A tragic event in 2012 sparked a debate about the need for a law of civil courage when it became clearthat passivity in situations where people ́s lives are put in danger is not punishable. In this essay based on qualitative interviews with jurists and students of law the issue of civil courage is analyzed with the help of sociological theory. My objective has been to try and find out if a law of civil courage can be motivated with the argument that it would strengthen the public moral. My conclusion is that a law of moral courage is not a suitable way of making people more willing to help others or to strengthen the civil courage or the public moral. It is better to try and strengthen the trust among people in society, for example by countering segregation and exclusion. It is also important to have trustworthy institutionsand mass media that can support the public moral.

Återigen har ett betänkande om en s.k. "civilkuragelag" gjorts i Sverige, och resulterat i samma slutsats som tidigare: En dylik lagstiftning skulle göra mycket liten skillnad i verkliga livet. Vad som sällan diskuteras från offentligt håll är däremot de bakomliggande faktorer som inverkar på vårt mod att stå upp för moraliska värden eller att säga ifrån vid missförhållanden trots personlig risk. I detta sammanhang är begreppet socialt kapital av särskild betydelse för att belysa påverkande faktorer. Studiens syfte var att mäta attityder kring civilkurage hos en grupp gymnasieungdomar och yrkesarbetande vuxna genom skalan personligt risktagande /mod kopplat till skalor om tillit, social ångest och samhälleligt engagemang, liksom att identifiera attityder till straffsanktionerad lagstiftning på området. Studien genomfördes med enkäter och Likert skalor. Resultaten visade att en majoritet av urvalspopulationen ställt sig negativ till en strafflagstiftning, även om unga män och vuxna kvinnliga tjänstemän var mer positivt inställda. Det fanns även en samvariation mellan personligt risktagande/mod och socialt engagemang. En diskrepans dök upp i vad som betraktas som normativt önskvärt – att försvara någon som behandlas illa eller orättvist – mot vad som ansågs uthärdligt i upprätthållandet av dessa värden.

Jag vill med denna uppsats belysa frågan om man i Sverige bör införa en allmän skyldighet att hjälpa nödställda. Syftet är att undersöka vilken betydelse en sådan så kallad civilkuragelag skulle kunna få för samhällsmoralen. Genom att använda mig av relevant samhällsvetenskaplig teori om bland annat medmänsklighet, moral, tillit, normer och socialt kapital vill jag sätta frågan i ett sociologiskt perspektiv. Jag har genomfört intervjuer med jurister och juridikstudenter för att få deras perspektiv på frågan. Frågan har jag sedan analyserat utifrån deras svar och utifrån de teorier och den tidigare forskning jag använt mig av. Resultaten av intervjuerna visar att informanterna i allmänhet är skeptiskt inställda till införandet av en civilkuragelag i Sverige. Nackdelarna, bland annat risken att färre skulle våga träda fram som vittnen till brott om en civilkuragelag införs, tycks överväga fördelarna i frågan. Man kan konstatera att lagen möjligen skulle kunna stötta människors moraliska tänkande. Informanterna såg dock andra faktorer, bland annat goda förebilder och en trygg omgivning, som mer betydelsefulla för samhällsmoralen.

<p>This thesis studies public service social workers' opinions regarding their ability to act with moral courage as loyalty conflicts occur. The purpose of the thesis is to describe the social workers' experiences of their possibilities to stand up for what they believe in. We made qualitative interviews with five social workers in Stockholm. In an effort to pinpoint their experiences we asked them questions about what they want but cannot do and what is stop-ping them, what they do not want to do and why, aswell as what the possible solutions would be as loyalty conflicts occur. We were able to identify five different opinions on the organisa-tional cultures and how the employees' experience the extent of their actions. The social workers agree that at the moment they are able to alert a manager should a loyalty conflict occur and neither would want to further complicate the situation by working slower.The ob-stacles for acting in a loyalty conflict is connected to the hierarchies and abuse of power and personal impediments like their own expectations and dejected opinions such as "nothing is going to change anyway". When the social worker chooses not to act it is often because of moral values.</p>

This thesis studies public service social workers' opinions regarding their ability to act with moral courage as loyalty conflicts occur. The purpose of the thesis is to describe the social workers' experiences of their possibilities to stand up for what they believe in. We made qualitative interviews with five social workers in Stockholm. In an effort to pinpoint their experiences we asked them questions about what they want but cannot do and what is stop-ping them, what they do not want to do and why, aswell as what the possible solutions would be as loyalty conflicts occur. We were able to identify five different opinions on the organisa-tional cultures and how the employees' experience the extent of their actions. The social workers agree that at the moment they are able to alert a manager should a loyalty conflict occur and neither would want to further complicate the situation by working slower.The ob-stacles for acting in a loyalty conflict is connected to the hierarchies and abuse of power and personal impediments like their own expectations and dejected opinions such as "nothing is going to change anyway". When the social worker chooses not to act it is often because of moral values.

This study, written by Fredrica Eurén and Linnea Skoglund, is about how prison guards who work in a detention department in Stockholm experience the treatment of homeless people who are taken into care due to intoxication. The captive homeless often receive an extra favorable treatment from the prison guards that differs from the standardized work routines. The motivations for special treatment are based on the meeting that takes place between the homeless person in care and the prison guard. The deviations that are made, as well as extra benefits that are given to the homeless in care, include food and drink and also the opportunity to stay longer in custody so that the homeless person can spend a little more time inside. The results are analyzed using two theories: emotional work and street level bureaucracy. These theories partly explain how employees in certain professions cope with emotions, and partly how employees at street level within government organizations use their discretion in decision making. Similar studies have been carried out in prison, but not in arrest as examined in this study. The results suggest that the prison guards, to some extent, feel a kind of civil courage towards the homeless, which in turn means that they provide more favorable treatment to the homeless in custody. / Denna studie av Fredrica Eurén och Linnea Skoglund, handlar om hur kriminalvårdare som arbetar på arrestavdelning i Stockholm upplever hanteringen av hemlösa som omhändertas på grund av berusning. De omhändertagna hemlösa erhåller många gånger en extra förmånlig behandling av kriminalvårdarna, vilket skiljer sig från de standardiserade arbetsrutiner som finns inom myndigheten. Avstegen från rutinerna som görs, samt även motiveringarna till denna specialbehandling, baseras i grunden på det möte som sker mellan den omhändertagna hemlöse och kriminalvårdaren. De avsteg samt extra förmåner som ges till omhändertagna hemlösa, är bland annat mat och dryck samt möjligheten till att få stanna längre på arresten för att den intagne ska få spendera lite mer tid under tak. Resultatet analyseras med hjälp av två teorier: emotionellt arbete och gräsrotsbyråkrati. Dessa förklarar dels hur medarbetare inom vissa yrken arbetar med känslor på arbetet samt hur de hanterar dessa, dels hur medarbetare på gatunivå inom myndighetsorganisationer agerar inom ett visst handlingsutrymme som ges dem. Liknande studier har genomförts på anstalter, men inte på arresten såsom denna studie undersöker. Resultatet talar för att kriminalvårdarna till viss del känner en typ av civilkurage gentemot de hemlösa, vilket i sin tur gör att de ger mer förmånlig behandling till omhändertagna hemlösa.

Lilith bor i en övergiven varglya i Lunkende gammelskog. Eva är storbondens dotter från byn. Flickorna befinner sig på var sin sida om en socio-ekonomisk, geografisk och mänsklig gräns och från människor i sin omgivning har de bara hört illa om ”de andra”.  Av en ödets nyck möts flickorna vid ett kärr som sällan visar sig. Att se träsket betyder att stora, och oftast dåliga, förändringar kommer ske. Ett tecken är en kvinna som gråter förtvivlat i skogen. Ett annat är att gammelskogen ska avverkas och alla dess djur, växter och Liliths hem kommer utplånas. Sumpmarken, gråten, hotet mot gammelskogen och flickornas vänskap blir upptakten till händelser som kommer att förändra deras liv långt mer än vad de anar.   I Flickan i varglyan vill jag undersöka vad som händer när flickorna möter ”den farliga från andra sidan” och skildra upplevelsen från bådas synvinkel. Naturligtvis berörs fler teman såsom vänskap, lojalitet, fördomar, bevarandet av unika naturmiljöer och biologisk mångfald.   Min strävan har varit att väva in frågeställningarna i en spännande berättelse med oväntade vändningar och övernaturliga inslag. Den utspelar sig på svensk landsbygd under 1920-tal där nordisk folktro ännu hade betydelse för hur människor upplevde sin värld. Trots ett tidsspann på hundra år är textens teman i högsta grad giltiga idag.

Den här studien behandlar Facebookgruppen #jagärhär och hur de som social rörelse arbetar för att främja ett moraliskt debattklimat. Syftet med studien är att genom en kvalitativ forskningsintervju och digital observation analysera organisering och deltagande i #jagärhär och diskutera detta utifrån teorier om sociala rörelser, medierat kollektivt agerande och moral. Frågor om deras betydelse på nätet såväl som deras samhälleliga relevans diskuteras löpande i analysen. Studien visar att medlemmarna i #jagärhär utnyttjar digitala medier med syftet att bedriva en politisk fråga. Med hjälp av Facebooks funktioner mobiliserar sig medlemmar för att samordna aktivistiska aktiviteter i vilka de tillsammans visar civilkurage för att motarbeta det hatiska klimatet i kommentarsfälten. Samtidigt indikerar #jagärhärs existens och engagemang att det finns ett etablerat problem i samhället på grund av bristfälliga lagar och regler relaterade till internet. / This study examines the Facebook group #jagärhär and how they could be seen as a social movement that promotes a moral debate atmosphere. The purpose of this study is, through a qualitative interview and digital observation, to analyse the arrangement and participation in #jagärhär and to discuss this through theories about social movements, mediated collective action and morality. Questions related to their purpose and importance both on the Internet as well as their role in the society is discussed throughout the analysis. The study shows that members of #jagärhär utilize digital media to pursue a political matter. Members mobilize with the help of functions provided by Facebook to coordinate activist actions in which they together show moral courage to prevent the hateful debate atmosphere in the comment sections. At the same time could the existence and engagement of #jagärhär indicate that there is an established societal issue due to deficient laws and rules related to the Internet.