<p>Uppsatsen handlar om hur genus görs på barn genom film. Sju olika filmer har studerats, samtliga filmer går att låna från MediaCenter vilket gör det troligt att de kan komma att visas i klassrummet. Jag undersöker om filmvisandet förstärker eller rekonstruerar könsroller, om de bryter mot läroplanens vilja att motverka traditionella könsmönster. Vilken roll kan filmerna tänkas ha i görandet och dekonstruktionen av genus? Hur görs manlighet? Hur görs kvinnlighet? Hur representeras de olika könen? Jag blandar mina observationer med genusteori. Trots att kvinnors situation har förändrats är det inte lika självklart att det skildras i medieutbudet. Hur skapas föreställningar om vad en pojke och en flicka är? Mitt resultat visar att många av filmerna innehåller scener som är högst uppseendeväckande vad gäller traditionella könsmönster och hur man skiljer på pojkar och flickor. Dock finns det också goda filmexempel som går läroplanens ärenden där könsroller visas upp på ett mångfacetterat sätt. Resultatet diskuteras gentemot läroplanen och görandet av genus ses som de små stegens princip, att vi alltid påverkar och påverkas – frågan är i vilken riktning.</p>

<p>I denna kvalitativa studie undersöks hur en grupp skolbarn tolkar begreppet <em>cool</em> som personbeskrivande uttryck, samt huruvida detta förhållande får konsekvenser för den pedagogiska situationen. För att åstadkomma detta har jag genomfört en enkätundersökning och en gruppintervju, varefter jag analyserat resultaten i förhållande till tidigare genus- och maskulinitetsforskning. Min studie visar att begreppet har flera kontrasterande betydelser och på många sätt är nära förbundet med manliga könsnormer – såväl när det beskriver pojkar som flickor. Vidare verkar det finnas anledning att tro att elevers förhållningsätt till <em>cool</em> har vissa konsekvenser för den pedagogiska situationen.</p>

<p>Denna studies syfte är att undersöka på vilket sätt genus framställs i böcker för barn i förskoleåldern. Det som genomsyrar arbetets syfte är om böcker för barn i förskoleåldern är stereotypa eller inte. I studien har åtta barnböcker undersökts och analyserats utifrån genus. Dessutom har undersökts, genom intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare, hur medvetna pedagoger är om genus i barnböcker. Detta är en kvalitativ studie, det vill säga en småskalig studie. I studien har framkommit att tidigare forskning i ämnet menar att barnböcker är stereotypa i sitt innehåll. Författarna till denna studie har kommit fram till liknande resultat, att de allra flesta barnböcker framställer stereotypa bilder av flickor och pojkar, men menar att författare till barnböcker även försöker förmedla en utmanande bild ur genussynpunkt. I studien har genom intervjuer med förskollärare framkommit att förskollärare i dagens förskola anser sig sakna kunskaper om genus samt ha få kunskaper om vad barnböcker förmedlar om genus.</p>

Denna studies syfte är att undersöka på vilket sätt genus framställs i böcker för barn i förskoleåldern. Det som genomsyrar arbetets syfte är om böcker för barn i förskoleåldern är stereotypa eller inte. I studien har åtta barnböcker undersökts och analyserats utifrån genus. Dessutom har undersökts, genom intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare, hur medvetna pedagoger är om genus i barnböcker. Detta är en kvalitativ studie, det vill säga en småskalig studie. I studien har framkommit att tidigare forskning i ämnet menar att barnböcker är stereotypa i sitt innehåll. Författarna till denna studie har kommit fram till liknande resultat, att de allra flesta barnböcker framställer stereotypa bilder av flickor och pojkar, men menar att författare till barnböcker även försöker förmedla en utmanande bild ur genussynpunkt. I studien har genom intervjuer med förskollärare framkommit att förskollärare i dagens förskola anser sig sakna kunskaper om genus samt ha få kunskaper om vad barnböcker förmedlar om genus.

I denna kvalitativa studie undersöks hur en grupp skolbarn tolkar begreppet cool som personbeskrivande uttryck, samt huruvida detta förhållande får konsekvenser för den pedagogiska situationen. För att åstadkomma detta har jag genomfört en enkätundersökning och en gruppintervju, varefter jag analyserat resultaten i förhållande till tidigare genus- och maskulinitetsforskning. Min studie visar att begreppet har flera kontrasterande betydelser och på många sätt är nära förbundet med manliga könsnormer – såväl när det beskriver pojkar som flickor. Vidare verkar det finnas anledning att tro att elevers förhållningsätt till cool har vissa konsekvenser för den pedagogiska situationen.

Problem statement: Nowadays, women have a greater place in literature, both as a writer but also the role of the book and that is why I have chosen to examine how educators reason about their use of literature in preschool to combat the stereotype of gender roles. Motivation: An earlier survey shows that women now have a greater place in the recently released children's literature and, therefore, it is interesting to see how educators see their work on countering gender patterns using picture books. It is also interesting to examine whether the female roles in the books are consistent with the research I've used. Approach: I chose to use qualitative interviews with teachers in two preschools and also examined the recently released children’s books they worked with. Results: The results of my survey shows that teachers thoughts about their work on combating gender pattern occurs on an individual plan and depend on how the teacher interprets the guidelines. My survey also shows that the gender roles in the newly released picture books are consistent with earlier research I’ve used. Conclusion: It is therefore important that educators are aware of how easily gender patterns are induced, it happens on a daily basis through words and expectations that educators have on children.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön påverkar barns fria lek i två av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrån. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser på den pedagogiska miljön och dess utformning.    Syftet med arbetet är att belysa den pedagogiska miljön i två av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhållningssätt i rummen. Frågeställningarna till arbetet är följande: Hur ser den fria leken ut i två klassiska lekrum på förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv? Hur förhåller sig pedagogerna i de två olika rummen? Hur ser pedagogerna på den pedagogiska miljön och utformningen av denna?   De metoder som jag har valt att använda i detta arbete är så kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. Därefter har jag jämfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och få svar på mina frågeställningar.   Resultatet tar upp det viktigaste från det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen säger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmärksammade av pedagogerna. Flickorna leker mest rollekar i hemvrån. Vidare är pedagogerna sällan medaktörer i barnens lek utan istället observatörer med ett dokumenterande syfte.

Uppsatsen handlar om hur genus görs på barn genom film. Sju olika filmer har studerats, samtliga filmer går att låna från MediaCenter vilket gör det troligt att de kan komma att visas i klassrummet. Jag undersöker om filmvisandet förstärker eller rekonstruerar könsroller, om de bryter mot läroplanens vilja att motverka traditionella könsmönster. Vilken roll kan filmerna tänkas ha i görandet och dekonstruktionen av genus? Hur görs manlighet? Hur görs kvinnlighet? Hur representeras de olika könen? Jag blandar mina observationer med genusteori. Trots att kvinnors situation har förändrats är det inte lika självklart att det skildras i medieutbudet. Hur skapas föreställningar om vad en pojke och en flicka är? Mitt resultat visar att många av filmerna innehåller scener som är högst uppseendeväckande vad gäller traditionella könsmönster och hur man skiljer på pojkar och flickor. Dock finns det också goda filmexempel som går läroplanens ärenden där könsroller visas upp på ett mångfacetterat sätt. Resultatet diskuteras gentemot läroplanen och görandet av genus ses som de små stegens princip, att vi alltid påverkar och påverkas – frågan är i vilken riktning.

Jämställdhet i förskolan är ett ämne som är relevant då det står i läroplanen att de som arbetar i verksamheten ska främja jämställdhet (Skolverket, 2010). Forskning visar att flickor och pojkar behandlas olika i förskolans verksamhet och att det inte finns något konkret arbetssätt för att främja jämställdhet. Syftet med undersökningen har varit att ta del av hur fem olika förskollärare säger sig arbeta med jämställdhet i förskolan. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer och dessa har ägt rum i en mindre kommun i Skåne. Undersökningen har gjorts på fem olika förskolor med en förskollärare från varje förskola. Resultatet i undersökningen visar att förskollärarna har samma uppfattning om vad jämställdhet innebär, att flickor och pojkar ska få samma möjligheter. Det finns vissa traditionella könsmönster i förskolan, förskollärare säger sig arbeta för att motverka dessa.

En studie som tar stöd av utvecklingspsykologiska teorier och är baserad på intervjuer på en F-5 skola. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger förhåller sig till traditionella könsmönster och hur de arbetar för att bryta dessa mönster. Lgr11 säger att skolan ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster och detta är undersökningens bakgrund. Det empiriska materialet består av intervjuer med fem pedagoger som har olika utbildningar – förskollärare, grundskollärare och fritidspedagoger, men samtliga arbetar på samma skola. Vår slutsats är att arbete mot traditionella könsmönster sker varje dag och det är de små utmaningarna för barnens föreställningar som spelar stor roll i deras utveckling. Resultatet visar även att pedagoger som vi har intervjuat gärna skulle vilja bli observerade i sin yrkesroll för att kunna utveckla sina arbetsmetoder kring traditionella könsmönster.