I detta arbete undersöks vad som händer med innehållet, berättelsen, i en dokumentärfilm om man använder sig av musik som inte är kongruent i förhållande till innehållet. Kan en glad scen ändras till sorgsen genom att använda sig av en mer dyster och sorgsen musik?

No description available.

Värderingar är naturliga i vårat samhälle och alla människor innehar dem. Ändå ärvärderingar ett svårdefinierat begrepp där synonymer som uppfattning, synsätt, åsikt, omdömeoch norm beskriver begreppet värderingar. Värderingar finns nästan överallt och de speglasäven i barnlitteraturen. Syftet med denna bilderboksanalys var att ta reda på vilka värderingarsom synliggörs i analysobjekten samt om det finns skillnader kring hur värderingar speglas iolika bilderböcker. Med hjälp av frågeställningarna ”Vilka värderingar förmedlarbilderböckerna?” och ” Finns det skillnader, beträffande hur synvinkeln ochberättarfunktionen porträtteras mellan de två normkritiska böckerna och de andra tvåböckerna?” kommer syftet att behandlas.Materialet som har utgjort analysobjekten är fyra samtida bilderböcker, varav två styckenkommer från normkritiska förlag. Analysmetoden för undersökningen är narratologisk, vilketinnebär att bilderbokens struktur och berättarteknik har analyserats. Uppsatsen har även ettkomparativt inslag på grund av att en utav frågeställningarna påvisar skillnader mellan olikabilderböcker. Metoden bygger på forskaren och litteraturvetaren Maria Nikolajevas kapitel 6 iboken Bilderbokens pusselbitar (2000) vilket innebär att jag avser analysera synvinkel- ochberättarperspektivet i bilderböckerna. De begrepp som Nikolajeva beskriver, har använts somredskap för att kunna genomföra analysen. Resultaten som framkommit av analysen är vilkavärderingar som författarna har förmedlat till läsaren i de fyra utvalda bilderböckerna. Det haräven visat sig att det finns skillnader kring hur synvinkeln porträtterats mellan de normkritiskaböckerna och de andra två böckerna. Det gick dock inte att utvinna ett resultat angåendeskillnader i berättarfunktionen mellan bilderböckerna.

In this creative writing text I wanted to examine what happened with a man who regularly walked through the door of his apartment building and turned left. The man turned out to be Henrik, a divorced man in his mid 50:s. On one of his dog walks he meets Emma, a younger woman. The text examines Henrik´s and Emma´s background and present situation. Both of them are in a life crisis.

Det grekiska ordet för lärjunge är maqhth/j och innebär ungefär ’en person som går i lära hos en annan’. I vardagligt kristet tal syftar lärjungaskap på Jesu efterföljd eller att vara en god kristen, och begreppet är både centralt och komplicerat. Silence är en spelfilm från 2016 i regi av Martin Scorsese som handlar om förföljelsen av kristna i Japan under 1600-talet. Uppsatsens syfte är att utreda vad lärjungaskap är i Matteusevangeliet, för att sedan undersöka huruvida och på vilket sätt detta framträder i filmen, särskilt i relation till martyridealet. Bibelkommentarsverk samt exegetisk sekundärlitteratur om lärjungaskapets framställning i Matteusevangeliet används för att uttolka och ge perspektiv till evangelietexten. Ett filmvetenskapligt analysschema (särskilt anpassat till så kallad bibelfilm) används för att utreda filmens innehåll. Därtill används narrativ metod för att göra karaktärsstudier av en lärjunge i Matteusevangeliet (Petrus) samt en karaktär i filmen (Rodrigues). Hermeneutisk teori används för att förstå hur filmen och evangelietexten samverkar för att skapa ny mening åt varandra. Uppsatsens analysdel består av två kapitel: ett mer teoretiserande om Matteusevangeliet, och ett mer tolkande om filmen. Kapitlet som behandlar Matteusevangeliet är väsentligt för förståelsen av det nästföljande, då filmen presenteras genom Matteusevangeliet snarare än i jämförelse med det. I det första analyskapitlet presenteras några av de idéer om lärjungaskapet som går att utläsa från Jesu utsändningstal. Här analyseras också lärjungarna som grupp i relation till begreppen litenhet, blindhet och allmänhet, och en karaktärsstudie av aposteln Petrus presenteras. Detta kapitel påvisar att det förekommer två olika linjer av genom vilket lärjungaskapet framställs i Matteusevangeliet: en snävare och en öppnare linje. Den snävare linjen är mer elitistisk och förutsätter lidande, medan den öppnare är mer inkluderande och tillåter en annan nivå av felbarhet som en del av lärjungaskapet. I det andra analyskapitlet presenteras filmens handling, och en djupgående karaktärsstudie av huvudpersonen Rodrigues görs mot bakgrund av fynden från föregående kapitel. Detta kapitel påvisar att den bredare tolkningslinjen om lärjungaskapet i Matteusevangeliet är mest dominant i filmens framställning av lärjungaskap, men att båda linjer behövs för en fördjupad förståelse av filmens budskap. Kapitlet avslutas med en hermeneutisk reflexion som förstärker analysens slutsatser och vill mena att samtidigt som Matteusevangeliet bringar mening i filmen, så hjälper också filmen till att utforska Matteusevangeliet.

Klimatet är en av de frågor som har fått mycket medial uppmärksamhet under de senaste åren. En fredag i augusti år 2018 satte sig Greta Thunberg utanför riksdagshuset i Stockholm för att strejka, med sig hade hon sitt plakat ”Skolstrejk för klimatet”. Hon blev snabbt medialt uppmärksammad och inom en snar framtid - hade med hjälp av henne rörelsen ”Fridays for Future” bildats. Tidigare forskning visar bland annat på hur Gretas tid i offentligheten har formats av media samt om hur hennes kamp för klimatet skapat olika riktningar i samhället. Utifrån dessa faktorer är studiens syfte främst att försöka bidra till en fördjupad förståelse till hur Greta konstrueras genom rösten i dokumentärfilmen Greta. För att besvara studiens frågeställningar används ett metodologiskt angreppssätt med avstamp i den hermeneutiska tolkningsteorin som i synnerhet berör Bill Nichols teorier om röster i dokumentärfilmer. Resultatet i denna studie visar bland annat på att röstens konstruktion i dokumentären är en del av ett större komplext system som innefattar bland annat flera röster och dokumentära berättarstrategier. / The climate issue has been in medias spotlight, especially through recent years. On a Friday in August 2018, Greta Thunberg sat down outside the Swedish parliament in Stockholm to strike, with her placard "School strike for the climate". She quickly gained media attention and soon - with her help, the movement "Fridays for Future" was formed. Previous research shows that Greta's time in the public eye has been shaped by the media and how her fight for the climate have been creating different directions in society. Based on these factors, the purpose of this study is primarily to try to contribute to a deeper understanding of how Greta is constructed through the voice in the documentary film I am Greta. To answer the study's questions, a methodological approach is used with its origins in the hermeneutic theory of interpretation, which concerns Bill Nichols' theories about voices in documentary films. The result of this study shows that the construction of the voice in the documentary is part of a larger complex system that includes other several voices and other documentary narrative strategies.

Uppsatsen belyser, utifrån en definition av dekadens som litteratur som står i förbindelse till den litterära sekelslutsströmningen och tematiserar förfall och mörker, det dekadenta i Gösta Berlings saga. De tydligaste dragen av dekadens som romanen uppvisar är den estetiska synen på döden, livsledan och den grumlade lyckan. Analysen visar att dekadenta motiv och stildrag uttrycks i och genom berättarens person och att berättaren innehar mycket av det som en dekadenspoet tillskrevs, samt att Selma Lagerlöf medvetet använder sig av det dekadenta för att framhäva och förena motsägelser. De dekadenta dragen som analyseras, är utöver döden och livsledan det gränsöverskridande, såsom berättarens könstillhörighet, hennes ålder och hennes relation till fiktionen och verkligheten. Berättarens dödslängtan, hennes beskrivning av döden som en vän och dödens estetik har lyfts fram. Hur berättaren medvetet väljer bort den rena lyckan och nöjer sig med en grumlad lycka blir tydligt. Även idén om det samhälleliga, mänskliga och kulturella förfallet är närvarande verket igenom. Dessutom hittas likheter med de franska dekadenterna i synen på poesin och konsten. Estetiseringen av döden, samt betoningen av att njuta av det hemska och fasansfulla går också väl i linje med dekadenspoesins teman. Alla dessa dekadenta drag finns närvarande i skådeplatsen, handlingen, i karaktärerna och framförallt hos berättaren. Samtidigt antyds en inspirationens himmel som pekar på ljus. Berättarrösten kan definieras som en dekadensens röst som framhäver livsledan, varur en livslängtan föds, och den grumlade lyckan, som innebär ett omfamnande av livet som det är.

Uppsatsen analyserar representationen av ensamhet i Stephen Chboskys The Perks of Being a Wallflower (1999; 2012a) genom att undersöka hur protagonisten Charlie berättar om sin ensamhet och hur berättarformerna kan möjliggöra karaktärsidentifikation samt framkalla emotioner hos publiken. Analysen utgår ifrån brevromanen där Charlies tankar förmedlas genom brevskrivande, och dess filmadaption där hans tankar primärt förmedlas genom en berättarröst. Ur båda verk analyseras och jämförs totalt fyra faser av ensamhet i narrativet för att förklara hur Charlies berättande kan skapa karaktärsidentifikation och en emotionell reaktion. Resultatet av analysen visar att de olika berättarformerna genom faserna ger upphov till emotioner beroende på hur berättandet av ensamhet gestaltas, och att filmen lättare kan skapa emotionella reaktioner än boken. Slutsatsen är att det audiovisuella mediet kan ge starkare reaktioner men att identifikationen med Charlies ensamhet ligger i mottagarens händer, då identifikation är en subjektiv upplevelse.

This paper analyzes two selected passages from six children’s Bibles with respect to their use of the narrator’s voice and focalization. This means that the texts are analyzed with a focus on who is telling the story and from whose perspective it unfolds. The analyzes are also built upon what has been added or taken away from the Bible texts and what functions the illustrated pictures have. In this way, the result can also be analyzed through a theory about use of history; that is the idea that morality and identity formatting shape history telling. In this study the different children’s Bibles tend to lift different aspects of the Bible stories. Even though the aims of the book writers cannot be known for sure, their intentions of moralizing or shaping a certain Christian or Jewish identity, such as the institution of pesach or the communion, can be anticipated. Furthermore, the study shows that the children’s Bible genre is often very didactic, while moralization is generally avoided in newer versions. A general distinction between how the Old Testament and the New Testament stories are told can also be spotted. In the latter one, the reader receives more insight about the characters inner and outer speech, which could make it easier to identify and sympathize with them.

I detta arbete undersöks ljudlandskaps berättande förmåga. En jämförelse mellan upplevda inre mentala bilder hos lyssnare till två slags ljudberättande genomfördes (ljudlandskap och tillagd berättarröst). I tidigare forskning har inre bildframställning korrelerat med engagemang, uppmärksamhet och andra variabler kopplade till inlevelse eller behållning av texter eller ljudmedia. Inför den kvantitativa studien togs två ljudartefakter (ljudlandskap och tillagd berättarröst) samt en webbenkät fram. Resultaten i studien bekräftar tidigare forskning, de ställda frågorna kring inre bilder har en hög intern konsistens. Utöver detta tyder resultaten på att gruppen som lyssnade på ljudkompositionen innehållandes berättarrösten upplevde både fler och mer levande inre bilder. Det gick också att se en större spridning bland svarsvärdena för de som lyssnade på endast ljudlandskapen. Att döma av en öppet ställd fråga, upplevde samtidigt de två grupperna likartade inre bilder. En kvalitativ ansats saknas i stort i detta arbete. Med en triangulering av data i form av exempelvis intervjuer hade eventuella nyanser i lyssnandet av de undersökta berättandeformerna kunnat tydliggöras.