Som blivande lärare har man ett ansvar för den litteratur som våra elever läser. Det står i läroplanen att skolan har ett ansvar för att motverka de traditionella könsmönstren vilket ska göras hela tiden i all undervisning. Ett sätt är att kritiskt granska den litteratur som används i undervisningen.  I den här uppsatsen gör jag en analys ur ett genusperspektiv i fantasyromanen Cirkeln som är skriven av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Jag använder mig av Maria Nikolajevas schema över karaktärsdrag som är typiska för kvinnor/flickor och män/pojkar i barn- och ungdomslitteratur. Jag jämför de typiska dragen med de sex huvudkaraktärerna för att se om de upprätthåller eller bryter mot det traditionella mönstret. Jag använder mig också av Lois Tysons frågor som är konstruerade för feministiska analyser i litteratur. Jag tittar också på normer i romanen och hur de kan relatera till dagens samhälle. Den sista delen av uppsatsen består av en kort intersektionell analys av klass, etnicitet och sexualitet i romanen. Resultatet var att karaktärerna har egenskaper från både den kvinnliga och manliga delen av schemat. Karaktärerna och situationerna i romanen utmanar den traditionella synen på genus och problematiserar definitivt normerna i vårt samhälle. Heteronormen är ifrågasatt, men etnicitet och klass verkar inte spela någon större viktig roll i romanen eftersom det knappt finns med.

No description available.

The purpose of this bachelor thesis is to examine posts on bookblogs about the book, Cirkeln by Mats Strandberg and Sara Bergmark Elfgren and see how it has distributed amongst readers through social media and reader response. We want through this examine whether bookblogs have a place in the literary society, and in such cases, how this may take place. The Swedish Online bookshops Adlibris and Bokus is being used to find the blogposts to be examined in this thesis. The analysis is being implemented using content analysis and constructed encoding schemes. Interdisciplinary topics, like LIS and sociology of literature may have similar points of contact, which we want to highlight with this thesis. It is also possible to extract understanding of their own research topic by taking advantage of each other's knowledge. This is done in our paper by using Lars Furuland´s model, den litterära processen, as a starting point. The interlocking of posts on bookblogs, reader response and Online book shops, we believe demonstrates that bookblogs have a place in the Swedish literary society.

“Varför går de inte ut?” Den frågan ställer vi oss när vi läser forskning där förskolepersonal uttrycker att lokalerna är små i förhållande till barngruppens storlek och följden blir att förskolepersonalen har svårigheter med att följa läroplanens intentioner. Därför är det intressant att göra en kvalitativ undersökning och studera följande problem ur en ny infallsvinkel där följande forskningsfrågor kommer besvaras Hur beskriver förskollärare användandet av utomhusmiljön vid planerade aktiviteter? och Vad uttrycker förskollärare för inställning till planerade aktiviteter utomhus? Arbetet utgår från hermeneutiken som har sitt huvudsakliga fokus på att få en förståelse genom tolkningar, därav används semistrukturerade intervjuer som metod. Studiens resultat och analys presenteras i följande tre tematiseringar Begränsningar, Nyttjande av utomhusmiljön, Planerade aktiviteter och Förskollärarnas utvecklingsområde. Genom våra analyser har vi kommit fram till att utomhusmiljön i första hand används om vädret stämmer överens med förskollärarnas förväntningar eller som en avlastningsyta. Vår slutsats indikerar att förskollärare styrs av sin inställning gentemot utomhusmiljön, vilket leder till att färre planerade aktiviteter genomförs utomhus. De fyra medverkande förskollärarna i föreliggande studie medger dock att utomhusmiljön är ett utvecklingsområde.

Abstrakt Med mitt examensarbete ska jag undersöka modersmålslärarnas genrepedagogiska arbetssätt. Jag tycker att det är intressant att undersöka hur modersmålslärarna tillämpar ett genrebaserat arbetssätt i sin undervisning och hur det i sig genererar den formativa bedömningen samt vilket är modersmålslärarnas tillvägagångssätt för att få sina elever att interagera med varandra.  Genrepedagogik bygger på ett cykliskt arbetssätt som kallas cirkelmodellen för undervisning och lärande där en formativ bedömning är en självklar och nödvändig del. I mitt resultat har jag fått fram att modersmålslärarna hela tiden utgår ifrån samt bygger vidare på sina elevers förkunskaper och förförståelse. Det genrepedagogiska arbetssättet genererar även den formativa bedömningen genom att göra det möjligt för modersmålslärare att vara tydligt om sina elevers styrkor och svårigheter. Den formativa bedömningen bidrar till att eleverna genom olika aktiviteter hjälps åt att få syn på centrala kvaliteter i sina egna eller andras prestationer. (Jönsson, 2017, sid.20).  I mitt resultat har jag även fått fram att modersmålslärarnas genrepedagogiska tillvägagångssätt är en återkoppling självklarhet, vilket innebär att elevernas möjlighet till interaktion och deltagande i lärprocessen ökar. (Lundahl, 2015, s.127). Metoden som ligger till grund för min undersökning är en kvalitativ analys av ett antal observationer. Jag har observerat tre modersmålslärare som är verksamma i samma kommun. I analys och resultatdelen visar jag upp min empiri som syftar till mina frågeställningar om modersmålsläraren har tillämpat en genrebaserad pedagogik i sin undervisning och om detta i sig genererar den formativa bedömningen samt vilket tillvägagångssätt har modersmålslärarna använt sig av för att få sina elever interagera med varandra.

Den framgångsrika ungdomsromanen Cirkeln (2011) har dragit till sig en stor mängd läsare, såväl yngre som äldre. Studien syftar till att, genom närläsning och stilistisk analys, undersöka på vilket sätt engagemang och närhet till läsaren konstrueras språkligt. Studien grundar sig i en dialogisk språkförståelse och olika stilistiska verktyg. Resultatet av analysen visar på vilket sätt engagemang och närhet till läsaren konstrueras språkligt genom ett mycket starkt perspektiv knutet till de centrala gestalterna, aktualiseringar vid emotionella klimax samt luckor i texten. Studien har även ett didaktiskt syfte: att applicera den stilistiska analysen på den didaktiska teorin om dialogisk undervisning. I den didaktiska analysen diskuteras på vilket sätt den stilistiska analysen av skönlitteratur är förenligt med en dialogisk undervisning och ett flerstämmigt klassrum.

I samband med den stora flyktingströmmen som kom till Sverige 2015 skrevs ett antal barnböcker som berör flykt. Syftet med detta examensarbete är att studera hur flykt skildras i ett urval av bilderböcker för att skapa en förståelse för vilka budskap som skrivs fram i dessa böcker. Frågeställningarna i studien är: Hur ser berättelsernas narratologi ut? Hur beskrivs karaktärer och relationer i berättelserna? Studien är kvalitativ med en abduktiv ansats och tolkningen av materialet har begränsats av ett teoretiskt ramverk bestående av två analysmodeller den hermeneutiska cirkeln och kulturanalys. Det teoretiska begreppet narratologi samspelar med kultur, identitet och dikotomi. Urvalet består av 10 samtida bilderböcker, som alla skildrar krig och flykt och där karaktärernas slutdestination kan tolkas som Sverige. I empirin kan mönster urskiljas och resultatet temaindelas i studiens första frågeställning till en flykts olika faser. Utrymmet till varje del i flykten kvantifieras i ett diagram, som visar var fokus ligger på berättelsen; hemlandet, flykten och det nya hemlandet. Sedan belyser vi hur narratologin skrivs ut i de olika faserna, hur berättelsernas handling pendlar från ett vardagsliv i hemlandet, till krig och kaos som tvingar huvudpersonerna på flykt till ett nytt hemland. Utifrån frågeställningen om karaktärerna och relationerna delas resultatet in i dikotomierna stor/liten, vi/dem och ond/god. Vi diskuterar relationerna med hjälp av dikotomierna och även om dikotomierna inte utgör några tydliga polariteter utan är relativa, kan de ändå användas för att belysa relationerna i berättelserna. Studiens resultat visar att i de bilderböcker som utgör vårt empiriska material skrivs karaktärerna fram som vanliga människor som upplever exceptionella händelser när de tvingas på flykt. Kriget skrivs fram både som ett uttalat hot eller att barnen inte förstår vad som sker och flykten beskrivs som antingen mödosam och farlig eller som en resa som inte möter några större hinder på vägen. Rollerna som stor/liten, vi/dem och ond/god pendlar beroende på situationen. Ibland har huvudpersonerna kontroll över situationen, men i mötet med människor som tar avgörande beslut om deras liv står de maktlösa. Författarna har valt att skriva fram berättelserna neutralt utan att ifrågasätta eller kritisera olika skeenden i böckerna.

Syftet med denna studie är att lyfta fram och tolka förskollärares livsberättelser kring deras upplevelser av arbetet med barns modersmål. Detta för att tidigare forskning och beprövade erfarenheter har visat att förskollärare uttrycker en osäkerhet kring barns olika modersmål i verksamheten, då de hellre väljer att lyfta fram det gemensamma i verksamheten än barns enskilda olikheter. Studiens forskningsfrågor är därmed: Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med barns modersmål? Vilka möjligheter och hinder upplever förskollärarna att det finns inom arbetet med modersmål? Vår studie grundar sig i fenomenologisk hermeneutik som teori. För studien innebär det en kombination av både fenomenologin och hermeneutiken, detta genom förskollärarnas beskrivningar kring deras upplevelser utifrån sin egen livsvärld medan våra tolkningar och förståelser av deras beskrivningar utgår ifrån hermeneutiken. Studien utgår från halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med sex förskollärare. I resultatet framkommer det en utmaning med att balansera mellan barngruppens behov och barnens enskilda behov. Studien kom även fram till att förskollärarnas inställningar och kunskaper påverkade om barn fick ta del av deras egna modersmål i verksamheten. Studiens slutsats visade på att barns modersmål har en stor påverkan i deras lärande och utveckling, och det är förskollärarnas ansvar att lyfta och arbeta med barns modersmål i verksamheten.

Syftet med denna uppsats är att ur ett genreteoretiskt och komparativt perspektiv med hjälp av metoden närläsning undersöka vilka av gotikens genrekonventioner som förekommer i svensk urban fantasy. Romanerna som analyseras är Nene Ormes Udda verklighet (2010), Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens Cirkeln (2011), samt Charlotte Cederlunds Middagsmörker (2016). De gotiska genrekonventioner som används vid analysen är hämtade från Mattias Fyhrs definition av gotik i hans doktorsavhandling De mörka labyrinterna (2003). I diskussionsdelen kombineras dessa med Alastair Fowlers teori ur Kinds of Literature (1982) kring hur olika genrer förefaller ha en rörlighet och flyta in i varandra. Resultatet av analysen visar att samtliga av Fyhrs kategorier finns representerade i de tre romanerna, och skiljer sig något i hur de gestaltas. Följande slutsatser dras: att många likheter förekommer såsom att de drömmar och syner som skildras är vitala för böckernas handlingar, att huvudkaraktären i samtliga analyserade romaner är kvinnlig, utom i Cirkeln där fem perspektiv förekommer varav ett är manligt, att alla romaner har sina egna varianter på fantasytroperna Rådet och Den utvalda, samt att urban fantasy inte går att se som en modern variant av gotiken utan snarare utgör en sentida ättling till gotikgenren.

This essay aims to investigate the use of an origin-ID within the Beaker Complex, as defined by John C. Barrett, seen through their different expressions of use in ceramic form and ornamentation, architecture and landscape through time and space with special emphasis on the late Neolihtics in the South of England. The analytic vehicle "the reinforcing circle" is used as a new diffusion model suggested by Stuart Needham, and the analytic tool "incubation" is used to structure the process the Beaker-cultures may have used to reach cultural hegemony. Id est, that the Beaker-cultures socially invites already existing cultures, offering within family and trading the results of new technolo­gies. And/or, occupy the space and use the authority needed by re-writing the narrative as seen in the grave use and grave deposits. The use of a Beaker origin-ID is identified as a peaceful strategy to successfully implement and fullfill a process towards cultural hegemony in areas in Europe where the Beaker cultures presence over time have been identified. / Uppsatsen är inte paginerad.