<p>Mitt examensarbete var ett uppdrag från Hälsohuset i Båstad som ville skapa en helande trädgård och få ett designförslag på en sådan. Hälsohusets nuvarande arbete med friskvård som meditationer, samtalsterapi och vanliga läkarundersökningar m.m. bedrivs inomhus. Målgruppen som besöker Hälsohuset är bred men alla har sin hälsa som fokus. Hälsohuset vill komplettera med utomhusverksamhet genom att anlägga en helande trädgård som kan erbjuda klienterna möjligheten att vistas i en restorativ utemiljö under besöken.</p><p>  Arbetet har skrivits som en processbeskrivning där syftet är att man ska kunna följa hela arbetets framskridande. Mina frågeställningar inför detta arbete var; Vad kan Hälsohuset vinna på att ha en del av sin verksamhet utomhus? Vilka är de viktigaste restorativa kvalitéer för målgruppen i Hälsohuset trädgård? För att besvara dessa frågor utfördes en litteraturgenomgång inom ämnesområdet natur och hälsa för att belysa hur utemiljöer kan främja vår hälsa. Att naturen har en positiv påverkan på människan allmänt finns det idag belägg för i forskningen. Det finns även teorier som säger att sjuka individer rehabiliteras snabbare om de får vistas i naturen. Man har kunnat fastställa vad som utgör och vad en helande plats bör ha för innehåll.</p><p> Utifrån de fakta litteraturgenomgången gav kunde arbetets frågeställningar besvaras. Vinsterna av utomhusverksamhet för Hälsohuset presenteras utifrån mina egna slutsatser samt vilka de viktigaste restorativa kvalitéer för målgruppen är i Hälsohuset trädgård?</p><p> Inför utformningen av den helande trädgården gjordes observationer, intervjuer och en inventeringsanalys av trädgården och dess omgivningar. Jag planerade utformningen utifrån svaret på min frågeställning om vilka restorativa trädgårdskvalitéer som är viktigast för Hälsohusets målgrupp. Jag tog även fasta på det fakta som min litteratursökning gav. I design förslaget till beställaren lyfter jag fram kvalitéer i trädgården som redan finns och det som behöver anläggas så att trädgården kan nyttjas utifrån sitt syfte vilket är att kunna använda utemiljön och bedriva olika behandlingar och aktiviteter där. Jag beskriver trädgårdens delar, mina val och visar en illustrationsplan och en planteringsplan med växtlista. Egna idéer om trädgårdens utformning och anläggning presenteras i slutet av arbetet.  </p>

Mitt examensarbete var ett uppdrag från Hälsohuset i Båstad som ville skapa en helande trädgård och få ett designförslag på en sådan. Hälsohusets nuvarande arbete med friskvård som meditationer, samtalsterapi och vanliga läkarundersökningar m.m. bedrivs inomhus. Målgruppen som besöker Hälsohuset är bred men alla har sin hälsa som fokus. Hälsohuset vill komplettera med utomhusverksamhet genom att anlägga en helande trädgård som kan erbjuda klienterna möjligheten att vistas i en restorativ utemiljö under besöken.   Arbetet har skrivits som en processbeskrivning där syftet är att man ska kunna följa hela arbetets framskridande. Mina frågeställningar inför detta arbete var; Vad kan Hälsohuset vinna på att ha en del av sin verksamhet utomhus? Vilka är de viktigaste restorativa kvalitéer för målgruppen i Hälsohuset trädgård? För att besvara dessa frågor utfördes en litteraturgenomgång inom ämnesområdet natur och hälsa för att belysa hur utemiljöer kan främja vår hälsa. Att naturen har en positiv påverkan på människan allmänt finns det idag belägg för i forskningen. Det finns även teorier som säger att sjuka individer rehabiliteras snabbare om de får vistas i naturen. Man har kunnat fastställa vad som utgör och vad en helande plats bör ha för innehåll.  Utifrån de fakta litteraturgenomgången gav kunde arbetets frågeställningar besvaras. Vinsterna av utomhusverksamhet för Hälsohuset presenteras utifrån mina egna slutsatser samt vilka de viktigaste restorativa kvalitéer för målgruppen är i Hälsohuset trädgård?  Inför utformningen av den helande trädgården gjordes observationer, intervjuer och en inventeringsanalys av trädgården och dess omgivningar. Jag planerade utformningen utifrån svaret på min frågeställning om vilka restorativa trädgårdskvalitéer som är viktigast för Hälsohusets målgrupp. Jag tog även fasta på det fakta som min litteratursökning gav. I design förslaget till beställaren lyfter jag fram kvalitéer i trädgården som redan finns och det som behöver anläggas så att trädgården kan nyttjas utifrån sitt syfte vilket är att kunna använda utemiljön och bedriva olika behandlingar och aktiviteter där. Jag beskriver trädgårdens delar, mina val och visar en illustrationsplan och en planteringsplan med växtlista. Egna idéer om trädgårdens utformning och anläggning presenteras i slutet av arbetet.

Thousands of years ago in Ancient Mesopotamia there was an abundant Pantheon of gods and goddesses. Circa 3000–2300 B.C.E, separate cults started to form relating to two of these goddesses: Ninisina and Gula. They were quite similar, both associated with healing, as were several other goddesses in the area. Over time they all fused, and their names disappeared one by one, until one remained; Gula. Scholars of today often tend to see them all as one type of goddess, their names interchangeable. This essay researches Ninisina and Gula, and the intention is to see if they truly are the “same”. A number of hymns and healing spells are analysed and used to compare the goddesses. This comparison is based on three themes; “Healing”, “Praise” and “Prayer &amp; Intention”, and finds that indeed the manner of their healing and their characters differ. The essay also discusses how central their roles as healers are. It is shown that even though healing is always mentioned in every chosen text, other traits are often emphasised more.

I Markus 11:23-24 finns ett uttalande från Jesus: Sannerligen, om någon säger till berget här: Upp och kasta dig i havet! och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror att det skall gå som han säger, då blir det så. Därför säger jag er: tro att ni skall få allt det ni ber om i er bön, då blir det så. Ska man tolka dessa ord bokstavligt, eller som ett löfte eller en utmaning? Om bönesvaret uteblir, vad gör det med människans tro respektive tvivel, med hennes tillit till Bibeln eller till Jesus? I denna uppsats studerar jag exempel på hur man genom tiderna tänkt kring tro, bön och bönesvar utifrån Mark 11:20-25. Jag har valt att studera bibelvetenskapliga, framgångsteologiska och pentekostala tolkningar av Mark 11:20-25.  Kortfattat kan man säga att bibelvetenskapen lyfter fram det historiska och det litterära perspektivet kring hur Markustexten lästes och tolkades då det skrevs. Det pentekostala perspektivet ser Markus 11:20-25 som en viktig bibeltext då den lyfter fram Guds allmakt, medan det framgångsteologiska perspektivet poängterar den böneundervisning och den s.k. ”trons formel” som de menar att Mark 11:20-25 lyfter fram. I uppsatsen studeras hur skillnader i de olika traditionernas bibelsyn påverkar tolkningen av vald bibeltext.

<p>Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur trollformler kan överleva flera århundraden. Jag har studerat en formel som botar vrickning eller brott på ben och bygger på ett muntligt berättande. För vidare resultat har jag tagit med historiska skeenden för att kunna se vad som har påverkat dess överlevnad. Jag har även tittat på ritualerna och magin kring boteformeln. Dessutom ifrågasatte jag om besvärjelsen var en magisk eller en religiös handling. Då det finns likheter med andra traditioner som vi för vidare idag för att lättare förstå, t.ex. att man ska spotta tre gånger när en svart katt korsar vägen eller att inte lägga nycklarna på bordet eller att gå under en stege vilket betyder otur. Med hjälp av nedteckningar av boteformeln och andra efterforskningar inom området har jag kommit fram till ett gott resultat. Det sociala och kulturella ligger till grund för att besvärjelsen ska överleva. Vilket kryddas med ett hemlighetsmakeri kring botandet som fångar mångas intresse med sin spänning. Det är en tradition som är förankrad, vilket gör att trollformeln förs vidare.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att göra en jämförelse mellan två olika healingmetoder som förekommer inom den så kallade neoshamanismen och i New Age sammanhang. I min undersökning som handlar om shamansk healing och reikihealing i dagens Gästrikland har jag intervjuat två utövare av dessa metoder.</p><p>Mina   frågeställningar är:</p><ul><li>Vad menas med healing för de båda informanterna?</li><li>Vilka kan utöva dessa metoder enligt dem?</li><li>Vilka hjälpmedel använder man sig av och finns det någon form av andekontakt?</li><li>Vilka är i behov av healing enligt dem?</li><li>Varför uppstår sjukdom och kan man bota med hjälp av healing?</li><li>Vilken världsbild och människosyn har man?</li><li>Vilka skillnader och likheter finns det mellan de båda personernas syn på healing?</li></ul>

<p>Syftet med studien av denna New Age grupp var att behandla begreppet helhet. Den allmänna frågeställningen var hur detta helhetsbegrepp skapades. I en mer avgränsad frågeställning blev utgångspunkten erfarenhet, kunskap och insikt och på vilket sätt detta skapade en koppling mellan den immateriella och materiella världen. I det undersökta materialet ingick litterära källor för bakgrund och referens, men studien grundar sig på intervjumaterial som dock inte presenteras i sin helhet.</p><p>Materialet har delats upp i tre kategorier som kan spegla synen på den immateriella och den materiella delen av respektive uppfattning, till detta har även ett etiskt perspektiv infogats, detta för att möjliggöra studiet av de faktorer som påverkar sambandet mellan den immateriella och materiella världen.</p><p>Resultatet av studien visar att reinkarnationsidén var en bärande faktor, där en orientering kring begreppen erfarenhet, kunskap och insikt hade en avgörande betydelse för reinkarnationstanken, vilket även skapade en sammanlänkning av den materiella och immateriella världen. Dessa begrepp var centrala element i skapandet av den helhetssyn man har på tillvaron.</p>

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur trollformler kan överleva flera århundraden. Jag har studerat en formel som botar vrickning eller brott på ben och bygger på ett muntligt berättande. För vidare resultat har jag tagit med historiska skeenden för att kunna se vad som har påverkat dess överlevnad. Jag har även tittat på ritualerna och magin kring boteformeln. Dessutom ifrågasatte jag om besvärjelsen var en magisk eller en religiös handling. Då det finns likheter med andra traditioner som vi för vidare idag för att lättare förstå, t.ex. att man ska spotta tre gånger när en svart katt korsar vägen eller att inte lägga nycklarna på bordet eller att gå under en stege vilket betyder otur. Med hjälp av nedteckningar av boteformeln och andra efterforskningar inom området har jag kommit fram till ett gott resultat. Det sociala och kulturella ligger till grund för att besvärjelsen ska överleva. Vilket kryddas med ett hemlighetsmakeri kring botandet som fångar mångas intresse med sin spänning. Det är en tradition som är förankrad, vilket gör att trollformeln förs vidare.

Syftet med studien av denna New Age grupp var att behandla begreppet helhet. Den allmänna frågeställningen var hur detta helhetsbegrepp skapades. I en mer avgränsad frågeställning blev utgångspunkten erfarenhet, kunskap och insikt och på vilket sätt detta skapade en koppling mellan den immateriella och materiella världen. I det undersökta materialet ingick litterära källor för bakgrund och referens, men studien grundar sig på intervjumaterial som dock inte presenteras i sin helhet. Materialet har delats upp i tre kategorier som kan spegla synen på den immateriella och den materiella delen av respektive uppfattning, till detta har även ett etiskt perspektiv infogats, detta för att möjliggöra studiet av de faktorer som påverkar sambandet mellan den immateriella och materiella världen. Resultatet av studien visar att reinkarnationsidén var en bärande faktor, där en orientering kring begreppen erfarenhet, kunskap och insikt hade en avgörande betydelse för reinkarnationstanken, vilket även skapade en sammanlänkning av den materiella och immateriella världen. Dessa begrepp var centrala element i skapandet av den helhetssyn man har på tillvaron.

Syftet med den här uppsatsen är att göra en jämförelse mellan två olika healingmetoder som förekommer inom den så kallade neoshamanismen och i New Age sammanhang. I min undersökning som handlar om shamansk healing och reikihealing i dagens Gästrikland har jag intervjuat två utövare av dessa metoder. Mina   frågeställningar är: Vad menas med healing för de båda informanterna? Vilka kan utöva dessa metoder enligt dem? Vilka hjälpmedel använder man sig av och finns det någon form av andekontakt? Vilka är i behov av healing enligt dem? Varför uppstår sjukdom och kan man bota med hjälp av healing? Vilken världsbild och människosyn har man? Vilka skillnader och likheter finns det mellan de båda personernas syn på healing?