2013. To limit the number of items a random, unbound selection was used. Analysis: The analysis has been shaped by an inductive approach. The analysis was designed without hypotheses and the empiricism has been influencing the choice of method. The analysis has been shaped by a reflexive approach to make the analysis as subjective as possible. The content of the empirical data has been related to previous research with the concepts of basic figure, contrasting picture, resource perspective and misery perspective. Conclusions: During the specified time period, Aftonbladet has primarily shaped the image of The problematic ageing process. This is done through clear links between elderly people and problematic attributes, by highlighting, and dramatic descriptions. A picture called The good ageing process also appears but it’s represented by far fewer articles and emerges through more vague descriptions. The analysis shows that Aftonbladet assigns elderly people a limited editorial space, there are few rich descriptions of elderly people life situations and elderly are largely associated with different forms of problematic contexts. The image of The problematic ageing process supports the basic figure that describes elderly people out of the misery perspective. As counterpart the image of The good ageing process is showing that there are people who enjoy the good aging, but they appear mostly as exceptions.

I denna uppsats introduceras ett gestaltningsförslag för ett modernt, funktionellt och familjärtmålgruppsanpassat vård- och omsorgsboende. Boendet förslagsgestaltats för en specifik folkgrupp somär den äldre syrianska generationen, där det har tagits hänsyn till folkgruppens önskemål och behov.Gestaltningsförslaget presenteras på fastigheten Lina 4:27 med approximativt avseende till detaljplan,där fastigheten har ett pågående projektering av ett vård- och omsorgsboende i samband med SödertäljeKommun.För den äldre människan är etnicitet en avgörande faktor för dennes trygghet och välbefinnande,eftersom deras vanor och behov i regel förankras alltmer i den etniska miljö de har vuxit upp i.Framtidens bostadsutvecklare står därför inför en utmaning när det gäller att skapa bostäder som äranpassade för äldre människors kultur och deras vårdbehov.Sveriges befolkning åldras och andelen personer över 65 år förväntas öka till 28 procent år 2120 pågrund av framsteg inom sjukvården. Dessutom har det skett betydande migration i Sverige de senasteåren, vilket har ökat antalet utrikes födda. År 2022 var över 2 miljoner personer utrikes födda,motsvarande 20 procent av befolkningen. Statistiken indikerar på en ökad efterfrågan på vård- ochomsorgsboenden med kulturell prägel.För att åstadkomma ett promotivt vård- och omsorgsboende med kulturell prägel, har Folkhälsoinstitutets(FHI) forskning om ett hälsosamt åldrande granskats och resulterat till att undersökningar sker medhänsyn till nyckelkriterier som är social gemenskap och stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet och godamatvanor. Den data användes som underlag i enkätundersökningen och intervjuerna, vilket resulteradetill fastställelse av betydelsefulla egenskaper och funktioner som bör inkorporeras vid konstruktionen avett väl fungerande vård- och omsorgsboende. Genom att kombinera denna ansats har det resulterat iutvecklingen av ett lokalprogram som har utgjort grundvalen för gestaltningsförslaget.Som ett resultat av undersökningsarbetet har det framställts förslagshandlingar för vård- ochomsorgsboendet. Dessa inkluderar planritningar, fasadritningar och sektionsritningar, tillsammans med3D-visualiseringar som belyser viktiga funktioner och platser i anläggningen.