I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ”komma ut” som icke-heterosexuell i förhållande till rådande samhällsnormer samt undersökt deras upplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhälle. I studien intervjuades åtta kvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjälp av heteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgår att respondenterna upplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhället att ha annan sexuell läggning än heterosexuell. Det framgår av informanterna att det främst sker en slags indirekt diskriminering som inte är riktad till en specifik individ men som kan uppfattas diskriminerande, att individer förutsätts vara heterosexuella tills att motsatsen är bevisad. Ett mönster som påvisats i studien är att de som inte fått acceptans och stöttning av familjen har upplevt det svårare i processen att “komma ut” än de som erhållit positiv respons från familjen.

Föreliggande studie undersökte hur implementeringen av samlevnadsundervisningen sett ut sedan 1955 genom analys av läroplaner samt läromedel ämnade för ämnet, med heteronormativitet, den heterosexuella matrisen och heterosexuellt perspektiv i åtanke. Följande frågeställning besvarades: Framställs könsdrift och sexualitet genom olika sexuella perspektiv i läromedlen under tidsperioden 1955-2014? På vilket sätt? Hur stort utrymme ges förklaringar av begreppen könsdrift och sexualitet i läromedlen under perioden? Har det ökat sedan 1955? Vilka former av könsdrifter och sexualiteter framställs i text och bild? Materialet som undersöktes var läromedel avsedda för grundskolans undervisning i biologi och naturkunskap. De 27 böckerna publicerades i relation till de olika läroplanerna som styrde under tidsperioden 1955-2014. Analysen visade att vid framställning av begreppen ”Könsdrift” och ”Sexualitet” har det heterosexuella perspektivet används fram till början av 2000-talet. Samtidigt har det senare begreppet fått allt större utrymme medan ”könsdrift” konstant nämnts 0-2 gånger under samma tidsperiod. Antalet olika sexuella drifter som nämnts har också ökat.

Denna uppsats undersöker 10 regnbågsbilderböckers gestaltningar av alternativa reproduktionsprocesser och hur dessa representationer förhåller sig till normativa föreställningar om kön och sexualitet. Familjen är ett konstant närvarande element i barnlitteraturen och många människor drömmer om att en dag få bilda en familj. När det kommer till dess reproduktion finns det en uppsjö barnböcker som på ett pedagogiskt sätt förklarar för barn om hur barn blir till. Dessa böcker visar däremot nästan uteslutande det heterosexuella samlaget som det enda sättet att skapa en familj. Idag ses dock en ökning av de så kallade regnbågsböcker där man väljer att fokusera på andra former av familjebildande som alternativ till det heterosexuella samlagets reproduktion. Men hur mycket skiljer sig egentligen dessa regnbågsbildeböcker från de heteronormativa bilderböckerna? Med den heterosexuella matrisen som främsta verktyg undersöker uppsatsen regnbågsbilderböckerna utifrån tre olika kontexter. Med fokus på författarens tilltal, ikonotexten, verkets pedagogiska tendens, samt verkets paratexter når den ett resultat kring huruvida regnbågsbilderböckerna utmanar den heterosexuella normen eller om de kanske till och med i viss mån stärker den.

Inledning Skolans uppgift är inte endast att lära ut ämneskunskaper utan att ge elever den kunskap de behöver för att bli goda demokratiska samhällsmedborgare. Av egen erfarenhet samt från resultat av studier som genomförts vet vi att läroböcker används i stor utsträckning i undervisningen. Läroböcker förmedlar inte endast ämneskunskaper utan också normer, seder och regler för vad som är socialt accepterat. Skolan ska ge eleverna olika perspektiv samt förståelse för hur könsmönster kan begränsa människors livsval och livsvillkor genom utbildning. Då skolan ska verka för jämställdhet är det viktigt att de läromedel som används håller hög standard i förhållande till skolans värdegrund. Syfte Syftet är att belysa hur kön och den heterosexuella normen framställs i en lärobok för årskurs 4 i ämnet engelska. Metod Analysen innehar ett innehållsanalytiskt perspektiv. Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen, performativitet och kärnfamiljsmodellen samt Yvonne Hirdmans teori om genussystemet och en historisk genomgång om vad som ansetts som feminint och maskulint ligger till grund för det analysinstrument som använts. Uppsatsen behandlar kvantitativa och kvalitativa data. Resultat Det kvantitativa resultatet visar att läroboken förhåller sig inom den ram som de statliga jämställdhetsmålen skapat. Det kvalitativa resultatet påvisar dock att läroboken varken utmanar de normer som existerar eller motverkar stereotypiska könsroller. Resultatet visar även att den analyserade läroboken befinner sig inom den heterosexuella matrisen.

Syftet med studien är att beskriva och analysera, ur ett queerteoretiskt perspektiv, hur intervjuade förskollärare berättar om sitt arbetssätt med, och förhållningssätt till, HBTQ-frågor i förskoleverksamheten. För att kunna besvara detta syfte med tillhörande frågeställningar baseras studien på halvstrukturerade intervjuer med sex stycken utbildade förskollärare från sex olika förskoleenheter. Resultatet av studien visar att förskollärare kan arbeta inkluderande i relation till HBTQ-frågor genom att läsa och samtala kring böcker som visar på olika familjekonstellationer, använda ett inkluderande språkbruk och icke-normativa material. Resultatet visar även att medvetenheten och kunskapen om dessa frågor verkar skifta beroende på förskollärarnas privata intressen. Slutsatsen av denna studie är därför att det krävs kunskap om HBTQ-frågor för att personal i förskolan ska kunna arbeta inkluderande samt att dessa frågor behöver tas upp på en kontinuerlig basis i såväl förskollärarutbildningen som i förskoleverksamheten.

Bakgrund: Gruppen äldre icke-heterosexuella i Sverige beräknas omfatta 80 000 personer. I sjuksköterskeutbildningen existerar begränsad kunskap om äldre HBT-personer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara äldre och icke-heterosexuell. Metod: I litteraturstudien sammanställdes åtta kvalitativa artiklar publicerade mellan 2001 och 2009. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PsychINFO och PubMed. Efter genomläsning, kvalitetsbestämning och analys av innehållet sammanställdes artiklarna i fem kategorier och 16 subkategorier. Resultat: Äldre icke-heterosexuella såg på och hanterade sin sexuella identitet på olika sätt. Överlag tyckte många deltagare att de hade ett gott självförtroende samt kände att de var nöjda med livet. Många upplevde dock ålderism och kände sig dåligt bemötta i vården samt upplevde att de inte hade samma lagliga rättigheter som heterosexuella. Vissa icke-heterosexuella valde att medvetet dölja sin sexuella läggning exempelvis av rädsla för negativa attityder. Andra levde öppet med sin sexuella identitet. Slutsats: Ett synliggörande av äldre icke-heterosexuella är nödvändigt. Ökad kunskap och attitydförändringar är viktiga för att äldre homo- och bisexuella ska känna sig likvärdigt behandlade och trygga i vården. Resultaten kommer förhoppningsvis att leda till en ökad kunskap om och större förståelse för äldre icke-heterosexuella personer i vården. Vidare forskning om äldre HBT-personer behövs. / Background: The group of elderly non-heterosexuals in Sweden is estimated to include 80,000 people. Within the nursing programme, there is limited knowledge about older LGBT people. Aim: The aim of this study was to describe the experience of being elderly and non-heterosexual. Method: In this literature study eight qualitative articles, published between 2001 and 2009, were compiled. Literature searches were performed in the databases CINAHL, PsychINFO and PubMed. After perusal, determination of the quality and analysis of the content, the articles were compiled into five categories and 16 subcategories. Results: Older non-heterosexuals viewed and dealt with their sexual identity in different ways. Overall, many participants in the studies experienced a high level of confidence and satisfaction with their lives but many experienced ageism and felt discriminated within nursing contexts. Several of the participants felt that they did not have the same legal rights as heterosexuals do. Some non-heterosexuals chose to deliberately conceal their sexual orientation due to fear of negative attitudes while others lived openly with their sexual identity. Conclusion: It is necessary to make the older non-heterosexuals visible. In order to make elderly non-heterosexuals feel secure and equally treated in health care, increased awareness and changes in attitudes are important. Hopefully, the findings will result in better knowledge and greater understanding of elderly non-heterosexuals in the nursing context. Further research is needed on older LGBT persons.

Idrottskulturen präglas av en tydlig könsordning. Detta gör sig gällande då idrotter anses vara kvinno- eller mansidrotter. Att en idrott anses vara en kvinno- eller mansidrott tenderar att betyda att det är ett kön som är i majoritet av de som utövar.  Denna uppsats syftar till att undersöka hur tjejer påverkas av att de utövar en sport som domineras av tjejer respektive killar. Uppsatsen utgörs av en litteraturstudie. Materialet som studerats är fältstudier som publicerats i form av avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Vid analys av materialet har Judith Butlers teorier gällande performativa kön använts, samt Anthony Giddens livsstil-begrepp. Resultatet av studien visar att idrottsarenan är förknippat med manliga egenskaper och normer. Vilket i sin tur resulterar i att tjejernas beskrivningar av hur man är rätt respektive fel som tjej är relativt likartade. De beskriver ett sätt att vara på som är i skarp kontrast mot traditionell femininitet. Vilket kan förklaras av idrottens struktur. Sporterna är dock mycket olika i sin karaktär. Ridsporten är en av de största ungdomssporterna i Sverige, medan skateboard är relativt nytt. Detta påverkar hur tjejerna beskriver gemenskapen som präglar utövandet. Ridtjejerna beskriver gemenskapen i stallet som utgörs av mestadels tjejer som en trygg plats där man kan vara sig själv. Vissa skejtande tjejer menar att de vill bli betraktade som en i gänget, en av killarna. Medan andra poängterar ”Girl-Power” som något de strävar efter. Girl Power innebär en gemenskap som, likt ridtjejernas, utgörs av mestadels tjejer. Tjejer inom skatekulturen utmanade kopplingen mellan kön och genus. Då genom att visa att feminint genus inte nödvändigt vis följer av en kvinnlig kropp. Ridtjejerna reproducerar idén om heterosexualitet som norm och befäster samtidigt relationen mellan kön, genus och sexualitet

Every day readers of magazines receive advice on how their life is expected to be. Magazines write about what to wear, who you should be dating and where you should work. People are social beings and are affected on what they read, hear and see. In that way media is one of the main channels which defines people and draws examples on for example how a "normal" woman should be. This essay dealt with several questions: how women are described in Swedish women magazine Cosmopolitan and men ́s magazine Slitz and how they are differ from each other. The possible consequences of the way magazines write about women have on the society as a whole were also discussed. The theoretical framework included Judith Butler’s theories about gender and language. Gauntlett theories were used as an implement to analyze the relationship between media and the identity. As a resource for this study both Anja Hirdman’s and Pia Höök’s studies were also used. The main findings of this essay are that the descriptions of women differ between Slitz and Cosmopolitan. In Slitz women are objectified and their role is to please and obey the will of men. Women are defined by their looks. Also in Cosmopolitans message an obvious double standard could be found. On one hand women were described as independent and powerful but on the other as dependant on their look and men. Women were described as always striving for perfection and through the instructions from Cosmopolitan they could reach that. The findings of the study are relevant and significant because not only do the readers get affected, but others who do not read these magazines are also influenced by the use of the same language as in the magazines in their everyday lives. In that way the discourses on women do not just stay on the pages of the magazines.

Syftet med denna uppsats har varit att identifiera könsbinära normer tillsammans med kontroll i den svenska debatten kring steriliseringar vid juridiskt könsbyte. De teoretiska utgångspunkterna består av Michel Foucaults begrepp "biomakt", Judith Butlers begrepp "den heterosexuella matrisen" och Beatriz Preciados teori kring kontroll av queera kroppar. Med hjälp av kritisk diskursanalys har debatten analyserats genom en tredimensionell analysmetod. Resultatet och analysen i denna uppsats visar att flera könsbinära diskurser kan identifieras i debatten. Dessa diskurser kan delas in utifrån antaganden om identitet, kropp och funktion. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna kan steriiseringskravet beskrivas som en del i de strukturella processer som syftar till att normalisera kroppar.

The purpose of this paper is to investigate how after school teacher's thoughts and beliefs about gender materializes in pupils' free play outdoors. Through the free play, pupils get access to an atmosphere where values are being exceeded and reconsidered in an unconditional way. We have asked ourselves the questions on which way the different ideas of gender create different sorts of climate for finding ones identity in the free play outdoors, how school teachers themselves want to relate to the free play outdoors and what understanding they have of the gender concept. The theory which is the basis for our study is taken from postmodernist feminism that is about liberation from gender identities and a redesign of the notions of what is feminine and masculine. One of the leading profiles of the postmodern feminism is the philosopher Judith Butler who wrote the book Gender Trouble (2007), from where our theoretical inspiration for our study is taken. We have used triangulation as a method for our data collection through interviews and non-participant observations. These have been conducted in three schools in southern Stockholm. Through our results, we have come to the conclusion that there are established notions of how pupils' behavior and needs in the free play outdoors are being influenced based on their gender. Furthermore, we have seen two different ways of how after school teachers can relate to the free play outdoors: the after school teacher who participate as a playmate or the non-participating after school teacher who observe and is available if needed. We have localized two factors that affect of how the after school teachers' understanding of the gender concept materializes in the free play outdoors: teacher ratio and time.