Att kriminellas handlingar har konsekvenser för samhället anses vara vedertaget och studier fokuserar ofta på omfattningen av antalet brott och även vilka dessa kriminella är. För att hjälpa redan kriminella att lämna ett sådant liv bakom sig kan det också vara av vikt att förstå hur processen mellan att vara kriminell till att upphöra med brott upplevs av dessa personer. Syftet med studien var att undersöka hur män med en tidigare kriminell livsstil ser på sin förändringsprocess från kriminell till icke-kriminell. Studiens frågeställningar är: Vad var det som initierade processen att välja ett liv utan kriminalitet bland de före detta kriminella männen? Hur upplevde männen förloppet mellan ett kriminellt liv och ett liv utan kriminalitet? Fanns det händelser som hjälpte eller stjälpte? Hur resonerar dessa män kring sin nya livsstil utan kriminella handlingar?   Ett mål med studien var att försöka förstå hur männen ser på sina egna upplevelser av processen. Gruppen kan vara svår att nå och urvalet gjordes därför med hjälp av ett snöbollsurval från en av KRIS:s (Kriminellas Revansch i Samhället) lokala grupper. Sex vuxna män i åldrar mellan 30-50 år intervjuades om sina upplevelser av processen från ett kriminellt liv till en tillvaro utan kriminalitet. Med utgångspunkten att beskriva informanternas förändringsprocesser i hur de lyckats lämna ett kriminellt liv fokuserade de semistrukturerade intervjuerna på några få teman kopplade till tidsaspekter och utvecklingsfaser. Skäl som angavs som avgörande för upphörandet av ett kriminellt liv och starten av en ny livsstil var bl.a. personlig botten, inre tillit, stöd, motivation och relationer till närstående. Resultatet visade även att männen som deltog i studien upplevde att livet blivit mycket bättre efter att de hade lyckats bryta de kriminella vanorna. När de manliga informanterna var aktiva i kriminella kretsar upplevde de bl.a. utanförskap och skam. Efter att de bytt till den nya livsstilen minskade dessa känslor och ersattes av känslor av stolthet och samhörighet med resten av samhället. Vidare,fick samtliga anställning efter att de genomgått förändringsprocessen och detta skapade nya relationer med människor som inte levde ett kriminellt liv.

<p>Under de två senaste decennierna har regionernas roll i den ekonomiska utvecklingen vuxit och idag talas det till och med om regionernas renässans. Länge har den regionala utvecklingen dock setts som ett resultat av det som sker på de nationella och internationella marknaderna. I takt med utvecklingen av en teori om endogen tillväxt har förståelsen att se regionen som en storhet i utvecklingen vuxit. En nations ekonomiska utveckling bör idag ses som summan av regionernas utveckling och inte behandlas som en exogent given faktor. Den regionalekonomiska utvecklingen beror på förutsättningarna inne i en region. En god ekonomisk utveckling förutsätter att dessa förutsättningar utnyttjas på rätt sätt. I och med att den regionala nivån har ålagts allt fler uppgifter som tidigare legat på central nivå har regionernas roll i ekonomin vuxit. Det blir därför viktigt för nationens ekonomi att även de små och medelstora regionerna hänger med i den ekonomiska utvecklingen. För att mindre regioner ska hänga med i utvecklingen bör de offentliga aktörerna i regionerna inte stå stilla och se på utan aktivt utnyttja och använda de regionala förutsättningarna som påverkar utvecklingsmöjligheterna. Ljungbyregionen visar att det är möjligt för mindre regioncentra att prestera på samma nivå som stora regioner. Genom en satsning på ett lokalt förankrat utbildningscentra i Ljungby kommun har den ekonomiska utvecklingen satt fart i regionen. Den negativa befolkningsutvecklingen och sysselsättningsutvecklingen har i Ljungbyregionen som helhet dock inte kunnat påverkas.</p><p>Syftet med uppsatsen är att studera de regionala utvecklingsmöjligheter som finns och kan skapas i mindre regioncentra, samt bedöma om ett mindre regioncentra bör agera för att förbättra dessa eventuella möjligheter till utveckling.</p>

Under de två senaste decennierna har regionernas roll i den ekonomiska utvecklingen vuxit och idag talas det till och med om regionernas renässans. Länge har den regionala utvecklingen dock setts som ett resultat av det som sker på de nationella och internationella marknaderna. I takt med utvecklingen av en teori om endogen tillväxt har förståelsen att se regionen som en storhet i utvecklingen vuxit. En nations ekonomiska utveckling bör idag ses som summan av regionernas utveckling och inte behandlas som en exogent given faktor. Den regionalekonomiska utvecklingen beror på förutsättningarna inne i en region. En god ekonomisk utveckling förutsätter att dessa förutsättningar utnyttjas på rätt sätt. I och med att den regionala nivån har ålagts allt fler uppgifter som tidigare legat på central nivå har regionernas roll i ekonomin vuxit. Det blir därför viktigt för nationens ekonomi att även de små och medelstora regionerna hänger med i den ekonomiska utvecklingen. För att mindre regioner ska hänga med i utvecklingen bör de offentliga aktörerna i regionerna inte stå stilla och se på utan aktivt utnyttja och använda de regionala förutsättningarna som påverkar utvecklingsmöjligheterna. Ljungbyregionen visar att det är möjligt för mindre regioncentra att prestera på samma nivå som stora regioner. Genom en satsning på ett lokalt förankrat utbildningscentra i Ljungby kommun har den ekonomiska utvecklingen satt fart i regionen. Den negativa befolkningsutvecklingen och sysselsättningsutvecklingen har i Ljungbyregionen som helhet dock inte kunnat påverkas. Syftet med uppsatsen är att studera de regionala utvecklingsmöjligheter som finns och kan skapas i mindre regioncentra, samt bedöma om ett mindre regioncentra bör agera för att förbättra dessa eventuella möjligheter till utveckling.