Jämställdhet har en stor betydelse i förskolans verksamhet. Pedagogerna i förskolan skall bemöta alla barn på lika villkor oavsett barnens kön. Vi är intresserade av hur könsroller framkommer utifrån de organiserade samlingarna som förekommer i verksamheten. Detta för att få en förståelse om barnens samt pedagogernas åsikter utifrån begreppen pojkaktigt och flickaktigt. Studien utgår från en kvalitativ undersökning där både observationer och intervjuer har används som en datainsamlingsmetod. För att kunna motverka de traditionella könsmönster som förekommer i dagens samhälle bör pedagogerna först och främst bli medvetna om sina förhållningssätt. Detta för att kunna arbeta på ett neutralt sätt och bemöta samtliga barn som individer oavsett kön. Utifrån barnens perspektiv synliggörs det hur deras förutfattade meningar av hur de bör bete sig som flicka respektive pojke. Redan när barnen föds behandlas könen olika vilket förskolan skall sträva efter att motverka. Pedagogerna skall sträva efter att utveckla barnens förhållningssätt utifrån genus till ett neutralt perspektiv. Undersökningens slutsats påvisar att pedagogernas förhållningssätt har en stor betydelse för att medverka till barns medvetenhet om de traditionella könsrollerna. Barnen förmedlar att deras beteende inte beror på könen utan istället individerna. / Gender plays an important role in preschool. Educators in preschools should respond to all children equally regardless of children's gender. We are interested in how a gender role emerges from the organized collections that exist in the preschool. This is to gain an understanding of children's and teachers' opinions based on the concepts of boyish and girly. The study is based on a qualitative study in which both observations and interviews have been used as a data collection method. To counter the traditional gender patterns that exist in today's society, educators should first become aware of their approach. This is to be able to work in a neutral manner and respond to all children as individuals regardless of gender. Based on the children's perspective clarifies the way their preconceived notions of how they should behave as a girl or boy. Even when children are born different sexes are treated as pre-school should seek to counteract. Educators should strive to develop children's attitudes by gender to a neutral perspective. Study that shows that teachers' attitudes have an important role in contributing to children's awareness of the traditional gender roles. The children convey that their behavior does not depend on gender but rather individuals.

Denna studies syfte är att undersöka hur genus framställs i barnböcker som riktar sig till barn i förskoleåldern. Syftet innefattar även att undersöka hur medvetna förskollärare är om vilken påverkan barnböcker har på barn utifrån ett genusperspektiv. För att nå studiens mål har fyra pedagoger intervjuats och sex stycken barnböcker har granskats utifrån genus. Studien visar att tidigare forskning menar att det finns böcker som utmanar traditionella könsmönster men att de flesta böcker fortfarande är könsstereotypa. Vi som genomfört denna studie har sett samma mönster i de böcker som analyserats. Genom intervjuerna kom vi fram till att alla förskollärare anser att barn påverkas av barnböcker utifrån ett genusperspektiv. Trots det framkom det i intervjuerna att böcker inte alltid väljs ut med hänsyn till vad de förmedlar utifrån ett genusperspektiv.

Undersökningens syfte är att vinna kunskap om hur barn på två utvalda förskolor resonerar kring genus. Kvalitativa intervjuer med barn i åldrarna 4:9-6:6 år har genomförts för att se om barnen eventuellt bryter mot de traditionella könsmönster som finns i samhället eller om de följer desamma. De genomförda samtalen har främst berört leken på förskolan samt barnens uppfattningar om och förväntningar på att vara flickor och pojkar.   Resultatet av undersökningen visar att de könsmönster som framträder på förskolorna följer den traditionella syn som finns kring flickor och pojkar, men att det även finns tillfällen då barnen bryter mot denna syn. Barnen väljer i stor utsträckning att leka lekar som kan anses tillhöra det egna könet även om det finns barn som är mer gränsöverskridande i val av lek. Då barnen diskuterar hur flickor och pojkar är framträder även här ett mönster där barnen i stor omfattning följer de traditionella könsmönstren, samtidigt som vi kunnat utläsa att de vid vissa tillfällen bryter mot rådande norm.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger bemöter barn för att motverka traditionella könsroller och könsmönster samt hur pedagoger förhåller sig till barn beroende på barns kön. För att undersöka detta genomfördes observationer på en förskola för att ta reda på hur pedagoger arbetar för att motverka traditionella könsroller och könsmönster samt på vilka sätt pedagoger förhåller sig till barn beroende av deras kön. Resultatet visar att trots en strävan att arbeta utifrån ett genuspedagogiskt perspektiv i förskolans praktik befästs snarare stereotypa könsmönster och könsroller än bryts och utmanas. Resultatet synliggör att flickor och pojkar bemöts olika och erbjuds olika förutsättningar i lek, förväntningar och krav beroende av kön. Likaså att barn själva sätter gränser för varandra i sitt subjektskapande.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Forskning visar på att det fortfarande finns tydliga traditionella könsmönster i idrott och hälsa och lärare har svårt att se och bryta dem. Syftet med studien är därför att undersöka hur lärare kan arbeta med att bryta traditionella könsmönster i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna lyder därför: Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa att traditionella könsmönster kommer till uttryck i undervisningen? Vilka svårigheter, ur lärarnas synvinkel, finns det med att bryta traditionella könsmönster i undervisningen? Vilka verktyg använder sig lärare av för att bryta könsmönster i ämnet idrott och hälsa? Metod: Tre lärare i idrott och hälsa har deltagit i vår studie. Vi valde att göra en kvalitativ studie där tre lärare intervjuades och två av dem observerades. Vi observerade de två lärarna under tre lektioner vardera. Resultat: Lärarna anser att traditionella könsmönster uttrycks till exempel genom språk, grupperingar och erfarenheter av idrott och hälsa. Lärarna uttrycker också svårigheter med att bryta traditionella könsmönster i undervisningen som till exempel att tiden inte räcker till och för lite kunskap hos lärarna vad gäller genusrelaterade frågor. Lärarna anser att det är viktigt att diskutera genusrelaterade frågor. De menar att lärare endast ska utgå från vad som faktiskt står i läroplanen vilket innebär att lärare borde frångå de traditionella idrotterna till stor del och att våga utmana de traditionella könsmönster som finns. Slutsats: Lärare bör arbeta på ett sätt så att undervisningen neutraliseras vilket betyder att lärare bör frångå de traditionella idrotterna, fokusera mer på hälsa och skapa ett bra arbets- och dialogklimat där eleverna känner trygghet och vågar vara sig själva. / Abstract Aim and research questions: Research shows that there are still clear traditional gender patterns in physical education and teachers find it difficult to perceive and break them. The aim with the study is therefor to examine how teachers can work with breaking traditional gender patterns in physical education. The research questions are: How do teachers in physical education perceive that traditional gender patterns are expressed during teaching? What difficulties, from the teachers’ point of view, are there with breaking traditional gender patterns? What tools do teachers use for breaking traditional gender patterns in physical education? Method: Three teachers have taken part in our study. We chose to do a qualitative study where three teachers were interviewed and two of them were observed. We observed the two teachers during three lessons each. Results: The teachers think that traditional gender patterns are being expressed for example through language, groupings and experiences from physical education. The teachers also expressed difficulties with breaking traditional gender patterns while teaching, e.g. that the time is not enough and that teachers don't have enough knowledge in terms of gender-related issues. The teachers consider that it is important to discuss gender-related issues. They believe that teachers should base the education on what the curriculum actually says. This means that teachers largely should abandon the traditional sports, and dare to challenge the traditional gender patterns that exist.   Conclusions: Teachers should work in a way that neutralizes the education, which means that teachers should abandon the traditional sports, focus more on health and create a good work- and dialogue climate where the students feel safe and dare to be themselves.

Personal i fritidshem har en stor påverkan på verksamheten och eleverna. De planerar verksamheten och deras sätt att vara reflekteras på eleverna. Läraren medierar och gestaltar normer och värden genom hens sätt att tala och vara. En lärare ska synliggöra och diskutera med eleverna om hur könsmönster kan begränsa individens livsvillkor och livsval. Syftet med studien är att undersöka hur personal i fritidshem arbetar med stereotypa könsmönster och deras erfarenheter av det arbetet. Empirin som studien är baserad på är införskaffad genom åtta semistrukturerade intervjuer, vilket är en kvalitativ metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom tematisk analys, det gjorde att olika teman togs fram. Vid analysen har tre teoretiska perspektiv tillämpats; socialkonstruktivism, normkritiskt perspektiv och genusordning. De slutsatser som dras är att personal i fritidshem är medvetna om att det i deras verksamhet finns stereotypa könsmönster bland såväl elever som personal. Samt att personal i fritidshem anser att arbetet med att motverka stereotypa könsmönster har fler hinder än möjlighet. Det framgår att de normer som finns i samhället i stort påverkar fritidshemmet verksamhet. Den andra slutsatsen som dras är att arbetet med stereotypa könsmönster inte är prioriterat inom fritidshemmets verksamheter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några barn på förskolan uppfattar könsroller. Intentionen är att bidra till en inblick i vilka könsroller som barnen väljer i deras vardagliga lek på förskolan samt bidra med insikter om skillnader och-/eller likheter av pojkars och flickors genusuppfattningar. De frågeställningar som studien utgår från är: Vilka könsroller intar pojkar respektive flickor i leken? Vilka likheter och skillnader kan urskiljas i pojkars respektive flickors genusuppfattningar?   Den metod som ligger till grund för studien är att hålla intervjuer med barn. Intervjuerna sker med de äldsta barnen på förskolan i könsindelade fokusgrupper. Anledningen till att hålla könsuppdelade intervjuer är för att kunna synliggöra skillnader och-/eller likheter mellan pojkarnas och flickornas svar. I studien deltog sammanlagt 27 barn, 13 pojkar och 14 flickor, från tre olika förskolor.   Huvudresultatet i studien visar att pojkar och flickor väljer traditionella könsroller i leken. Endast en pojke och en flicka svarar att de väljer lekar och leksaker som kan tolkas frångå den rådande normen. Resultatet visar även att pojkar och flickor ger uttryck för olika intressen för vad de vill arbeta med i framtiden. Barnen i studien har också uppfattningar om hur en man respektive kvinna ska vara klädd. Det framkommer även att pojkar kategoriserar färger utifrån kön.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilka sätt barnböcker, som är en stor del i förskolans verksamhet, påverkar barns rollek och om barns lek blev mindre könsstereotyp, om vi bytte ut barnböckerna till mer normkritiska böcker ur ett genusperspektiv. Studien tog sin utgångspunkt i feministisk post-strukturalism och queerteorin. Med hjälp av observationer av barns rollek vid två olika förskolor undersökte vi hur barn lekte innan och efter att vi bytte ut barnböcker till verk utan könsstereotypa mönster. Vi intervjuade även förskol-lärare om barnens lek. Studien byggde på totalt 24 observationstillfällen och två intervjuer med förskollärare. Vårt resultat visade att barnböckerna kan påverka barns rollek på flera sätt och att leken blev mer tillåtande när barnböckerna hade ett mer normkritisk innehåll. Vår slutsats var att barnböcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg i förskolans jämlikhetsarbete, oavsett om bok-samtal hålls i samband med högläsning eller inte.

Syftet med studien är att undersöka genus inverkan på undervisningen i skolämnet idrott och hälsa. Fokus har legat på att genom kvalitativa intervjuer med sju behöriga gymnasielärare få insikt i hur de tänker och resonerar kring könsmönster och villkor kopplade till dessa, samt deras strategier för att lösa eventuella problem som uppstår i relation till detta. Teorin som denna studie vilar på är dels en genusteori och dels en jämställdhetsteori. Resultatet i studien visar att lärarna tydligt kunde urskilja könsmönster bland eleverna, då de uppfattade killar som mer dominanta i ämnet och tjejer som mer restriktiva generellt sett. De ansåg dock inte att ämnesplanen eller undervisningens utformning gynnade något av könen i större bemärkelse utan att det snarare har att göra med klassamansättningar och individernas personligheter. Lärarna betonade att den egna rollen i att vara en bra förebild var av störst betydelse för hur man på bästa sätt kunde ta tag och lösa de problem som uppstod när könsmönster framkom i undervisningen.

I denna studie har vi med hjälp av videokamera observerat barns samspel ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt skillnaden mellan flickor och pojkars samspel samt hur förskolans artefakter påverkar på barnens samspel. Ur ett mikrosociologiskt perspektiv med fokus på barnens verbala och ickeverbala kommunikation har vi analyserat pojkarna och flickornas samspel för att kunna genomföra en jämförande studie. Av resultatet kan vi konstatera att det både finns likheter och skillnader i barnens samspel, barnen följde vissa könstypiska mönster och bröt mot vissa. Den största likheten i barnens samspel var deras exkluderande och inkluderande aktiviteter. Det visade sig också att artefakterna hade en betydande roll i barnens samspel och att både flickorna och pojkarna använde sig av dessa i sitt samspel om än på lite olika sätt. Utifrån resultatet kan vi konstatera att en medvetenhet om barns olika samspelsmönster utifrån kön är viktigt för att kunna motverka de stereotypa könsmönstren i förskolan.