Studiens syfte är att undersöka hur tidigare religionsforskare har analyserat, tolkat och beskrivit fornskandinavisk völva respektive samisk nåjd, utifrån ett forskningshistoriskt respektive ett genusvetenskapligt perspektiv, med fokus på likheter och skillnader i deras religiösa verksamheter, om de baserat sina tolkningar vid låne- eller arvsteori, samt deras tolkningar av funktionärernas genusaspekter. Studien bygger på Håkan Rydvings framförda låne- och arvsteorier, och hur tidigare religionsforskning använt sig av dessa för att studera völvan och nåjden. Resultatet visar att de studerade religionsforskarna baserat sin respektive forskning på låneteorin, men skiljer sig åt i sin framställning av völvan och nåjdens likheter och skillnader, och dess genusaspekter. Den skillnad i hur funktionärerna framställs bygger på forskarnas skilda perspektiv, exempelvis Sundqvist vars analys bygger på samhällskontexter.

Sammanfattning: Shamanism har ständigt varit ett populärt ämne att studera, där bland annat problem med shamanism-begreppet har lyfts fram av en rad olika forskare. Shamanism har i de flesta fall definierats som religion, trots att omfattande forskning har belyst det utspridda motståndet till definitionen bland utövare i västvärlden. Studien har undersökt likheter och skillnader mellan utövare av shamanism i nutida Sverige, vad gäller åsikter, praktik och definierande. Den har byggt på en kvalitativ analys av semistrukturerade intervjuer med sex utövare som även har varit verksamma inom shamanism. Studien har påvisat att motståndet till att definiera shamanism som religion existerar bland dessa utövare. Religion har beskrivits som något organiserat med läror och regler, medan shamanism har beskrivits som något fritt, där praktik, värderingar och trosuppfattningar har varierat bland utövare. Debatten kring shamanism-begreppets eventuella problem har även förekommit inom shamanska kretsar och det har existerat skilda meningar bland utövare, likväl som det har existerat skilda meningar bland forskare.

Tyr – A historical and comparative study of configurations and formations connected to the Old Norse god Tyr. Klas af Edholm   This thesis has two aims. One is a discussion of the history of the study of Old Norse religion and related aspects, centered on how general tendencies within the area of research have affected the interpretations of the god *Tīwaz/Tyr. Thereby, it treats a selection of influential trends of interpretation, and a selection of prominent scholars of the field. The second aim is an empirical and comparative analysis of the Old Norse source material and, to some degree, the continental Germanic, the Baltic, and the other Indo-European material. Tyr has been interpreted according to trends of research in the field; the mythological character has been used as a projection screen of the theories. Already from the beginning, Tyr was interpreted as a sky god; connected to this was the conception of an original high god. The interpretations of Tyr as a sun god, sky god, and/or law god are close related to this high god conception. These interpretations of the god Tyr has built their arguments upon the etymological connection to Indo-European words for ‘heaven, celestial’ and ‘god’, but they have not taken enough consideration of the Old Norse sources. Georges Dumézil interpreted Tyr, according to his système tripartite, as a law god. This understanding of the god has been widely adopted, but cannot be confirmed; the Old Norse material only speaks of Tyr as a war god. The comparative Indo-European etymological material indicates that his function as sky god is archaic, while the martial traits shared with the continental Germanic and Celtic counterparts prove that this characteristic must have evolved early. Tyr (or rather his predecessor *Tīwaz) lost his celestial traits and became an unmitigated war god, and as such we perceive him in the Old Norse religion.