Denna studie vill undersöka om koloniala strukturer genomsyrar den senaste i raden av Star Trek-serierna, Enterprise. Med utgångspunkt i äldre forskning om just koloniala strukturer i Star Trek kommer en jämförelse göras om Enterprise först och främst har dessa strukturer och om så är fallet, göra en jämförelse med de andra serierna. Det postkoloniala forskningsfältet tillsammans med ett strukturalistiskt och post-strukturalistiskt tillvägagångssätt som innefattar semiotik och diskursanalys används för att kunna peka på hur de koloniala strukturerna genomsyrar serien. Analysen, som bland annat innefattar besättningens inbördes hierarki, hur andra främmande raser ser ut och vilka egenskaper de har och hur mötet går till med andra kulturer, visar att de koloniala strukturerna fortfarande genomsyrar Star Trek. Enterprise skiljer sig dock från de äldre serierna på ett sådant sätt att det koloniala tar mindre plats, bland annat seriens handling och även hur alla besättningsmedlemmar är med och skapar seriens handling.

Syftet med uppsatsen är att visa på likheten mellan Dan Browns The Da Vinci Code och sagans struktur, aktörer och handling, samt att påvisa romanens didaktiska möjligheter. Utifrån Vladimir Propps sagoteori och Northrop Fryes arketyper och historiska kategorisering samt ett studium av populärromanens likheter med sagan utifrån Ulla Lundqvists undersökning görs en strukturalistisk analys. Vidare har en mindre enkätundersökning gjorts för att skapa en uppfattning om hur en grupp elever på en gymnasieskolan uppfattat romanens didaktiska möjligheter. Resultatet visar att The Da Vinci Code innehåller sagans struktur, med endast några få avvikelser från den kronologiska ordningen, samt att romanens aktörer överrensstämmer med Propps teori och Fryes arketyper. Handlingen uppvisar tydliga inslag från sagan, och överrensstämmer med de sagoelement som Lundqvists undersökning visar, så som exempelvis dualism, magi, i överförd bemärkelse, och ett lyckligt slut. Den didaktiska undersökningen visar att eleverna uppfattar att romanen, trots kritiken kring dess fiktion, kan bidra till att ge kunskaper i ämnen som historia, religion och språk.

Äldres ensamhet ses som ett vanligt förekommande problem i samhället idag och får utrymme i både media, forskning och i det allmänna talet. Hur utbredd är ensamheten och vad förklarar den subjektiva ensamheten hos äldre personer? Här undersöks äldres ensamhet ur ett makroperspektiv med syftet att studera vad som påverkar upplevelser av ensamhet hos äldre personer. Ett strukturfunktionalistiskt konsensusperspektiv ligger som teoretisk bakgrund. Det rör sig om en registerstudie då materialet som används är insamlat inom ramen för GERDA, en gränsöverskridande gerontologisk regional databas som samlar in empiriskt material om äldre och äldres levnadsvillkor. Svaren ges via enkäter som skickats ut till 65-70-75-80- och 85-åringar bosatta i Västerbotten. Metoden har en primärts kvantitativ ansats och de analyser som utförs är bivariata och multivariata sambandsanalyser. Även MCA-analys förekommer, en regressionsliknande analys, i förhoppning om att åstadkomma kausal inferens. Resultaten visar att ensamboende har störst effekt på den subjektiva ensamheten. De respondenter som uppger att de bor ensam löper högre risk för att uppleva ensamhet än de som bor med någon. Även utsatthet för ålderism ökar risken för upplevd ensamhet på äldre dagar. Ålder och kön har ingen nämnvärd effekt på den upplevda ensamheten hos äldre. Viktiga slutsatser är att kronologisk ålder inte påverkar ensamheten. Det samband som visas mellan ålder och ensamhet, uppdagas vara ett skensamband efter kontroll för andra variabler. Ett ensamboende som karaktäriseras av ofrivillighet har störst effekt på den upplevda ensamheten. I analys dras slutsatsen att det kollektiva medvetande som existerar i samhället kan påverka ensamhet hos en individ, genom att problematisera ensamboende och vidmakthålla diskurser vari ett det råder ett eländesperspektiv på äldre och åldrande.

No description available.

I detta examensarbete undersöks stadsplanen och de byggda strukturerna i Skärholmen centrum. Med utgångspunkt i planens och platsens karaktärsdrag, syftar detta förslag till att skapa nya rörelser genom stadslandskapet och att utveckla platsens program med bostäder, arbetsplatser och rekreationsytor. Skärholmen är ett modernistiskt köpcentrum i sydvästra Stockholm, ett område som nu är föremål för bostadsförtätning och storskaliga infrastrukturella projekt. Sedan centrumet invigdes i slutet av 1960-talet har få förändringar gjorts i planen, med undantag från att två av huvudgatorna överglasats och omvandlats till en inomhusgalleria. Bortsett från det mycket välbesökta Skärholmstorget vid tunnelbanan, finns få fungerande offentliga utomhusrum. I öster domineras centrumet av ett stort parkeringshus. Mitt förslag går ut på att öppna upp delar av gallerian och skapa kopplingar mellan parkeringen, centrumet och det omgivande landskapet. Genom att lägga till nya bostadskvarter och ge befintliga byggnader nya funktioner, kan Skärholmens centrum bli en stadskärna som lever även efter att butikerna har stängt kl. 20. / This thesis investigates the urban fabric and built structures of Skärholmen Centrum. By preserving the existing characteristics of the plan, this proposal aims to create new movements through the city landscape and to develop its program with housing, workplaces and recreational spaces. Skärholmen is a modernist commercial center in south west Stockholm, an area now subject to large scale infrastructure projects and housing densification. Since the center was built in the late 1960s, the city plan has undergone few changes, with exception from the transformation of two of the main streets into an indoor galleria. Apart from the lively main square by the subway entrance, there are few well functioning public outdoor spaces. A multi-storey car park dominates the east part of the center. My proposal is to open up parts of the shopping mall and to create new connections between the car park, the center and the  surrounding landscape. By adding new housing blocks and new functions to existing buildings, the city center of Skärholmen could become a living place, also after the shops closed at 20.00.

Uppsatsen analyserar ungdomsromanen Wallflower (2013) av Stephen Chbosky. Romanen är en brevroman och syftet med min analys är att undersöka hur Chbosky använder brevformen för att gestalta betydelsefull tematik i romanen. Uppsatsen har inspirerats av flera litteraturteoretiska synsätt, i huvudsak strukturalismen samt olika läsarorienterade teorier, och utifrån dessa har ett antal teoretiska verktyg valts ut. Analysen visar att brevformen är ett viktigt grepp i förmedlingen av romanens tematik. Brevromanens form erbjuder en stor frihet för författaren; en frihet som möjliggör en stil som för läsaren väldigt nära verkets handling och dess huvudkaraktärer. Den monologiska brevromanformen nyttjas för att ge plats åt den verkliga läsaren och romanens fokalisering och berättarperspektiv används bland annat för att skapa tillit till verkets protagonist.

Studiens syfte är att visa hur sociala förhållanden tematiseras i Birgitta Trotzigs roman Dykungens dotter, med fokus på uteslutningsförhållanden. Med hjälp av en strukturalistisk metod hämtad från Michel Serres avtäcker analysen närvaron av en särskild operation av grundande uteslutning inom olika samhälleliga sfärer som presenteras i romanen. Operationen betraktas i analogi med den syndabocksmekanism som René Girard teoretiserat. Det blir därmed möjligt att i det samhälle som Trotzigs roman presenterar se en hierarkisk ordning byggd på ett uteslutet element, ett som förkroppsligas i bland annat den växande kroppen, den trängtande sexualiteten, den kringdrivande befolkningen och dylandets levande oordning.

Denna studie undersöker det språkhistoriska momentet i läroböcker för kursen Svenska 3. Studiens syfte är att undersöka vilka språkliga teorier som förkommer i tre utvalda läroböcker för kursen samt vilken sanningsmodalitet som språkliga förändringar framställs med. Undersökningen visar att det främst är teorierna komparativ grammatik och sociolingvistik som tydligt går att urskilja i läroböcker för kursen Svenska 3. Övriga språkliga teorier som generativ grammatik, junggrammatik och strukturalism går att urskilja men kräver vidare tolkningsramar för att motivera dess förekomst i läroböckerna. Undersökningen visar även att äldre epoker i språkhistoria till stor del framställs med större säkerhet och sanningsmodalitet än senare språkliga epoker.

The purpose of this master's thesis is to contribute with knowledge about how elementary school principals interpret of the School Act chapter 2, section 36§, which states that students in primary school, primary special school, special school, Sami school, upper secondary school and upper secondary special school must have access to school libraries. It explores the school principals perceptions of how the school library contribute to the education structure of their school in general and how their interpretation of the law impacts how the library operation is designed. This study is based on semi-structured interviews with five primary school principals and two school librarians, four observations of school libraries and one survey. The theoretical framework of the study is based on Anthony Gidden's structuring theory, which is used to explain how the principals' interpretation space regarding the School Act 2, chapter 36§ affects their school library operation. The results show that the phrasing of the Education Act in Chapter 2, Section 36§ is interpreted differently by the primary school principals participating in this study. The different ways in which the law is interpretated also reflects in the design of the physical premises which were observed in the study. The results of this study show that primary school principals' interpretations of the School Act and their perceptions of the school library influence how school library operations are designed.

Vetandets gräns är en epistemologisk fråga om vilken kunskap människan kan få och ha om allt runt omkring oss. Alla dessa ting som finns omkring oss, men även se på självet1 som objekt. Immanuel Kant skriver om kunskapens gräns i sin bok Kritik av det rena förnuftet och den 1400-tals Juris doktorn Nicolaus Cusanus2 skriver även han om vår vetandets gräns i sin bok ”Gudsseendet”.Det uppsatsen vill söka efter hos Kant och Cusanus är om människans tänkande har någon gräns. Det studiet söker är en större kunskap om vårt egna tänkande, vilket visar på en större kunskap om vår inre värld. ”Den primära världen” som påverkar allt handlande som människan gör i ”den sekundära världen”. Relevansen med detta studium är att människan kan få en mer detaljerad och fördjupad syn på människans tänkandes gränser.Under hela mitt vuxna liv har jag burit på frågan ”varför gör jag det jag gör?”. Under mitt första år som teologistuderande fick jag höra att Immanuel Kant anser att människan inte kan tänka utan tid och rum. Min naturliga reaktion blev att fråga, ”varför inte det?” och fick till svar att ”Det går men det är svårt”. Sedan den dagen har denna tanke varit ämne för reflektion.Detta studium vill se om det kan finna den bortre gräns som människans tänkande har, sin egna förståelse om sig själv och i slutändan kanske få en större kunskap om vad det är att vara en människa i denna tid och rum.