Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som händer med vänskap på Facebook. En utgångspunkt i undersökningen är presentation av relevanta teorier om vänskap som jämförs med resultat av intervjuer med fem personer som är Facebookanvändare. Semistrukturerade intervjuer används som en kvalitativ ansats för att genomföra undersökningen. Undersökningens teoriunderlag består bl.a. utav redogörelsen av teorier om vänskap, ”aktivitetsfokus”, mångfalden av vänskap, vänskapsmekanismer, samt nätverk, organisation och partiell organisation. Facebook är ett snabbt växande socialt medium med fler än 500 miljoner registrerade användare över hela världen. Det intressanta är om vänskapens innehåll och mening förblir samma som vi upplevde det innan Facebook. Präglar Facebook som en social nätgemenskap våra vänskapsrelationer idag? Det är svårt att definiera vänskap. Intervjuerna har visat att vi fortfarande tänker på våra bästa vänner som de som alltid finns där när man behöver dem. En vänskap är sann, äkta, verklig och riktig. Enligt intervjuresultat ser man att alla vänner på Facebookvänskapslistor inte kan kallas för vänner egentligen. De är uppdelade i följande grupper som bekanta, ”yttre bekanta”, kollegor, släkt och gamla klasskompisar t ex. Man kan få nya vänner på Facebook, men då handlar det om ett gemensamt intresse eller en aktivitet som är substansen till den nya vänskapsrelationen. Undersökningens resultat har visat att man ofta blir vän på Facebook även med t ex sina vänners vänner. Detta är ett beteende som avviker från vänskapsteorin. Enligt vänskapsteorin behöver vi inte vara vänner med våra vänners vänner. Undersökningens slutsats är att alla intervjupersonerna upplever att deras vänskapsrelationer på Facebook inte har förändrats eller har möjligtvis blivit bättre. Det är tydligt att man upplever att Facebook underlättar kommunikation med vänner. Man har känslan av att ha sina vänner nära hela tiden pga. Facebook. Men sina bästa vänner kontaktar man ofta på ett annat sätt, dvs. via telefon eller träffar.