<p>Studiens syfte var att skildra anhörigas individuella upplevelser av att vårda sin partner på äldre dar. Teman som berördes var upplevelser kring hur situationen uppkommit, relationen, vardagen, stöd och den egna hälsan. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att besvara frågeställningarna intervjuades fyra personer, tre kvinnor och en man. De anhöriga var vid tidpunkten av deras partners insjuknande pensionerade. Det teoretiska perspektivet som har använts är gerotranscendensteorin. Studien relateras också till Heaps tankar om existerande förväntningar på äldre samt tar upp förlustbegreppet relaterat till den äldre människan. Heaps beskrivningar om sorg i samband med åldrandet bearbetas också. Resultatet visade att upplevelsen kring situationen är högst individuell. De anhörigas upplevelser av att vårda sin partner framstår ur deras berättelser som mer beskriva en del av deras liv tillsammans än som en enskild uppgift. Att den anhöriges situation och upplevelser är beroende av hur den sjuke partners situation upplever sin, förtydligas i resultatet. Intervjupersonerna uttryck i studien var att situationen innebar en emotionell process och framträdande var upplevelser av sorg. Samtidigt uttrycks stor tacksamhet hos de anhöriga över att få möjlighet att finnas till hand och hjälpa sin livskamrat, likt en sista ömhetsbevis.</p>

Det finns flera teorier om hur äldre uppnår det goda åldrandet med hög livstillfredsställelse. Gerotranscendens är en av dessa. Syftet med denna studie var att undersöka om anhöriga ser tecken på gerotranscendens hos sin åldrande förälder och i så fall vilka tecken de ser. Forskningsdesignen var kvalitativ och metoden var att spela in semistrukturerade intervjuer med tolv anhöriga till föräldrar i åldern 75 + utan demenssjukdom, boende på ett servicehus i Stockholm. Tidigare forskning har beskrivit att vårdpersonal och äldre individer uppfattat tecken på gerotranscendens och alla anhöriga i denna studie beskrev flera tecken på gerotranscendens. Att anhöriga sett olika många tecken hos sin åldrande förälder kan bero på att föräldrarna hade utvecklat gerotranscendens mer eller mindre eller inte alls men det kan även bero på hur de anhöriga betraktar sina föräldrar, de kanske inte hade observerat vissa förändringar. Det kan också bero på att vissa anhöriga kan ha varit influerade av en annan syn på åldrandet. De tecken alla anhöriga såg var att föräldrarna kände en samhörighet med tidigare och kommande generationer, att de var mindre rädda för döden och att små vardagliga saker i livet blev viktigare. / There are several theories about how the elderly achieve a good ageing with a high level of life satisfaction. Gerotranscendence is one of these. The aim of this study was to explore if relatives see signs of gerotranscendence in their aging relatives and if so which signs they see. The design was qualitative and the semi- structured interview data were collected and audio-tape recorded. Twelve relatives to parents aged 75 years or more without signs of dementia living in a service home in Stockholm, Sweden, were interviewed. Previous research has shown that healthcare professionals and older individuals perceive signs of gerotranscendence among elderly and all relatives in this study described several signs of gerotranscendence. The fact that the relative had seen a different number of signs may be related to the possibility that the parents had developed gerotranscendence more or less or not at all, it can also depend on how the relatives perceive their parents, they may not have observed any changes. It may also depend on the fact that some relatives may have a different view on aging. All relatives had seen signs indicating a communion with earlier and coming generation, that their parents were less afraid of death and perceived small everyday matters as more important than before.

Studiens syfte var att skildra anhörigas individuella upplevelser av att vårda sin partner på äldre dar. Teman som berördes var upplevelser kring hur situationen uppkommit, relationen, vardagen, stöd och den egna hälsan. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att besvara frågeställningarna intervjuades fyra personer, tre kvinnor och en man. De anhöriga var vid tidpunkten av deras partners insjuknande pensionerade. Det teoretiska perspektivet som har använts är gerotranscendensteorin. Studien relateras också till Heaps tankar om existerande förväntningar på äldre samt tar upp förlustbegreppet relaterat till den äldre människan. Heaps beskrivningar om sorg i samband med åldrandet bearbetas också. Resultatet visade att upplevelsen kring situationen är högst individuell. De anhörigas upplevelser av att vårda sin partner framstår ur deras berättelser som mer beskriva en del av deras liv tillsammans än som en enskild uppgift. Att den anhöriges situation och upplevelser är beroende av hur den sjuke partners situation upplever sin, förtydligas i resultatet. Intervjupersonerna uttryck i studien var att situationen innebar en emotionell process och framträdande var upplevelser av sorg. Samtidigt uttrycks stor tacksamhet hos de anhöriga över att få möjlighet att finnas till hand och hjälpa sin livskamrat, likt en sista ömhetsbevis.

En mängd äldreforskning pekar på att ålderdomen bör vara en förlängning av medelåldern på det viset att aktivitet, produktivitet, rationalitet, oberoende, hälsa och social förmåga även är normen på gamla dagar. Teorin om gerotranscendens menar till skillnad från detta att ålderdomen innebär en positiv utveckling där man känner sig nöjd med det liv man har haft, samhörighetskänslor med den eviga kedjan av liv och en harmoni inför vad som komma skall. Mitt syfte var att undersöka hur äldre personers upplevelse av ålderdomen ter sig i relation till teorin om gerotranscendens och dess tre dimensioner – tidsuppfattning, självuppfattning och sociala relationer, samt att få en ökad förståelse av vilka faktorer som kan ha en avgörande påverkan för utvecklingen mot gerotranscendens. Kvalitativ metod användes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes för att närma mig åtta äldre intervjupersoners upplevelse av ålderdomen. Olika grad av det gerotranscendenta tillståndet kom till uttryck bland samtliga intervjupersoner. Inom dimensionen för självuppfattning uttryckte majoriteten av intervjupersonerna en ökad självkännedom med levnadsåldern samt självkonfrontation gentemot personlighetens mörkare och ljusare sidor. Under dimensionen för tidsuppfattning uttrycktes att tiden går väldigt fort samt att minnen tillbaka i tiden upplevdes ligga nära i tid trots att det var saker som skedde för länge sedan. Det fanns även några intervjupersoner som ansåg att minnen från livet kändes avlägsna. Den dimension som stämde minst in på intervjupersonerna var dimensionen för sociala relationer.

Background: Involuntary loneliness has adverse effects on the physical and mental health of the elderly. Few interview studies have investigated older people's experience of loneliness in residential care. Purpose: The purpose of the study was to highlight thoughts about loneliness in individuals 70 years or older, living at nursing homes and their experience of loneliness related to the accommodation. Method: The study design was qualitative with an inductive approach. Semistructured interviews with 13 individuals 70-98 years old, was performed. The text was analyzed  and interpreted using qualitative content analysis. Result:  Five categories emerged; The move to the nursing home linked to loneliness, Individual aspects of loneliness, Loneliness and aging body, Significance of social factors for loneliness and Individual strategies to deal with loneliness.            Conclusion: Some older people were bothered by loneliness and asked for an increased community, in the context of meal, in the form of  group activities. It was common for the elderly with increasing age not to participate in all activities and instead chose to be for themselves, usually in a positive loneliness (solitude). / Bakgrund: Ofrivillig ensamhet har skadliga effekter på äldres fysiska och psykiska hälsa. Få intervjustudier har undersökt äldres upplevelse av ensamhet på särskilt boende (Säbo). Syfte: Syftet med studien var att belysa tankar om ensamhet hos individer över 70 år, på särskilt boende (Säbo) samt deras upplevelse av ensamhet relaterat till boendet. Metod: Studiedesignen var kvalitativ med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med intervjuguide med 13 individer 70-98 år, genomfördes. Texten analyserades och tolkades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem huvudkategorier framkom; Flytten till Säbo kopplat till ensamhet, Individuella aspekter av ensamhet, Ensamhet och den åldrande kroppen, Betydelsen av sociala kontakter för upplevelsen av ensamhet samt Individuella strategier att hantera ensamhet.                                                                                                                            Slutsats: En del äldre besvärades av ensamhet och efterfrågade en ökad gemenskap i samband med måltid, i form av gemensamma aktiviteter i grupp. Det var vanligt att de äldre med stigande ålder inte deltog i alla aktiviteter och istället valde att vara för sig själva, i en positiv ensamhet.

Ensamhet är ett fenomen som är lika utbrett inom särskilt boende som inom hemtjänsten. Med ensamhet följer negativa hälsorisker lika stora som att vara missbrukare. Syftet med studien var att utifrån boendepersonalens perspektiv undersöka på vilka sätt arbetet bedrivs på särskilt boende inom äldreomsorgen med att bemöta äldres känsla av ensamhet. Frågeställningarna som undersöktes var “På vilket sätt arbetar boendepersonalen för att möjliggöra att äldre ska uppleva gemenskap utifrån de äldres individuella behov?” samt “Vilka möjligheter och hinder finns i arbetet med att motverka äldres ensamhet och skapa gemenskap för dem?”. Kvalitativ ansats användes där halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken boendepersonal samt en områdeschef. För att analysera intervjuerna användes tematisk analys. Analysen har skett utifrån de centrala begreppen ensamhet och gemenskap samt de teoretiska utgångspunkterna aktivitetsteorin och teorin om gerotranscendens. Sysselsättning och att bara vara identifierades som möjliggörare för gemenskap. Hälften av boendepersonalen såg inte någon ensamhet bland de äldre. Resterande ansåg att ensamhet fanns men att den kunde avhjälpas genom sysselsättning. Äldres ensamhet måste därav belysas inom äldreomsorgen. Hinder som identifierades för att skapa gemenskap var personalbrist, äldres skilda sjukdomsbilder och personalens avsaknad av kunskap kring äldres ensamhet. Vi ser en brist i boendepersonalens förhållningssätt genom deras starka förankring i aktivitetsteorin. Detta skulle kunna nyanseras med ökad kunskap om andra sätt att bemöta ensamhet exempelvis såsom teorin om gerotranscendens föreslår.

<p> </p><p><strong>Sammanfattning</strong> </p><p>Denna studie har genererats av två parallella syften, dels att undersöka om livsutvecklingsgrupper för äldre kan stimulera gruppdeltagarna till en gerotranscendent utveckling, dels att undersöka hur en sådan gruppverksamhet generellt påverkar deltagarna. Jag har valt att definiera en livsutvecklingsgrupp som en liten grupp äldre individer som under vägledning i ett livsloppsperspektiv samtalar och reflekterar kring gerotranscendensteorins särdrag. Den livsutvecklingsgrupp som utgör empirin i denna C-uppsats består av sex personer, tre kvinnor och tre män, i åldern 80-90 år. Gruppen har träffats vid 12 tillfällen under ett halvår. </p><p>Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder har använts i undersökningen. Resultaten visar att det inom gruppen redan innan kursstart fanns ett visst igenkännande av de gerotranscendenta kännetecknen, men också att kursen i sin helhet tycks ha stimulerat gruppen att känna igen sig i än större omfattning i gerotranscendensteorin. Resultaten visar vidare att deltagarna generellt har uppskattat verksamheten, till och med i ganska hög grad, samt uttryckt värdet av att få samtala och reflektera kring sig själva, sina liv och existentiella frågor. Dessutom tycks gruppverksamheten ha inverkat positivt på deltagarnas självmedvetande och livstillfredställelse.</p><p> </p>

Sammanfattning  Denna studie har genererats av två parallella syften, dels att undersöka om livsutvecklingsgrupper för äldre kan stimulera gruppdeltagarna till en gerotranscendent utveckling, dels att undersöka hur en sådan gruppverksamhet generellt påverkar deltagarna. Jag har valt att definiera en livsutvecklingsgrupp som en liten grupp äldre individer som under vägledning i ett livsloppsperspektiv samtalar och reflekterar kring gerotranscendensteorins särdrag. Den livsutvecklingsgrupp som utgör empirin i denna C-uppsats består av sex personer, tre kvinnor och tre män, i åldern 80-90 år. Gruppen har träffats vid 12 tillfällen under ett halvår.  Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder har använts i undersökningen. Resultaten visar att det inom gruppen redan innan kursstart fanns ett visst igenkännande av de gerotranscendenta kännetecknen, men också att kursen i sin helhet tycks ha stimulerat gruppen att känna igen sig i än större omfattning i gerotranscendensteorin. Resultaten visar vidare att deltagarna generellt har uppskattat verksamheten, till och med i ganska hög grad, samt uttryckt värdet av att få samtala och reflektera kring sig själva, sina liv och existentiella frågor. Dessutom tycks gruppverksamheten ha inverkat positivt på deltagarnas självmedvetande och livstillfredställelse.

Uppfattningen om äldre och åldrandet påverkar synen på behov och problem samt hur omvårdnad och bemötande sker mot äldre. Olika åldrandeteorier påverkar omvårdnadspersonalens synsätt på åldrandet, vilket i sin tur påverkar de äldre. Gerotranscendens är en åldrandeteori som beskriver åldrandet som något positivt. Syftet med studien var att presentera teorin om gerotranscendens för omvårdnadspersonal på ett särskilt boende och undersöka om de anser att kunskap om gerotranscendens förändrar deras synsätt gentemot äldre. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 12 omvårdnadspersonal på ett särskilt boende. Data har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Denna studie tyder på att kunskap i teorier om åldrandet ger en ökad förståelse för åldrandet och en medvetenhet hos omvårdnadspersonalen hur de kan känna igen tecken på gerotranscendens och därmed främja äldres väg mot gerotranscendens. Studien tyder även på att kunskapen om gerotranscendens har gett omvårdnadspersonalen andra redskap att använda i omvårdnaden av de äldre. Omvårdnadspersonalen har genom kunskap i teorin om gerotranscendens fått en medvetenhet om att de genom förändrade arbetsmetoder och annan samtalsteknik med de äldre kan främja de äldres väg mot gerotranscendens. / Perceptions of older people and aging have an impact of needs and problems and how to care and treat for the elderly. Different theories of aging affect the nursing staff's views on aging, which in turn affects the elderly. Gerotranscendence is an aging theory that describes aging as something positive. The purpose of this study was to present the theory of gerotranscendence for nursing staff in a nursing home and investigate if they believe that knowledge of gerotranscendence change their approach towards the elderly. The study was conducted through semi-structured interviews with 12 nursing staff on a nursing home. The data were analyzed with a qualitative content analysis. This study suggests that knowledge of theories of aging provide a better understanding of the aging process and recognition by the nursing staff on how to recognize signs of gerotranscendence and thereby promote older people's to reach gerotranscendence. The study also suggests that knowledge of gerotranscendence gave nursing staff other tools to use in the care of the elderly. Nursing staff have through the knowledge of the theory of gerotranscendence awareness that they through changed working methods and communication with the older people can promote their way to reach gerotranscendence.

Syftet med denna studie var att undersöka faktorer av betydelse för en upplevd livskvalitet bland äldre personer i behov av omsorg. Studien har en hermeneutisk ansats. Data samlades in via enskilda djupintervjuer med fyra äldre personer boende på ett trygghetsboende i en värmländsk kommun. Hälsa, aktivitet och intressen, anhöriga och vänner, boende samt acceptans av sitt eget liv och åldrande var faktorer av betydelse.   Hälsan beskrevs utifrån två olika dimensioner, som faktiskt hälsostatus och subjektivt upplevd hälsa. Att vara delaktig i aktivitet och utföra sina intressen var viktigt för de äldre. Resultaten visade att de äldres tidigare intressen var viktiga att bevara, även om det var i en annan omfattning – radio och tv gav dem möjlighet till fortsatt bejakande av intressen. Respondenterna upplevde att de var tätt sammanflätade med sina anhöriga och det var av stor betydelse för dem att vara delaktiga i deras liv genom att exempelvis få telefonsamtal samt besök. Boendeformen tillskrevs stor betydelse utifrån trygghet och möjlighet till avslappning. De äldre hade inte längre ansvar för praktiska göromål, som exempelvis snöskottning och andra hemsysslor. Acceptans av sitt eget liv och åldrande hade stor vikt för upplevelsen av livskvalitet. De äldre personerna beskrev att de kunde acceptera och hantera negativa händelser i nuet om livet i sin helhet sammanfattades av dem själva som positivt. Att lämna över personligt värdefulla ting till sina barn beskrevs av respondenterna som något mycket viktigt.   Resultaten tolkades utifrån gerotranscendensteorin och KASAM för att nå en bredare förståelse för de äldres upplevelse av livskvalitet / The purpose of this study was to investigate determinants of a perceived quality of life among older persons in need of care. The study has a hermeneutical approach. Data were collected through individual interviews with four older people living at a sheltered housing in a municipality in Värmland. Health, activity and interests, relatives and friends, accommodation and acceptance of one's own life and aging were relevant factors.   Health was described in two different dimensions, which are actually health status and subjective perceived health. To participate in the activity and performance of their interests was important for the elderly. Results showed that the elderly former interests were important to preserve, even if it was on a different scale - radio and television gave them the opportunity for continued affirmation of interests. Respondents felt that they were interwoven with his family and it was important for them to be involved in their lives, for example by getting phone calls and visits. Housing form was ascribed great importance on the basis of security and opportunity for relaxation. The elderly no longer had responsibility for practical tasks, such as snow shoveling and other chores. Acceptance of one's own life and aging had great importance for the perception of quality of life. The elderly subjects stated that they could accept and deal with negative events in the present moment of life as a whole was summed up by themselves as well. To hand over personal valuable things to their children was described by respondents as something very important.   The results were interpreted on the basis gerotranscendens theory and SOC to reach a broader understanding of older people's experience of life