Syftet med denna undersökning är att genom intervjuer och en fenomenografisk ansats kartlägga unga vuxnas uppfattningar av begreppet världens undergång, samt belysa de olika etiska förhållningssätt och livsåskådningar som diskuteras i denna kontext. Undersökningen baseras på nio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med unga vuxna i åldern 18-25 som levt större delen av sitt liv i Sverige, går eller har gått i svensk skola, ser sig som tillhörande en av de abrahamitiska religionerna judendom, islam eller kristendom, eller är socialt präglad av någon av dessa. Intervjuerna genomfördes hösten 2013. Intervjupersonerna har kontaktats och valts ut främst på skillnader i kön, social bakgrund och utbildningsbakgrund. Intervjuerna har blivit analyserade utifrån en fenomenografisk ansats. De slutsatser jag har kunnat utläsa av resultatet är att uppfattningar om världens undergång kan delas in i fyra övergripande uppfattningskategorier, där varje uppfattningskategori representerar vad världens undergång är och vem/vad som kan drabbas av denna. Övriga beskrivningskategorier redogör för olika uppfattningar om orsaken bakom världens undergång, i vilken utsträckning människan kan påverka denna, huruvida intervjupersonernas uppfattning om världens undergång är ett troligt framtidscenario och om de utgår ifrån en positiv eller negativ orienteringspunkt. Hypoteserna som uppsatsen genererar är uppfattningarnas gemensamma nämnare:• Mänskligheten anses vara moraliskt ansvarig på något plan för världens undergång såvida det är en undergång som drabbar människor och kan påverkas av människan.• Om mänskligheten kan påverka världens undergång behöver inte människan ha skapat världens undergång för att mänskligheten på något plan ska ses som moraliskt ansvarig för densamma. Det måste alltså inte råda ett kausalt samband mellan vad/vem som sägs ytterst orsakat världens undergång och vad/vem som anses moraliskt ansvarig för den.Dessa hypoteser överensstämmer delvis med uppsatsens utgångspunkt, idén om människans benägenhet se mänskligheten som moralisk ansvarig för en hotande undergång, men skiljer sig från denna främst i synen på orsak och moraliskt ansvar.

No description available.

No description available.

I denna uppsats har jag undersökt hur  Harold Campings domedagsrörelses, ”Campingitismens” och därmed radiostantionsnätverk Family Stations Inc.s, religiösa föreställningsvärld ser ut som de sprider världen över. Undersökningen går igenom frågorna: (1) vem är mannen bakom profetian om den 21 maj 2011?, (2) vilka är Harold Campings centrala läror och vad grundar de sig på?, (3) på vad grundar sig hans profetia om Jesu återkomst den 21 maj 2011?, (4) vad är hans föreställning om frälsning och hur kan man realisera detta mål?, (5) hur skiljer sig ”Campingitismens” frälsningsläror från Heaven’s Gates eller finns det några likheter mellan dem? (6) vad är det som lockar folk till ”Campingi-tismen”? 89-årige amerikanen, Harold Camping verkställande chef och grundare av USAs nittonde största radiostationsnätverk  Family Stations Inc., kallad Family Radio tolkar Bibeln samt profeterar om domedagen på sitt allegorisk sätt genom sina radiosändningar, internet, satellit TV och sina 30-tal böcker och häften runt om i världen. Hans mening tycks vara att evangelisera var och en här på jorden. Utan att ha någon teologisk utbildning verkar han ändå kunna sin Bibel från pärm till pärm. Campings centrala läror hänger strikt ihop med Bibeln, den är den enda ultimata sanningen som ska lydas ordagrant. Hans förhållande till religion, till ett kristet liv och Bibeln har kalvinistiska influenser och fundamentalistiska drag enligt min uppfattning. Läran om den dubbla predestinationen anser jag också som uppenbart inom hans läror. Just nu fokuserar han på sin profetia, dess hållbarhet och vad Jesu återkomst har för konsekvenser för troende och icke-troende. Enligt Camping grundar hans profetia sig på noggranna bibelstudier och hans ”bevismaterial” innebär en mäktig mängd av numerologi, matematik och allegoriseringar. Campings förhållningssätt till frälsning kan beskrivs bäst som redan nämnt läran om den dubbla predestinationen – frälsning är alltid oförtjänt, man kan inte påverka den på något vis och den är bestämd redan i förväg av Gud likaväl dem vars öde det är att bli annihilerade för gott medan t.ex. Heavens Gates medlemmar ansträngde sig hårt att uppnå den nästa evolutionära nivån och slutligen deras himmelrike T.E.L.A.H, för att bli en asexual silverfärgad varelse i kosmos. ”Campingitismens” ökade popularitet kan bero på samtida omständigheter som präglas av politiska och ekonomiska problem, naturkatastrofer, kris, storolyckor osv. som i sin tur lyfter upp det andliga hos människor. Dessutom är folk runt i världen i olika grad besvikna på samhällets institutioner och ”Campingitismen” kan utgöra ett slags protest mot det moderna och därmed mot olika institutioner och myndigheter.

Med utgångspunkt i en ökning av så kallad klimatångest bland barn, är denna studies syfte är att undersöka och analysera ekologiska frågeställningar inom barnlitteratur och läromedel för mellanstadieelever för att se hur försöken att skapa ekologiskt medvetna medborgare görs, hur ansvaret mellan barn och vuxna behandlas, hur det hållbara samspelet mellan natur och mänsklighet problematiseras och hur hotet om undergång skildras och hanteras. Analysen genomförs med hjälp av en kvalitativ textanalys av de skönlitterära verken Kometen kommer av Tove Jansson och Slutet av Mats Strandberg, samt av fyra läromedel i SO- och NO-ämnen ur serien Utkik.Resultatet visar att texterna tar upp hållbarhetsfrågor mestadels ur ett människocentrerat perspektiv, men där människan samtidigt skuldbeläggs för klimatkrisen och där barnen åläggs ansvaret för att lösa den. Balansgången mellan att aktivera barnen och utbilda dem i hållbarhet utan att orsaka klimatångest visar sig vara svår att hantera. Skönlitteraturen gör det via skildringar om undergång, och läromedlen genom att uttryckligen beskriva hotet. En medvetenhet om vilket material som väljs ut och varför är ett nödvändigt didaktiskt förhållningssätt. / With basis in the increase of so-called climate anxiety among children, the purpose of the study is to investigate and analyse ecological issues in children’s literature and text books meant for pupils in grades 4–6. We examine how pupils are required to become ecologically aware citizens, how the responsibility among children and adults is handled, how the interplay between nature and humanity is problematised and how the threat of destruction is depicted. The qualitative text analysis focuses on the two novels Kometen kommer (Comet in Moominland, by Tove Jansson) and Slutet (The End, by Mats Strandberg), as well as four text books of different subjects in the Utkik (Outlook) series.The result shows that the texts describe issues of sustainability from a human-centered perspective, where man is considered responsible for the climate crisis and the children are enjoined the responsibility of putting an end to it. The balance between activating the children and teaching them about sustainability, without causing even more anxiety, seems difficult to handle. The novels use apocalyptic themes, while the text books expressively focuses on describing the different factors of threat. A conscious selection of teaching material and children’s literature – what? and why? – is a necessary didactical approach.

Abstract of Master essay - 10 HP Izabel Lind Färnstrand Mentor: Emma Kihl Examinator: Sigrid Sandström How to Prepare for Death In this essay I dwell into the failures of our moral senses in relation to the concept of death. How does modern death culture affect our way of life and our ability to take responsibility for the life and death of others? These questions are formed by these current times and affect both my art practice and my everyday life. When facing death within my family it occur- red to me that my and my family’s relationship to death is failing us. I have become frustra- ted with the fear and silence that seems too natural to my surrounding. Not being able to talk about a part of life that is inevitable seems irrational. It became clear when the lack of under- standing and acceptance of death caused relatives an immense suffering. The struggle seemed unnessesary and urged me to try to understand more, based on their deaths. Seeing how very different the experience of dying can be made me wonder what makes a ”good” death possible for some and others not. From there my interest in the topic death culture and fear emerged, and this essay touches on this in a variety of aspects. I use my personal experiences in combina- tion with thoughts of others to talk of layers of these issues through my artistic practice. This personal method is my way of trying to structure a thinking – in a way that I can use and make sense of it – with a varied level of success. I feel it is important to note that I don’t claim to have any answes. This essay is more an attempt to pose questions around human behaviour. Even though many of these ques- tions have been asked over and over again, throughout different times, I believe it is impor- tant to ask them again and again. As long as the Human is part and violently effecting this suffering world. Many of the thoughts in this essay are based on fragments of ideas by Judith Butler, espe- cielly from her book Frames of War: When is Life Grievable? (2009). I also reference Caitlin Doughty’s From Here to Eternity: Traveling the World to Find the Good Death (2017) and and Sogyal Rinpoche The Tibetan Book of Living and Dying (1992). The themes gathered that I try to make use of in this essay and in my artistic practice are purpose, fear, death, health, happiness, narcissim and resposibility. / Abstract of Artistic work How to Prepare for Death @ Galleri Mejan, Exercisplan 3, october 2019 Media: Spatial installation with a performance (1 h) Materials: Clay, plaster, metal & red plastic film How to Prepare for Death is a spatial installation in one of the gallery rooms of Galleri Mejan. The work includes the whole space of the area, such as the floor and the walls. You step into an altered reality, where the floor is covered with clay that is cracking increasingly over time and windows that are tinted red so that the air you breath seems red. When you enter your eyes need to adjust and after a while it is rather the outside that seems colored, neon green -  the complementary color of red. From the clay there are metal rods sticking out vertically, with plaster sculptures at the end. These sculptures are broken, and resemble body parts with a medical aesthetics. Similar sculptures come out from the walls, like fragile fragments of something that used to be. When you walk around the sculptures the clay crackle under your feet, and crumble into smaller pieces and dust. It is constructed as an ambivalent experience of nothingness, emptiness, ”afterness” and a sanctuary of thoughts. My questions about life and death drive me to investigate how to create spaces for these subjects to feel present, so that we can face our fears.