Syftet med denna uppsats var att undersöka hur interkulturellt förhållningssätt tillämpas i förskolan för att ge lika möjligheter till utveckling och lärande för alla barn oavsett bakgrund. Som metod användes kvalitativa intervjuer som genomfördes med pedagoger i två mångkulturella förskolor. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som ifrågasätter normer och beskriver hur identitet, etnicitet och liknande begrepp är socialt konstruerade. Resultatet visade att pedagogerna både värdesätter och tillämpar ett interkulturellt förhållningssätt, exempelvis genom att aktivt arbeta för att tillmötesgå alla barn, och främja en acceptans för olikheter. Språkets och kommunikationens betydelse liksom föräldrasamverkan sågs som viktiga grundbultar i tillämpningen av interkulturellt förhållningssätt.  Dock identifierades utmaningar med detta kopplat till tankar om vad som ingår i förskolans uppdrag och förskollärarprofessionen samt bristande ekonomiska resurser i verksamheten. Slutsatsen som kan dras från denna studie är att tillämpningen av ett interkulturellt förhållningssätt är en del av pedagogers yrkeskompetens som blir allt mer betydande i och med ett allt mer mångkulturell förskola.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att belysa hur lärare och pedagoger ser på inkludering av barn i svårigheter och hur detta påverkar gruppen/klassen som helhet. Genom kvalitativa intervjuer av sex personer verksamma inom skola och förskola besvarar studien sina två frågeställningar. Den första är hur läraren/pedagogen anser att klassen/gruppen påverkas av inkludering av barn i svårigheter. Den andra är vilka aspekter är av vikt för hur inkluderingen påvekar gruppen. De informanter som deltar är verksamma i två olika städer. Tre är aktiva i förskolan och tre är aktiva i skolans tidigare år. I studien anser samtliga att det är läraren/pedagogen som ska förverkliga inkluderingens intentioner. Informanterna belyser att en gemensam variation av olikhet medför både möjligheter och hinder. Resurser och verktyg anses vara av vikt för att inkluderingen ska kunna medföra positiv påverkan på klassen/gruppen. En annan viktig aspekt som framkommer i studien är den växelverkan som sker mellan pedagogik och specialpedagogik. Det framkommer att lärare/pedagoger i vissa fall kan undfly sitt ansvar genom att lägga ansvaret hos specialpedagoger. En av de positiva aspekter som framkommer i studien är möjligheten att se fördelar med olikheter i gruppen . Informanter beskriver hur en bredare bild av olikhet kan stärka alla i gruppen och en insikt om att vi alla är olika. Detta skapar en tolerans till det avvikande och alla individer har större möjligheter att vara tillfreds med sin egen olikhet.

Video meetings are a regular part of work at Swedish television’s editorial for programming in Swedish Sign Language (SVT Teckenspråk). In the process of creating television programming in Swedish Sign Language, SVT employees communicate with and through technologies. This ethnographic exploration of video meetings at SVT Teckenspråk presents how deafness is reconfigured between hearing, interpreters, and video meeting technology within the context of a public service organisation. Concepts such as technology, meetings, organisations, and visuality are re-formulated from within the context of SVT Teckenspråk and interpreted using feminist and queer theory frameworks. These re-examined concepts are embedded in the history of SVT Teckenspråk and presented as part of the everyday way of holding video meetings. Technologies and people become intertwined and co-constitutive as moments of video meetings are subsequently understood not as human-technology ‘interactions’ but as intra-actions. Using empirical examples of video meetings collected during fieldwork, this thesis evinces how the materialities of video meeting technology relate to the ways in which deafness is or is not enacted, embodied, and co-constituted. Deafness is accordingly framed not as disability, but as a way of being - one that is founded on a different language, culture, and way of seeing. This emically-derived notion of being deaf impacts understandings and acts of video meetings at SVT Teckenspråk. Yet it is through people’s material intra-actions with technologies that notions of deafness emerge which run counter to ways of being deaf which SVT Teckenspråk employees’ (hearing and deaf alike) work hard to establish. Once technologies and the meanings co-created through people’s intra-actions with them are made visible, these same technologies disable rather than enable; making difference rather than making a difference. / Videomöten är en del av vardagsarbetet på SVT Teckenspråk där anställda kommunicerar via och med hjälp av teknologier i skapandet av television på teckenspråk. Denna etnografiska utforskning omkring videomöten på SVT Teckenspråk presenterar hur dövhet omkonfigureras i en sammanvävning mellan hörande, tolkar, samt videomötesteknik inom en public service organisation. Begrepp som teknologi, möten, organisationer, samt visualitet omformuleras med SVT Teckenspråk som sammanhang och tolkas sedan med hjälp av feministiska och queer teoretiska ramverk. Dessa begrepp analyseras ur ett historiskt perspektiv inom SVT Teckenspråk samt omanalyseras som en vardaglig del av videomöten. Teknologi och människa sammanvävs och omformar varandra i videomöteshändelser vilka därefter uppfattas som intra-aktioner snarare än människa-dator interaktioner. Genom empiriska uppslag på videomöten uppsamlade under fältarbete påvisar denna avhandling hur videomötesteknik och dess materialitet relaterar till de sätt som dövhet kan utövas, uttryckas, samt uppformas. Dövhet uppfattas som ett sätt att vara istället för som ett funktionshinder. Ett sätt som bygger på ett unikt språk, kultur, samt världssyn. Detta är SVT Teckenspråk anställdas sätt att förstå och vara i världen och kallas för ‘emic’. Utifrån ett emic perspektiv uppstår ett annat synsätt på dövhet och en ny förståelse av videomöten på SVT Teckenspråk. Trots detta uppstår genom materiella intra-aktioner med videomötesteknik uppfattningar omkring dövhet som strävar mot den syn som SVTs anställda (döva såsom hörande) medvetet etablerat. Istället för att införa jämställdhet och tillgänglighet framställer intra-aktioner med videomötesteknik olikheter mellan döva och hörande. De skapar skillnad istället för att göra skillnad. / <p>QC 20161209</p> / Drivers and Barriers for Mediated Meetings / Disabling Technology? Access and Inclusion in the Deaf/Hearing Workplace

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som händer med vänskap på Facebook. En utgångspunkt i undersökningen är presentation av relevanta teorier om vänskap som jämförs med resultat av intervjuer med fem personer som är Facebookanvändare. Semistrukturerade intervjuer används som en kvalitativ ansats för att genomföra undersökningen. Undersökningens teoriunderlag består bl.a. utav redogörelsen av teorier om vänskap, ”aktivitetsfokus”, mångfalden av vänskap, vänskapsmekanismer, samt nätverk, organisation och partiell organisation. Facebook är ett snabbt växande socialt medium med fler än 500 miljoner registrerade användare över hela världen. Det intressanta är om vänskapens innehåll och mening förblir samma som vi upplevde det innan Facebook. Präglar Facebook som en social nätgemenskap våra vänskapsrelationer idag? Det är svårt att definiera vänskap. Intervjuerna har visat att vi fortfarande tänker på våra bästa vänner som de som alltid finns där när man behöver dem. En vänskap är sann, äkta, verklig och riktig. Enligt intervjuresultat ser man att alla vänner på Facebookvänskapslistor inte kan kallas för vänner egentligen. De är uppdelade i följande grupper som bekanta, ”yttre bekanta”, kollegor, släkt och gamla klasskompisar t ex. Man kan få nya vänner på Facebook, men då handlar det om ett gemensamt intresse eller en aktivitet som är substansen till den nya vänskapsrelationen. Undersökningens resultat har visat att man ofta blir vän på Facebook även med t ex sina vänners vänner. Detta är ett beteende som avviker från vänskapsteorin. Enligt vänskapsteorin behöver vi inte vara vänner med våra vänners vänner. Undersökningens slutsats är att alla intervjupersonerna upplever att deras vänskapsrelationer på Facebook inte har förändrats eller har möjligtvis blivit bättre. Det är tydligt att man upplever att Facebook underlättar kommunikation med vänner. Man har känslan av att ha sina vänner nära hela tiden pga. Facebook. Men sina bästa vänner kontaktar man ofta på ett annat sätt, dvs. via telefon eller träffar.

This report provides a new theoretical measure for the nonlocality of an arbitrary three-qubit pure state system similar to the method used to describe tripartite entanglement, resulting in a concept referred to as residual nonlocality, η. This report also investigates the special cases that can be encountered when using η. This method assigns a numerical value between 0 and 1 in order to indicate the degree of nonlocality between three-qubits. It was discovered that η has the characteristic of being consistently larger or equal to the value found for the residual entanglement which can provide further insights regarding the relation between nonlocality and entanglement. / I rapporten föreslås och analyseras ett nytt teoretisk mått för ickelokalitet hos tre-kvantbitsystem på ett liknande sätt till metoden som används för tredelad sammanflätningar. Detta ger en koncept som vi har valt att benämna residual ickelokalitet η. Rapporten undersöker också specialfall som kan påträffas när man använder η. Metoden som läggs fram i rapporten ger ett numeriskt värde mellan 0 och 1 för att visa graden av ickelokalitet mellan kvantbitarna. Vår undersökning visar att η kommer under alla sammanhang vara större eller lika med den graden av tredelad sammanflätning i samma system vilket kan ge en bättre förståelse av relationen mellan sammanflätning och ickelokalitet.

Kapaciteter kan vara till stor nytta, bland annat då partiella differentialekvationer ska lösas. Kapaciteter är dock i många fall väldigt svåra att beräkna exakt, speciellt i viktade rum. Vad som istället kan göras är att försöka uppskatta kapaciteterna, vilket för ringar runt en fix punkt kan utföras med hjälp av fyra olika exponentmängder, \underline{Q}_0, \underline{S}_0, \overline{S}_0 och \overline{Q}_0, som beskriver hur vikten beter sig i närheten av denna punkt och i viss mån ger rummets lokala dimension. För att kunna dra nytta av exponentmängderna är det bra att veta vilka kombinationer av dessa som kan förekomma. För att få fram nya kombinationer använder vi olika sätt att mäta volym av klot med varierande radier. Dessa mått är definierade genom olika vikter. Det har tidigare funnits ett fåtal exempel på hur olika kombinationer av exponentmängderna kan se ut. Variationerna består av hur avstånden är i förhållande till varandra och om ändpunkterna tillhör mängderna eller inte. I denna rapport har vi tagit fram ytterligare fem nya kombinationer av mängderna, bland annat en där \underline{Q}_0 är öppen. / Capacities can be of great benefit, for instance when solving partial differential equations. In most cases, capacities can be difficult to calculate exactly, in particular on weighted spaces. In these cases, it can be sufficient with an estimation of the capacity instead. For annuli around a given point, the estimation can be done using four exponent sets \underline{Q}_0, \underline{S}_0, \overline{S}_0 and \overline{Q}_0, which describe how the weight behaves in a neighbourhood of that point and in some sense define the local dimension of the space. To be able to use the exponent sets, it is useful to know which combinations of them can exist. For this we use various measures, which are a way to measure volumes of balls with varying radii in Rn. These measures are defined by different weights. Earlier, there existed a few examples giving different combinations of exponent sets. The variations consist in their relationship to each other and if their endpoints belong to the set or not. In this thesis we present five new combinations of the exponent sets, amongst them one where \underline{Q}_0 is open.