No description available.

No description available.

No description available.

Datorspel som litteratur i undervisning är ett relativt nytt forskningsområde. I detta examensarbete utförs en litteraturvetenskaplig komparativ analys mellan de tre datorspelen The Wolf Among Us, What Remains of Edith Finch och Sorcery! 1–3. Dessa tre datorspel analyseras utifrån tre olika perspektiv: narratologi, interaktivitet (receptionsteori) och litterära föreställningsvärldar, som sedan är grunden för en avslutande didaktisk diskussion om datorspel i undervisningen. Resultat av analysen visar att narratologiska begrepp kan appliceras på datorspel, men med vissa skillnader från litteratur. Ytterligare resultat av analysen är att den interaktiva upplevelsen i datorspel medför en medverkande och medskapande roll för spelaren. Spelaren ges möjlighet, på samma sätt som i litteratur, att fylla igen luckor i berättelsen genom att interagera med miljön och karaktärerna genom valmöjligheter och rörelse. Vidare visar också resultatet att datorspel bygger upp föreställningsvärldar via flera olika sinnen, vilket är en skillnad från litteratur. Datorspel hjälper även till vid meningsskapandet genom fantasin då spelvärlden och spelmiljön redan är uppbyggd. Spelarens erfarenhet är dock en viktig punkt vid byggandet av föreställningsvärldar och tolkningen av den. Detta kan vara ett problem i dessa datorspel då de bygger på fantasivärldar och teman som spelaren eventuellt inte har erfarenhet av.

Undertale1 is a computer game developed by Toby Fox. The game was published in 2015 and received a positive reception. The purpose of this essay is to investigate how Undertale tells his story. This is done through narrative analysis with a focus on focalizations and narrator positions. The essay touches on how text, image and sound are used in different ways as narrative instances. Furthermore, the essay sheds light on how intertextuality and metatextuality are used in the narrative. This is also discussed in relation to the reader's and narrator's positions. The essay finds that Undertale can be described as a postmodern work in which conventional reader and narrator position is challenged. Furthermore, that the main character has no clear focalisation and that the story is told through several narrators and narrator positions. 1 Toby Fox. Undertale. 2015. Microsoft Windows version. Video game. / Undertale1 är ett datorspel utvecklat av Toby Fox. Spelet publicerades 2015 och fick ett positivt mottagande. Uppsatsens syfte är att undersöka hur Undertale berättar sin berättelse, detta görs genom narrativ analys med fokus på berättarpositioner och fokaliseringar. Uppsatsen berör hur text, bild och ljud på olika sätt används som berättarinstanser. Vidare belyser uppsatsen hur intertextualitet och metatextualitet används i berättandet, vilket diskuteras i relation till läsaragens och berättarpositioner. Uppsatsen finner att Undertale kan beskrivas som ett postmodernt verk i vilket konventionella läsar- och berättarpositioner problematiseras. Vidare, att huvudkaraktären inte fokaliseras och att berättandet sker genom flera berättarinstanser. 1 Toby Fox. Undertale. 2015. Microsoft Windows version. Datorspel.

Moa Carlestål Bjärnebro & Felicia Milstam Storm: ”Integritet och samtycke i Stopp! Min kropp: Kvalitativ textanalys av boken Stopp! Min kropp!: En kul och viktig bok om kroppen, känslor och hemligheter”, för värdegrundsarbete med fokus på integritet och samtycke. Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, Svenska språket, Svenska, Självständigt arbete inriktning f-3, Grundnivå, 15 högskolepoäng, HT 2023. Den här uppsatsen är en kvalitativ textanalys av boken Stopp! Min kropp!: En kul och viktig bok om kroppen, känslor och hemligheter som riktar sig till barn i lågstadiet. Syftet med analysen är att undersöka hur karaktärerna i boken gestaltas samt hur integritet och samtycke kommer till uttryck i bokens samtliga berättelser. Vi diskuterar också om och i så fall hur boken går att använda i värdegrundsarbetet i skolan för att lära barn och unga om integritet och samtycke. Vi använder oss av begrepp från Maria Nikolajevas bok Barnbokens byggklossar (2017) då vi analyserar boken. Resultatet av analysen visar att karaktärerna vi analyserar till största del gestaltas som föränderliga och med flera egenskaper. Händelserna i boken gör att integritet och samtycke kommer till uttryck på flera olika sätt. Vi resonerar och kommer fram till att boken kan användas i värdegrundsarbetet kring integritet och samtycke i skolan. Vi ger förslag på hur boken kan användas och de metoder vi presenterar är högläsning följt av boksamtal och eget arbete.

Det finns många olika animatonstekniker och vanligtvis använder filmer och TV-serier bara en, men vissa blandar olika animationstekniker i olika utsträckning. Ett sådant verk är den första säsongen av TV-serien Arcane, som konstant blandar digital 2D- och3D-animation. Denna uppsats undersöker hur blandad animation påverkar bildberättandet, med fokus på hur en blandning av 2D- och 3D-animation kan användasför att gestalta karaktärspsykologi. Uppsatsen analyserar Arcane utifrån ett multimodalt perspektiv med syftet att få en djupare förståelse för animationsteknkernas egenskaper och samspel. Analysen visar att Arcane använder sina två aimationstekniker på många olika sätt i olika sammanhang, vilket skapar ett brett utbud av olika meningar. Vidare varierar animationstenikernas förekomst beroende på vilken karaktär en given scen kretsar kring. Genomgående i hela säsongen är att vid flera tillfällen används kontrasten mellan animationsteknikernas utseenden för att illustrera motsättningar mellan element animerade med olika tekniker. Slutsatsen som kan dras är att verk animerade med flera tekniker kan använda båda teknikernas unika egenskaper efter önskemål och behov. Dessutom kan verken använda kontrasten mellan två animationstekniker för att skapa ytterligare meningar. Alltså kan verk animerade med flera tekniker variera sitt visuella berättande mer och skapa fler olika meningar än verk animerade med bara en teknik.

This analysis concerns four picture books that in different ways address the topic of children in rainbow families. The purpose of the study is to analyse how rainbow families are portrayed in the picture books by the authors and illustrators. In carrying out the analysis, we assess how the texts and pictures are used to depict the families. We also look at how the books are didactically structured to raise the reader’s awareness of rainbow families. Our hope is that this study will inspire teachers to use picture books when teaching to broaden students’ understanding of different family structures. One result of the analysis is that the formation of a family plays a significant part in these books. We have also observed that the books are didactic in different ways to draw attention to and normalise families with homosexual parents. All four picture books have their depiction of the families in common - they all show the families as happy with parents in stable relationships.

Den här uppsatsen undersöker gestaltningar av rumslighet i Yxta Maya Murrays roman Locas och i Helena María Viramontes novell ”The Cariboo Cafe”. Utifrån en lefebvriansk förståelse av det sociala rummets produktion görs en feministisk, postkolonial läsning av rummets betydelse i texterna. Med utgångspunkt i detta teoretiska ramverk diskuteras tematiseringen av plats, rum och identitet i berättelserna. Vidare används en narratologisk analys av texternas användning av deixis och fokalisering för att visa hur språket fungerar som en granskande skildring av olika platsers och rums villkor. En sådan läsning tillåter texterna att träda fram som avslöjare av specifika maktordningar och som kritik mot dessa. / This essay examines the spatial descriptions in Yxta Maya Murray’s novel Locas and in Helena María Viramontes’ short story “The Cariboo Café”. Based on Henri Lefebvre’s understanding of the production of social space, a post-colonial, feminist reading of the texts’ spaces is executed. Rooted in this theoretical framework, the texts’ thematization of space, place and identity is discussed. Furthermore, a narratological analysis is added to the investigation through a scrutiny of the usage of deixis and focalization. It is shown how the usage of language in the texts functions to further expose different bodies’ divergent access to different spaces. This reading permits the texts to appear both as revealers of specific power systems, and as critics of them.

In this essay I will present a stylestudy of he New Zeeland born author Katherine Mansfield, 1888 - 1923 and american master of horror, Stephen King, born 1947. The main focus is to analyze how they use the literary tools of time, place and focalisation and to make a literary experiment where I practise the learnings I have made.  I will try to answer how the authors use time, place and focalisation in the novels? In my literary experiment, can I find the differences and similarities? I have studied two shortstorys: Katherine Mansfields The Garden Party and from Stephen King, 1922.I read my first short story from Mansfield and King more than twenty years ago and over the years they have stayed in my memory as strong and positive experiences of reading. My aim is to learn more about the author's style with special attention to time, place and focalisation.  The tools for this is studies of their works in connection to these three concepts and a literary experiment where I try to mimic the authors. In this my work I have found similarities and differencies between the two authors. Differencies coming from the different times when they write: Mansfield from early 1900  modernism and romanticism and King contemporary literature and horror. I have deepened my understanding of place and time and captured new knowledge about focalization, a term that was new to me as I started the course. Both authors write chronologically over different timespace (one day and a decade). They use dialogue, both internal and external. They switch between external nd internal/varied internal focalization wich makes the novels fascinating and intriguing. I have found that is is possible to cross the style of the tho authors and create a credible story.