Inledning Skolans uppgift är inte endast att lära ut ämneskunskaper utan att ge elever den kunskap de behöver för att bli goda demokratiska samhällsmedborgare. Av egen erfarenhet samt från resultat av studier som genomförts vet vi att läroböcker används i stor utsträckning i undervisningen. Läroböcker förmedlar inte endast ämneskunskaper utan också normer, seder och regler för vad som är socialt accepterat. Skolan ska ge eleverna olika perspektiv samt förståelse för hur könsmönster kan begränsa människors livsval och livsvillkor genom utbildning. Då skolan ska verka för jämställdhet är det viktigt att de läromedel som används håller hög standard i förhållande till skolans värdegrund. Syfte Syftet är att belysa hur kön och den heterosexuella normen framställs i en lärobok för årskurs 4 i ämnet engelska. Metod Analysen innehar ett innehållsanalytiskt perspektiv. Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen, performativitet och kärnfamiljsmodellen samt Yvonne Hirdmans teori om genussystemet och en historisk genomgång om vad som ansetts som feminint och maskulint ligger till grund för det analysinstrument som använts. Uppsatsen behandlar kvantitativa och kvalitativa data. Resultat Det kvantitativa resultatet visar att läroboken förhåller sig inom den ram som de statliga jämställdhetsmålen skapat. Det kvalitativa resultatet påvisar dock att läroboken varken utmanar de normer som existerar eller motverkar stereotypiska könsroller. Resultatet visar även att den analyserade läroboken befinner sig inom den heterosexuella matrisen.

Denna studies syfte är att beskriva och förstå könsmönster i förskolebarns samtal omkring lek. Tidigare forskning har visat att den rådande normen i förskolan är den heterosexuella normen. Studier har visat att man inte vet hur många förskolor som arbetar med jämställdhet för att det inte finns någon skyldighet att rapportera det. Barn anpassar sig till pedagogers och vuxenvärldens normer på hur de förväntas vara. Utifrån empirin, som består av två gruppintervjuer med barn i 4-5årsåldern, så visar det att barnen applicerar de rådande könsstereotypa föreställningarna på leksaker och föremål i sin närmiljö. Enligt min studie så var barnen medvetna om könsmönster och delade upp lekformationer och leksaker i manligt och kvinnligt kodade positioner. Samtidigt som barnen tilldelade olika föremål från sin lekmiljö könskategorierna flickor och pojkar, visade de förståelse för att flickor och pojkar inte ska delas upp utan att alla utifrån en vedertagen norm ska leka tillsammans och med alla föremål på förskolan. Uppsatsen avslutas med tankar som har uppkommit under min studie och förslag till vidare forskning. / The purpose of this study is to examine and understand the view on gender patterns in preschool children's conversations about play. Previous research has shown that in preschools is the prevailing norm the heterosexual norm and that children adjust to educators and adult world standards on how they are expected to behave. There is currently no way of knowing how many Swedish preschools are working with gender equality because there is no obligation to report it. The empirical material in this study, consisting of two group interviews with children between the ages of 4 to 5, show that children apply the prevailing stereotypical gender notions on toys and objects in their local environment. According to this study, the children were aware of gender roles and were dividing game formations and toys into male and female coded positions. At the same time as the children assigned the gender categories "girls" and "boys" on various items from their play environment, they did however also show understanding for the idea that girls and boys should not be divided but instead play together and be able to use all preschool objects from an accepted norm. The essay concludes with some reflections that arose during my study and suggestions for further research.