Uppsatsen syftar till att undersöka hur hållbarhetsperspektivet kan inkluderas i svenskämnet, då många ungdomar känner en oro för klimatförändringar och för att hållbarhet är en del av de globala målen och skolans värdegrund. För att kunna undersöka detta har en ekokritisk och didaktisk närläsning genomförts av Mats Strandbergs roman Slutet. Romanen låter läsare följa Simon och Lucinda, två ungdomar som lever i en värld som är på väg att gå under.  Resultaten visar att boken främst har fokus på människan. Människan och hens ansvar gentemot naturen är viktigt, men även människans känslor kring det hemska som ska hända i världen de lever i. Naturen befinner sig i periferin av människan. Närläsningen visar att boken har potential att vara underlag för diskussioner i klassrummet kring existentiella frågor och oroskänslor som ungdomar kan ha inför framtiden.

Syftet med denna uppsats är att ur ett genreteoretiskt och komparativt perspektiv med hjälp av metoden närläsning undersöka vilka av gotikens genrekonventioner som förekommer i svensk urban fantasy. Romanerna som analyseras är Nene Ormes Udda verklighet (2010), Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens Cirkeln (2011), samt Charlotte Cederlunds Middagsmörker (2016). De gotiska genrekonventioner som används vid analysen är hämtade från Mattias Fyhrs definition av gotik i hans doktorsavhandling De mörka labyrinterna (2003). I diskussionsdelen kombineras dessa med Alastair Fowlers teori ur Kinds of Literature (1982) kring hur olika genrer förefaller ha en rörlighet och flyta in i varandra. Resultatet av analysen visar att samtliga av Fyhrs kategorier finns representerade i de tre romanerna, och skiljer sig något i hur de gestaltas. Följande slutsatser dras: att många likheter förekommer såsom att de drömmar och syner som skildras är vitala för böckernas handlingar, att huvudkaraktären i samtliga analyserade romaner är kvinnlig, utom i Cirkeln där fem perspektiv förekommer varav ett är manligt, att alla romaner har sina egna varianter på fantasytroperna Rådet och Den utvalda, samt att urban fantasy inte går att se som en modern variant av gotiken utan snarare utgör en sentida ättling till gotikgenren.

Med utgångspunkt i en ökning av så kallad klimatångest bland barn, är denna studies syfte är att undersöka och analysera ekologiska frågeställningar inom barnlitteratur och läromedel för mellanstadieelever för att se hur försöken att skapa ekologiskt medvetna medborgare görs, hur ansvaret mellan barn och vuxna behandlas, hur det hållbara samspelet mellan natur och mänsklighet problematiseras och hur hotet om undergång skildras och hanteras. Analysen genomförs med hjälp av en kvalitativ textanalys av de skönlitterära verken Kometen kommer av Tove Jansson och Slutet av Mats Strandberg, samt av fyra läromedel i SO- och NO-ämnen ur serien Utkik.Resultatet visar att texterna tar upp hållbarhetsfrågor mestadels ur ett människocentrerat perspektiv, men där människan samtidigt skuldbeläggs för klimatkrisen och där barnen åläggs ansvaret för att lösa den. Balansgången mellan att aktivera barnen och utbilda dem i hållbarhet utan att orsaka klimatångest visar sig vara svår att hantera. Skönlitteraturen gör det via skildringar om undergång, och läromedlen genom att uttryckligen beskriva hotet. En medvetenhet om vilket material som väljs ut och varför är ett nödvändigt didaktiskt förhållningssätt. / With basis in the increase of so-called climate anxiety among children, the purpose of the study is to investigate and analyse ecological issues in children’s literature and text books meant for pupils in grades 4–6. We examine how pupils are required to become ecologically aware citizens, how the responsibility among children and adults is handled, how the interplay between nature and humanity is problematised and how the threat of destruction is depicted. The qualitative text analysis focuses on the two novels Kometen kommer (Comet in Moominland, by Tove Jansson) and Slutet (The End, by Mats Strandberg), as well as four text books of different subjects in the Utkik (Outlook) series.The result shows that the texts describe issues of sustainability from a human-centered perspective, where man is considered responsible for the climate crisis and the children are enjoined the responsibility of putting an end to it. The balance between activating the children and teaching them about sustainability, without causing even more anxiety, seems difficult to handle. The novels use apocalyptic themes, while the text books expressively focuses on describing the different factors of threat. A conscious selection of teaching material and children’s literature – what? and why? – is a necessary didactical approach.