41 |
Könsmönster i elevtexter : En induktiv innehållsanalys av texter skrivna av elever i årskurs 9 / Gender patterns in student essays : An inductive content analysis of essays written by students in 9th gradeSilén, Johanna January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att kartlägga de könsmönster som förekommer i texter skrivna av elever i åk 9, samt att se hur många karaktärer av olika kön som texterna innehåller. För att undersöka detta utgick studien från följande frågeställningar: 1. Vilka könsmönster redovisar elevtexterna? 2. Hur många karaktärer av olika kön förekommer i elevtexterna? Det material som används för studien är trettio elevtexter från det nationella provet i svenska 2015. Texterna är avidentifierade och kommer från elever från olika delar av landet. Analysen av materialet har gjorts genom en induktiv innehållsanalys som vilar på en hermeneutisk grund, vilket innebär att undersökaren förutsättningslöst gått in i texterna och allt eftersom bildat sig uppfattningar av vilka delar av materialet som är relevant för studien. Både resultat och diskussion presenteras utifrån frågeställningarna med underrubrikerna Huvudkaraktärer, Vuxna bikaraktärer och Unga bikaraktärer. Den tidigare forskning som lyfts fram i denna studie är främst från 1980- och 90-talen, då det är svårt att finna nyare forskning kring genus och skola. Studien visar att många av de könsmönster som visar sig i denna tidigare forskning också återfinns i dessa elevtexter, men att det finns indikationer på att vissa av könsmönstren är i förändring.
|
42 |
En feministisk analys av Handbok för superhjältar / A feminist analysis of Handbook for SuperheroesEriksson, Johanna, Björkman, Linda January 2021 (has links)
En litteratur- och bildanalys av bilderboksserien Handbok för superhjältar (2017-2021) av Elias Våhlund och Agnes Våhlund. Analysen är gjord ur ett feministiskt perspektiv, varvid syftet är att granska hur karaktärernas könsmönster yttras i bokserien. I vår analys/tolkning har vi kommit fram till att karaktärerna i serien i huvudsak följer den traditionella föreställningen om kön och att serien innehåller dold sexism.
|
43 |
"Det behöver skapas en verksamhet utifrånbarnens intressen och inte utifrån deras kön” : En studie om pedagogers uppfattningar om olika grupperingar i förskolan utifrån manligt och kvinnligt könsmönsterAlm, Louise January 2023 (has links)
Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers uppfattningar om grupperingar i förskolan. Jag genomförde semistrukturerade intervjuer med sex respondenter. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån genusteori, med bland annat begreppen manligt och kvinnligt könsmönster. Där visar resultatet att det finns olika uppfattningar kring likabehandlingsplan, barnens personlighet samt könsskillnader, men att det är dessa ämnen som går som en röd tråd genom hela arbetet. Slutsatsen handlar till stor del om pedagogers uppfattningar kring hur det ser ut med gruppindelningar i förskolan. Att det till största delen enligt pedagogernas uppfattningar har att göra med barnens personligheter och intressen. Dock råder det olika uppfattningar bland pedagogerna hur man når fram till barnen genom gruppindelningar när det kommer till kön. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>
|
44 |
”Jag är mycket större än ett örngott,skrek Milla.” : – Mystiska Milla ur ett genusperspektivPudas Lindmark, Anna January 2022 (has links)
Uppsatsen analyserar Unni Lindell och Fredrik Skavlans bok Mystiska Milla och spökskolan (2008), med syfte att undersöka hur genus representeras i bild och text samt vilka könsnormer som förmedlas av karaktärerna i boken. Vidare diskuterar jag bokens möjligheter att användas som diskussionsmaterial gällande könsnormer och jämställdhet i årskurs F-3. För att besvara mina forskningsfrågor utgår uppsatsen från tolkningstraditionen hermeneutiken, som ligger till grund för att tolka och uppnå förståelse genom studiens kvalitativa bild- och textanalys. Analysen utgår från litteraturvetaren Maria Nikolajevas (2017) motsatsschema av manliga och kvinnliga egenskaper och hennes begrepp av statisk, dynamisk, platt eller rund figur, för att uppmärksamma stereotypa och traditionella könsmönster hos valda karaktärer. De valda karaktärer som analyseras är protagonist, medhjälpare och antagonister. Studiens slutsats visar att protagonisten och medhjälparen utmanar omgivningens stereotypa och traditionella könsmönster, genom att ifrågasätta etablerade könsnormer och värderingar som framstår som vedertagna av övriga karaktärer i boken. Mystiska Milla och spökskolan (Lindell & Skavlan, 2008) skildrar både normbrytande, stereotypa och traditionella könsmönster samt lyfter den problematik som uppkommer när etablerade normer ifrågasätts, vilket gör boken till en värdefull utgångspunkt för lärare och elever i diskussioner om könsnormer och jämställdhet.
|
45 |
Att bli unik men ändå alla andra lik : En studie om barns identitetsutveckling i förskolanAxelsson, Stina, Ohlsson, Madelene January 2015 (has links)
<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>
|
46 |
Stereotyper för läslust eller normbrytande karaktärer för förändring? : En kritisk granskning av en kommunal lässatsnings läsfrämjandearbete och boktips utifrån ett genusperspektiv / Reading Craze with Stereotypical Characters in Children’s Literature or Non-Stereotypical Characters for Social Change?Edin, Anders, Andersson, Camilla January 2019 (has links)
Syftet med studien är att granska en kommunal lässatsnings läsfrämjandearbete och boktips gentemot F–3 ur ett genusperspektiv. Studien visar vad en kommunal lässatsnings styrdokument ger för riktlinjer till bibliotekskonsulenter samt hur de resonerar vid val av tipsböcker. Vidare visar studien hur olika karaktärer framställs i några utvalda tipsböcker och huruvida en kommunal lässatsnings lärarhandledningar inbjuder till samtal kring det. Metoderna vi valt att använda oss av är innehållsanalys, kvalitativ intervju och litteraturanalys. Genom innehållsanalyserna granskade vi vad den kommunala lässatsningens styrdokument samt lärarhandledningar uttrycker om genus. Den kvalitativa intervjun hjälpte oss att undersöka hur den kommunala lässatsningens bibliotekskonsulenter resonerar vid val av boktips. Litteraturanalysen gjordes på några utvalda böcker som den kommunala lässatsningen rekommenderar som högläsningsböcker för årskurserna 2–3. Resultatet vi kommit fram till visar att det är ett komplext arbete att arbeta läsfrämjande och samtidigt ta hänsyn till andra aspekter så som ett genuskritiskt perspektiv. Böckerna den kommunala lässatsningen förmedlar innehåller således både traditionella och brytande föreställningar av manligt och kvinnligt. Det är därför viktigt att som verksam lärare vara kritisk till material som används och noga värdera sina val.
|
47 |
Man, mus eller kanske bara människa? : En kvalitativ studie om manliga förskollärare och deras uppfattningar kring traditionella könsmönster i förskolan / Man, mouse or maybe just a human? : A qualitative study about male preschool teachers and their perception concerning traditional gender patterns in preschoolRåström, Evelina, Johansson Linered, Mika January 2019 (has links)
Studien syftade till att undersöka hur manliga förskollärare uppfattar traditionella könsmönster i sitt arbete. Studien genomfördes med en kvalitativ ambition och semi-strukturerade intervjuer med åtta manliga förskollärare utgjorde grund för studien. Resultatet analyserades utifrån ett feministiskt poststrukturellt perspektiv och visade att de manliga förskollärarna påverkades av de traditionella könsmönster som ännu existerar på förskolan och detta är något männen måste förhålla sig till och utveckla strategier för att möta. I studien framkommer att vårdnadshavarnas och personalens utbildningsnivåer påverkar nivån av jämställdhet i förskolan.
|
48 |
"Alla killar måste inte gilla Star Wars" : Fri lek ur ett genusperspektiv i förskoleklass / "All boys must not like Star Wars" : free play from a gender perspective in preschoolWall, Johanna, Molin, Marie January 2014 (has links)
BakgrundDet framgår av tidigare forskning att flickor och pojkar tydligt delas in efter traditionella könsmönster. I leken ges barn möjlighet till tillfällen att överskrida de traditionella könsmönstren och bilda sig en egen identitet. Det finns satta normer i samhället att följa och dessa framgår tydligt för individen. Många gånger kan detta vara svårt då omgivning, media, pedagoger och samhälle påverkar till ett bevarande av dessa mönster. Även barnen själva vet till vilken kategori, flicka respektive pojke de tillhör och anpassar sig efter detta. I Lgr 11 (2011) framgår det att skolan skall motverka traditionella könsmönster och därmed skall flickor och pojkar ges samma möjligheter i den fria leken oavsett kön.SyfteSyftet med uppsatsen är att undersöka hur flickor och pojkar leker och kommunicerar under den fria leken inomhus i förskoleklass utifrån ett könsperspektiv.MetodVår studie baserades på en kvalitativ studie med hjälp av metodverktyget observation. Observationerna var av ostrukturerad karaktär och visade prov på hur flickor och pojkar agerade i den fria leken. Observationerna genomfördes enskilt i tre olika förskoleklasser detta för att kunna få möjlighet att se likheter och skillnader som uppstod i leken.ResultatResultatet visar att flickor och pojkar i stor utsträckning håller sig till de könsmönster som finns i samhället i sina val av lekar. De barn som visar tendenser att överskrida de satta könsmönstren tillrättavisas snabbt av de övriga barnen. I två av våra observationer visar flickorna tendens till att dra sig undan då pojkarna antar lekar av en mer våldsam karaktär. Däremot leker pojkarna lekar på flickornas villkor i lekar med familjekaraktär. Barnen tar tydligt på sig olika roller som exempelvis djur eller en omhändertagande roll i den fria leken. / Program: Lärarutbildningen
|
49 |
"Ska man veta det så här på rak arm?" : En studie om förskollärares syn på arbetet med förskolans jämställdhetsuppdrag / "Am I supposed to know this just like that?" : A study about preschool teachers' view of the equality assignment in preschoolWikström, Hanna, Andersson, Erika January 2019 (has links)
Syftet med studien är att utifrån ramfaktorteorin synliggöra möjligheter och hinder i förskollärares arbete med förskolans jämställdhetsuppdrag, med specifikt fokus på attmotverka traditionella könsmönster. Frågeställningar som ska besvaras berör hur förskollärare beskriver sitt arbete med att motverka traditionella könsmönster men ocksåvilka ramfaktorer som möjliggör restpektive hindrar arbetet. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en kvalitativ metod som består avsemistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare i olika verksamheter. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien är ramfaktorteorin. Vidare har en ramfaktorlista gjorts där ramfaktorer som chefers engagemang, systematiskt kvalitetsarbete, förskollärares tid, förskollärares kunskap och kompetens, förskollärares förhållningssätt och förhållningssätt i barns övriga omgivning har varit i fokus. Resultatet visar att ramfaktorer som chefers engagemang och förskollärares kunskap och kompetens upplevs som möjligheter i förskollärares arbete med att motverka traditionella könsmönster. Resultatet visar även att förskollärares tid, förskollärares förhållningssätt och förhållningssätt i barns övriga omgivning upplevs som hinder i förskollärares arbete med att motverka traditionella könsmönster. Vidare visar resultatet att systematiskt kvalitetsarbete inte går att sätta i någon av kategorierna.
|
50 |
Förskollärares bemötande av barn i förskolan i relation till vad läroplanen säger om traditionella könsmönsterPettersson, Emma, Grus, Frida January 2019 (has links)
Syftet med studien är att problematisera några förskollärares förhållningssätt kring hur de kommunicerar med barn, i relation till vad Läroplanen säger om traditionella könsmönster. Metoden som vi använde för att samla in data var observationer och intervjuer med tre förskollärare. Materialet har tolkats och analyserats utifrån feministisk poststrukturalism, diskurser om pojkar och flickor, könsmönster samt normer och könskonstruktioner. I intervjuerna kommer det fram att förskollärarna har en förståelse för genus, kön och könsmönster och en medvetenhet om det som står i Läroplanen om allas lika värde oavsett könsidentitet. De arbetar med att uppmana och erbjuda alla barn möjligheter att våga ta för sig, uttrycka sig, utveckla förmågor, att gå in och ut ur lekar och roller utan att bli begränsade av stereotypa könsmönster. Enligt vår analys av observationerna kommer det fram att förskollärarna både motverkar och förstärker de stereotypa könsmönster som finns, i tal och i handlingar med barnen. Men det framgår även i intervjun med en förskollärare att det är problematiskt att motverka traditionella könsmönster i förskolan, detta eftersom det är svårt att veta vad och hur man ska förhålla sig både till miljön, barnen och vårdnadshavare.
|
Page generated in 0.0474 seconds