Spelling suggestions: "subject:"kolokalisation"" "subject:"delokalisation""
1 |
Kollektivt minne i barnasinne : Vad händer med bibelberättelser när de skrivs för barn? En jämförelse med fokus på diskurs och fokalisation.Nordblad, Caroline January 2022 (has links)
No description available.
|
2 |
Berättarteknik, karaktärer och litteraturdidaktik -en analys av Per Olov Enquists roman Magnetisörens femte vinterOlsson, Nils-Johan January 2020 (has links)
I uppsatsen analyseras Per Olov Enquists roman Magnetisörens femte vinter (2009 [1964]).Syftet med den tvådelade analysen är att utröna hur verket är konstruerat berättartekniskt –men även att undersöka hur de viktigaste karaktärerna gestaltas samt att se hur deras olikaegenskaper bidrar till verket som helhet. Syftet är också att visa hur man kan planera ochgenomföra en lektionsserie, gällande berättarteknik och karaktärer, på gymnasiet. I uppsatsenanvänds en begreppsapparat som främst utgår från Mieke Bals teori om narrativ text.Analysen, angående berättarteknik, bekräftar tidigare forskning genom att visa att detförekommer flera typer av berättare i romanen, samt att framställningen i verket användertekniker som skapar en osäkerhet gällande vad som är fakta och vad som är ovidkommandeinformation. Angående karaktärerna visar analysen att de alla är betydelsefulla för helheten,men det är enbart karaktären Selinger som uppvisar en karaktärs-effekt. Genom att utgå frånJudith A. Langers fjärde fas, gällande byggandet av föreställningsvärldar, ges förslag på hurman kan ge gymnasieelever olika verktyg så att de kan utveckla förståelse för berättarteknikoch karaktärer.
|
3 |
Att berätta bibelns historier för barn : En analys av sex barnbiblars version av uttåget ur Egypten och passionsberättelsen som uttryck för historiebruk med fokus på didaktik, moral och identitetsskapande / Telling Bible Stories to Children : An analysis of versions of the Exodus and the Passion stories in children’s Bibles as a manifestation of use of historyHultgren Korkis, Jenny January 2021 (has links)
This paper analyzes two selected passages from six children’s Bibles with respect to their use of the narrator’s voice and focalization. This means that the texts are analyzed with a focus on who is telling the story and from whose perspective it unfolds. The analyzes are also built upon what has been added or taken away from the Bible texts and what functions the illustrated pictures have. In this way, the result can also be analyzed through a theory about use of history; that is the idea that morality and identity formatting shape history telling. In this study the different children’s Bibles tend to lift different aspects of the Bible stories. Even though the aims of the book writers cannot be known for sure, their intentions of moralizing or shaping a certain Christian or Jewish identity, such as the institution of pesach or the communion, can be anticipated. Furthermore, the study shows that the children’s Bible genre is often very didactic, while moralization is generally avoided in newer versions. A general distinction between how the Old Testament and the New Testament stories are told can also be spotted. In the latter one, the reader receives more insight about the characters inner and outer speech, which could make it easier to identify and sympathize with them.
|
4 |
Till Valerie – Av Valerie : En läsning av berättarpositionernas tillhörighet i Drömfakulteten av Sara Stridsberg / To Valerie – By Valerie : A Reading of the Belonging of the Narrative Positions in The Faculty of Dreams by Sara StridsbergAnnerbo Lång, Anna January 2023 (has links)
The following master’s thesis consists of an analysis of the narrative positions in the novel The Faculty of Dreams of Sara Stridsberg, a literary fantasy written about the life of the writer and radical feminist Valerie Solanas. Through my thesis I argue that the implicit author, the narratological position of the narrator, and the character called “The Narrator”, all three belong to, and constitute, the fictional character Valerie. In order to conduct this analysis I use narratological theory, with Shlomith Rimmon-Kenan and Mieke Bal as primary theorists, along with theory concerning spatiality and temporality. The analysis is backed up with metafictional theory as well as research into physical and mental reactions caused by trauma, conducted by Bessel van der Kolk. The analysis is sectioned into four parts, with every part focusing on a specific topic: “The Narrator’s” dialogues with Valerie, the novels five different sections (“Land of Bambi”, “The Oceans”, “The Laboratory Park”, “The Factory” and “Love Valerie”), the presence of the cursive fragments and finally the alphabetical lists which appear at different occasions in the novel. The novel acts as a reclamation of power as Valerie recovers her stolen voice, giving herself the opportunity of narrating her own life. The fictional character Valerie salvages her autonomy and receives her rectification by rewriting conversations which have taken place in court rooms, psychiatric hospitals and between different people in her life. She is no longer an external spectator of her own life. Instead she is the one in charge. The narratological levels have collapsed. Only Valarie remains.
|
5 |
Helga registrerar, Doktor Glas spekulerar : Intertextualitet i Bjarne Moelvs Helgas offer – dagboksroman om ett brott och Hjalmar Söderbergs Doktor Glas / Helga registers, Doctor Glas speculates : Intertextuality in The victim of Helga – a diary novel about a crime by Bjarne Moelv and Doctor Glas by Hjalmar SöderbergKubitsky Torninger, Isabella January 2011 (has links)
Uppsatsen syftar till att studera intertextualiteten i Bjarne Moelvs Helgas offer – dagboksroman om ett brott och Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Tyngden i analysen ligger på Moelvs roman, under det att Doktor Glas tjänar som belysande jämförelsematerial. Analysen består av tre delar där den textuella strukturen, perspektivet och berättarstrukturen undersöks. Resultaten visar att romanerna uppvisar flera stilistiska likheter men även tydliga skillnader när det gäller jagberättarens framställning. Moelv distanserar sig från det kvinnliga berättarjaget genom att begränsa henne till en iakttagare. Detta ger uttryck för en framställning som konstrueras ur ett genussystem där manliga normer slår igenom i representationer av kvinnor.
|
Page generated in 0.1083 seconds