This research investigates the shadow aspects of neoshamanic practice heuristically and phenomenologically using experiential workshops, image work and interviews. Neoshamanism, which is growing in popularity throughout Australia and the West, involves intentionally entering into Shamanic States of Consciousness (SSC) for the purposes of psycho-spiritual healing. According to neoshamans these SSC experiences are available to all. The research asks how neoshamanic practitioners understand their journeys into SSC, what the areas of commonality and difference between neoshamanic practitioners' experiences of SSC are, how image making in a workshop setting assists in revealing shadow manifestations, and what lasting effect shadow work and neoshamanic practice has in the practitioners lives? The study explores the lived experiences of seven participants – myself included – who engaged in a series of three experiential weekend workshops using neoshamanic practices and expressive arts. It consists of three main processes: the workshops, a series of semi-structured interviews over nine months with each participant, and individual journals used to record participant thoughts, feelings and images. The research is situated within the participants’ and researcher’s lives, rather than on the periphery. The participants' journeys suggest that the SSC is an accessible and consistent phenomenon and is remarkably safe if approached within a positive environment. It is not a panacea for negativity nor a balm for shadow feelings of unworthiness; indeed the shadow work proved to be uncomfortable and disquieting for the ego. Neoshamanic practice is perhaps best understood as the soul's journey, providing a platform for soul recovery and living a life of authenticity. / Doctor of Philosophy (PhD)

No description available.

Sammanfattning: Shamanism har ständigt varit ett populärt ämne att studera, där bland annat problem med shamanism-begreppet har lyfts fram av en rad olika forskare. Shamanism har i de flesta fall definierats som religion, trots att omfattande forskning har belyst det utspridda motståndet till definitionen bland utövare i västvärlden. Studien har undersökt likheter och skillnader mellan utövare av shamanism i nutida Sverige, vad gäller åsikter, praktik och definierande. Den har byggt på en kvalitativ analys av semistrukturerade intervjuer med sex utövare som även har varit verksamma inom shamanism. Studien har påvisat att motståndet till att definiera shamanism som religion existerar bland dessa utövare. Religion har beskrivits som något organiserat med läror och regler, medan shamanism har beskrivits som något fritt, där praktik, värderingar och trosuppfattningar har varierat bland utövare. Debatten kring shamanism-begreppets eventuella problem har även förekommit inom shamanska kretsar och det har existerat skilda meningar bland utövare, likväl som det har existerat skilda meningar bland forskare.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att göra en jämförelse mellan två olika healingmetoder som förekommer inom den så kallade neoshamanismen och i New Age sammanhang. I min undersökning som handlar om shamansk healing och reikihealing i dagens Gästrikland har jag intervjuat två utövare av dessa metoder.</p><p>Mina   frågeställningar är:</p><ul><li>Vad menas med healing för de båda informanterna?</li><li>Vilka kan utöva dessa metoder enligt dem?</li><li>Vilka hjälpmedel använder man sig av och finns det någon form av andekontakt?</li><li>Vilka är i behov av healing enligt dem?</li><li>Varför uppstår sjukdom och kan man bota med hjälp av healing?</li><li>Vilken världsbild och människosyn har man?</li><li>Vilka skillnader och likheter finns det mellan de båda personernas syn på healing?</li></ul>

Syftet med den här uppsatsen är att göra en jämförelse mellan två olika healingmetoder som förekommer inom den så kallade neoshamanismen och i New Age sammanhang. I min undersökning som handlar om shamansk healing och reikihealing i dagens Gästrikland har jag intervjuat två utövare av dessa metoder. Mina   frågeställningar är: Vad menas med healing för de båda informanterna? Vilka kan utöva dessa metoder enligt dem? Vilka hjälpmedel använder man sig av och finns det någon form av andekontakt? Vilka är i behov av healing enligt dem? Varför uppstår sjukdom och kan man bota med hjälp av healing? Vilken världsbild och människosyn har man? Vilka skillnader och likheter finns det mellan de båda personernas syn på healing?

Author's name: Magdalena Hošková School: Charles University in Prague, Faculty of Arts Department: Institute of Linguistics and Finno-Ugric Studies Title: Spells as a Part of Finnish Folklore Supervisor: Mgr. Jan Dlask, Ph.D. Number of pages: 77 Key words: spell, Finnish spells, Finnish folklore, Kalevala, Finnish mythology, tietäjä, shaman, prayer, healing magic, homoeopathic magic, John Abercromby, James Frazer, neoshamanism, neopaganism This thesis deals with spells as a part of Finnish folklore. It depicts the circumstances of the spells' genesis, as well as their structural features and different purposes of their use. It is considered that most spells were created during the era of late paganism and early Christianity. This is true not only of Finland but also of Europe in general. The thesis also analyses the role of the shaman as the spiritual leader of Finnish people living in the era before the spells' creation and thereafter analyses the role of the shaman's successor: the tietäjä, the charmer who created spells and used them to help people in his community. So the tietäjä used his spells for the same purpose as his predecessor, the shaman, used trance states, which he entered via drumming, chanting and dancing. In the trance state, he talked to animal spirits and ancestors' spirits and...