Stemming from my own fixation on trying to understand the actions, decisions and thought processes of those around me my work explores the difference between internal and external lives. I construct “brain spaces”; whether my own or someone else’s I strive to understand the decisions they have made and the stories we are a part of. I combine thoughts, feeling and sentiments which I have collected over my life to make objects that act as intermediaries, allowing others to imagine stepping into a mind other than their own. I attempt to bring the landscape of the mind into the physical plane, and to cross the impassable threshold between what is inside and outside of the psyche.

Uppsatsen analyserar ungdomsromanen Wallflower (2013) av Stephen Chbosky. Romanen är en brevroman och syftet med min analys är att undersöka hur Chbosky använder brevformen för att gestalta betydelsefull tematik i romanen. Uppsatsen har inspirerats av flera litteraturteoretiska synsätt, i huvudsak strukturalismen samt olika läsarorienterade teorier, och utifrån dessa har ett antal teoretiska verktyg valts ut. Analysen visar att brevformen är ett viktigt grepp i förmedlingen av romanens tematik. Brevromanens form erbjuder en stor frihet för författaren; en frihet som möjliggör en stil som för läsaren väldigt nära verkets handling och dess huvudkaraktärer. Den monologiska brevromanformen nyttjas för att ge plats åt den verkliga läsaren och romanens fokalisering och berättarperspektiv används bland annat för att skapa tillit till verkets protagonist.

Denna uppsats är en receptionsstudie med inriktning på hur åskådare uppfattar gestaltningen av psykisk ohälsa i filmen The Perks of Being a Wallflower. För att nå fram till svaret på detta undersöktes hur respondenterna upplevde gestaltningen av den psykiska ohälsa som finns i filmen. Vi jämförde två olika respondentgruppers uppfattning, en grupp med professionell bakgrund inom psykisk ohälsa samt en grupp studenter. För att få svar på dessa frågor anordnades filmvisningar där respondenterna svarade på en enkät med frågor relaterade till filmen efter att ha sett på den. Olika teorier har applicerats för att analysera svaren, bland annat Eders forskning om gestaltning av depression och Plantingas och Smiths forskning kring hur karaktärer skapar en viss känsla hos åskådaren. Det vi kom fram till i slutsatsen var att alla respondenterna ansåg att gestaltningen av psykisk ohälsa utfördes på ett trovärdigt sätt, men på olika sätt. Studenterna fokuserade generellt sett mer på filmiska hjälpmedel, såsom skådespel och musik. Kuratorerna fokuserade mer på hur karaktärerna gestaltades, vilket många av studenterna också fokuserade på. Studenterna ansåg att karaktärerna skapade känslan av ensamhet, kuratorerna i sin tur ansåg att karaktärerna skapade omsorgskänslor. En likhet mellan grupperna var att de fokuserade mycket på karaktärerna

Uppsatsen analyserar representationen av ensamhet i Stephen Chboskys The Perks of Being a Wallflower (1999; 2012a) genom att undersöka hur protagonisten Charlie berättar om sin ensamhet och hur berättarformerna kan möjliggöra karaktärsidentifikation samt framkalla emotioner hos publiken. Analysen utgår ifrån brevromanen där Charlies tankar förmedlas genom brevskrivande, och dess filmadaption där hans tankar primärt förmedlas genom en berättarröst. Ur båda verk analyseras och jämförs totalt fyra faser av ensamhet i narrativet för att förklara hur Charlies berättande kan skapa karaktärsidentifikation och en emotionell reaktion. Resultatet av analysen visar att de olika berättarformerna genom faserna ger upphov till emotioner beroende på hur berättandet av ensamhet gestaltas, och att filmen lättare kan skapa emotionella reaktioner än boken. Slutsatsen är att det audiovisuella mediet kan ge starkare reaktioner men att identifikationen med Charlies ensamhet ligger i mottagarens händer, då identifikation är en subjektiv upplevelse.

Den 1 juli 2021 kom det nya direktiv från Skolverket att sexualitet, samtycke och relationer (SSR) nu har en större del i skolans värdegrund. Skolverket ger inget konkret material på hur de nya direktiven ska användas i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur skönlitteratur kan utöka elevers förståelse och kunskap om SSR och detta görs genom feministisk analys ur ett maktperspektiv av Stephen Chboskys Wallflower - konsten att titta på och sedan genom en didaktisk analys med utgångspunkt i resultatet av den litterära analysen och utifrån begreppet föreställningsvärldar. Tidigare forskning visar att värdegrunden inte alltid är något svensklärare prioriterar och att i läromedel i ämnet svenska finns en brist på representation av kvinnor och nationella minoriteter. Den tidigare forskningen visar även att fantasygenren kan bidra till undervisning om värdegrundsfrågor. Den tidigare forskningen presenterar även att utbildningen om SSR kan ske genom exempelvis animationer och att detta bidrar till ökad förståelse hos eleverna. Den tidigare forskningen visar också på vikten att undervisa om texter som inkluderar flera aspekter inom SSR och att Wallflower - konsten att titta på ger läsaren en bild av exempelvis sexualitet inom SSR på ett realistiskt sätt. Resultaten i denna studie visar att i Wallflower - konsten att titta på finns det diverse händelser, karaktärer och motiv kopplat till SSR och den didaktiska analysen av det resultatet pekar på att elever kan bli påverkade av det de läser och därför lär de sig något om SSR när de läser denna roman. Eleverna kliver in i en föreställningsvärld och genom den upplevelsen påverkar skönlitteraturen dem. Denna studie visar därmed att genom att elever läser skönlitteratur som inkluderar ämnen inom SSR, kan de lära sig något om detta. Deras erfarenheter och kunskaper påverkar hur de ser på verket och skönlitteraturen ger dem en möjlighet att få lära sig om SSR genom karaktärer och händelser i verket.

This essay is a literary analysis of the childhood sexual abuse trauma in The Perks of Being a Wallflower and its possible usefulness in the EFL classroom. Previous scholarly work has lacked in discussing how abuser closeness and a female perpetrator have affected the main character Charlie’s trauma. Therefore, theories regarding female perpetrated sexual assault and betrayal trauma have been applied and it has been concluded that many of the harmful effects of these theories correspond with Charlie’s behaviours. By reading and working with the novel through critical pedagogy, which according to Antero Garcia concerns exploring what is beneath surface level, students are offered multiple ways in which they can deal with their emotions whilst improving their language skills (96). In addition, trauma-informed teaching can be used for students to understand trauma consequences, implied trauma and to prevent students being retraumatized. The epistolary format also shows students that reading and writing about one’s emotions, through bibliotherapy and scriptotherapy, can improve one’s mental health and help one feel less alone in experiencing difficult situations or emotions.

Ce mémoire de maîtrise propose une étude détaillée des répercussions sociales et psychologiques des évènements traumatiques sur le développement de l’enfant en utilisant trois Bildungsromane importants, The Catcher in the Rye de J.D. Salinger, The Outsiders de S.E. Hinton et The Perks of Being a Wallflower de Stephen Chbosky. En me basant sur les études de Cathy Caruth, Shoshana Felman, Ronald Granofsky, Dominick LaCapra, Dori Laub et Judith Lewis Herman, je démontre que les expériences traumatiques ont des effets contradictoires, mais indissociables sur l’évolution psychologique de l’enfant, à savoir de ralentir et d’accélérer le passage de l’enfance au monde adulte. J’explique que Holden Caulfield, Ponyboy Curtis et Charlie font preuve de comportements qui dévoilent la paralysie que peuvent entraîner les traumatismes psychologiques et qui peut forcer l’enfant à demeurer immature et innocent. Ensuite, j’illustre que ces mêmes expériences traumatiques, et l’acceptation de celles-ci peuvent finir par pousser l’enfant à brusquement atteindre la maturité. Ce mémoire souligne également l’importance du témoignage dans la guérison et dans l’éventuel passage de l’enfance à l’âge adulte. Considérant son omniprésence dans les romans pour jeunes adultes, le témoignage et ses ramifications seront analysés dans chaque chapitre. Au fil des trois chapitres, j’analyse chaque roman de façon indépendante, j’évalue la réaction de chaque personnage face aux expériences traumatiques et j’établis la nomenclature et les liens qui permettent une conversation entre les trois romans. Bien que les trois œuvres étudiées proposent différents modèles de réponses psychologiques aux traumatismes, chaque roman entre en dialogue avec l’autre. L’objectif de ce mémoire est donc d’offrir de nouvelles perspectives sur les trois histoires, tout en démontrant les corrélations qui les unissent et qui contribuent à la compréhension de chaque œuvre. Ainsi, ce mémoire se veut un outil pour établir une conception globale du rôle des expériences traumatiques dans la littérature pour jeunes lecteurs. / This thesis examines the psychological and social repercussions of trauma on a child’s maturation process using three landmark novels of the Bildungsroman genre, J.D. Salinger’s The Catcher in the Rye, S.E. Hinton’s The Outsiders, and Stephen Chbosky’s The Perks of Being a Wallflower. Grounding my analysis on the findings of trauma theorists Cathy Caruth, Shoshana Felman, Ronald Granofsky, and Dominick LaCapra, and psychiatrists Dori Laub and Judith Lewis Herman, I demonstrate that trauma can occupy two contradictory but inextricably linked functions in the maturation process, that of both hindering and catalyzing a child’s coming-of-age. I demonstrate that Holden Caulfield, Ponyboy Curtis, and Charlie all display behaviours that suggest the paralyzing nature of trauma and its initial ability to prevent the child from growing up. I then argue that trauma, or the acceptance of one’s traumatic past, has the potential to accelerate the maturation process. My study also highlights the importance of the testimonial process in the recovery from trauma and the character's ensuing maturity. Because of the omnipresence of testimony in young people’s literature, its ramifications and implications are explored in each chapter of this thesis. Through the use of close reading, I study each work independently, evaluate each character’s individual response to trauma, and establish the thematic vocabulary and the interlinks that allow a conversation between the three novels. Although the studied works propose different types of traumatic negotiation and response, each novel is dialogically linked with the other. This thesis offers new readings of each novel, while establishing insightful comparisons between the three works. The intent of this thesis is therefore to contribute to the assessment of each narrative and to a general understanding of the role of trauma in young people’s literature.