Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera fördelningen mellan män och kvinnor som departementschefer i regeringen. Detta för att se om och i så fall hur det finns skillnader mellan könen över tid. Undersökningen omfattar tiden 1970-2010 som i sin tur delats i två perioder. Resultatet visade att det finns könsmönster i regeringen. I den tidiga perioden fann jag att männens dominans var väldigt stor och att 10 ministerposter innehafts av endast män. Tre ministerposter fanns vara könsneutrala (maximalt 60-40 procents förhållande mellan könen) och det var socialminister, arbetsmarknadsminister och bostadsminister. Dessa räknas till välfärdspolitik men de två senare kan även räknas till infrastrukturpolitik. Ett nytt departement bildades i slutet av den tidiga perioden, miljö- och energidepartementet. Det var en kvinna på posten som departementschef. I den sena perioden har flertalet förändringar skett. Spridningen har ökat på så sätt att det i varje grupp av mansprofilerade, könsneutrala och kvinnoprofilerade statsrådsposter återfinns politikområden av alla slag. Dessa är basaktiviteter, infrastruktur, välfärd och samordnande. Nu dominerar varken män eller kvinnor inom någon särskild del av politiken utan på specifika statsrådsposter. Det skedde ingen reell ökning av antalet könsneutrala statsrådsposter i den sena perioden jämfört med den tidiga perioden.

Syftet med vår studie är att undersöka förskolepersonalens tankar om leksakers betydelseför konstruktion av barns könsidentitet. Syftet är också att undersöka förskolans uppdragatt arbeta för ökad jämställdhet samt att motverka traditionella könsmönster ochkönsroller. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuersom metod. Studien genomfördes med tio personliga intervjuer av anställda inomförskolan. I resultatet kom vi fram till att samtliga tio respondenter anser att vuxnasförhållningssätt och bemötande är viktigt i arbetet för att motverka traditionellakönsmönster och könsroller. Vid samspel med barn ska fokus ligga på individen inte påkönet. Resultatet visade även att respondenterna anser att den fysiska miljön på förskolanska erbjuda leksaker och material som följer barns intressen och behov. Samtligarespondenter tror att leksaker kan påverka barns skapande av könsidentitet som pojkerespektive flicka. I resultatet kom vi dock fram till att respondenterna anser att det intebara är på förskolan som barn påverkas av leksakerna då barn påverkas mycket från detövriga samhället. Vi har kommit fram till att fokus ska ligga på individen och inte på köneti samspel med barn. Vi har också kommit fram till att leksaker och material ska grundas påbarns intressen och behov. Det visade det sig att pedagogers förhållningssätt är det viktigai barns skapande av könsidentitet och inte leksakerna i sig. En annan faktor som kanpåverka skapandet av könsidentitet är samhället och media, då barn är influerade avtraditionella könsroller och könsmönster.

Syftet med studien är att undersöka hur några barn uppfattar och tolkar genus samt om och hur de i så fall identifierar sig med huvudrollsinnehavarna i Wieslanders bok Mamma Mu åker rutschkana. Dessutom är det av intresse att se om och på vilket sätt författaren till den valda boken skriver utifrån ett genusperspektiv. Boken i studien valdes subjektivt ut från en lista över de femtio mest utlånade barn- och ungdomsböcker på folkbiblioteken i Lunds kommun, 2010. Studien genomförs på en förskola i södra Sverige med tre flickor och tre pojkar i åldern fem år. Analysmetoden som används i studien är kvalitativ och bygger på en hermeneutisk analysmodell. Resultatet visar på att barnen såg Mamma Mu som en kvinna/flicka och Kråkan som en man/pojke samt att flickorna identifierar sig med Mamma Mu och pojkarna med Kråkan. Dessa identifieringar gör barnen utifrån kopplingen mellan deras kön och mellan deras personligheter. Dessutom kan vi se att text och bild påverkar barnen på olika sätt beroende på deras tidigare erfarenheter. Denna kunskap delar de med sig av till varandra vilket leder till att barnen får nya erfarenheter och en djupare förståelse av boken. Bokens författare antar främst barnens perspektiv när hon skriver vilket väl stämmer överens med genusperspektivet då det handlar om något större än enbart manligt och kvinnligt.

Studiens syfte är att med hjälp av denna systematiska litteraturstudie undersöka om förändringar inom teknikämnet i årskurs 1-6 kan öka flickors teknikintresse. Frågeställningen som det sökts svar på i aktuell internationell forskning, är följande: Anser aktuell forskning att skolan bör förändras för att öka teknikintresset hos flickor i årskurs 1-6, och i så fall, varför och på vilket sätt? För att få svar på frågeställningarna har systematiska sökningar i databaserna Eric (Proquest), Summon och www.avhandlingar.se gjorts. Engelska sökord som är aktuella för ämnet har valts ut för att ge en bred men ändå riktad sökning. Resultatet till studien är baserad på två avhandlingar och fem artiklar, varav en artikel är en metaanalys och fyra är forskningsstudier. Resultatet visar att flickors teknikintresse kan öka med hjälp av en mer genusmedveten undervisning som tar hänsyn till flickor och pojkars olika intressen. Det har också visat sig att det är av stor vikt för flickor att få en tidig god teknikundervisning för att öka självförtroendet inom ämnet, då val till framtida utbildningar och yrken görs tidigt. För att dessa åtgärder ska kunna genomföras krävs det att lärare och skolledare får mer utbildning i ämnet teknik och hur en genusmedveten undervisning kan bedrivas.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur genus framställs i tio olika barnböcker, samt om det finns någon skillnad om man jämför nya böcker från 2017 med äldre böcker från 30 år tidigare. För att undersöka detta har text och bild analyserats i tio barnböcker, där fem böcker är utgivna 2017 och fem mellan 1986 och 1990. Fokus har legat på vilka karaktärer som framkommer i böckerna, vilka personliga egenskaper som tillskrivs dessa, hur karaktärerna ser ut och vilka färger som framkommer i böckerna.  För att genomföra analysen har jag använt mig av Hirdmands (1988) tankar om genussystem samt Nikolajevas (2017) tabell över maskulina och feminina personliga egenskaper. Utifrån detta har jag utformat frågor som jag använt mig av när jag har analyserat text och bild. Dessa frågor innefattar vem som är huvudpersonen i böckerna, vilka personliga egenskaper karaktärerna i böckerna har, hur karaktärerna ser ut och vilka färger som förekommer i böckerna.  Det som framkom av analysen är att genus framställs i litteraturen genom såväl personegenskaper som utseende och färger. Den nyare litteraturen motverkar i högre grad traditionella könsmönster, särskilt när det kommer till karaktärernas personliga egenskaper.

Syftet med studien är att undersöka hur genuspedagogisk verksamhet bedrivits inom förskolan tidigare och om arbetet fortgår samt utvecklas. Studien har sin bakgrund i ett jämställdhetsprojekt inom förskolan och utgår från intervjuer och observationer inom sex förskolor i Mellansverige. Studiens syfte är att undersöka om arbetet med genuspedagogik har fortskridit inom förskolan, hur arbetet ser ut i dag, i vilken utsträckning en arbetar med genuspedagogik samt vilken kunskap som finns inom verksamheten. Det som framträder är att majoriteten av de förskolor som undersöks i studien inte arbetar med genuspedagogisk verksamhet trots att kravet för detta finns i läroplanen för förskolan. Det framgår också att kunskapen om genuspedagogik inte är utbredd hos personalen på de förskolor som undersöks i studien och att det finns få resurser insatta i arbetet om genus. Studien visar också att de som arbetar med genuspedagogiskt arbete utför arbetet ingående och aktivt. Deras arbete utvecklas fortlöpande och tas upp vid planering av verksamheten samt täcker alla områden inom verksamheten med ett genusperspektiv.

Studien belyser eventuella könsmönster i den fria leken på fritidshemmet. Vårt syfte med studien är att studera barns val av lek, hur de leker under den fria leken på fritidshemmet, samt undersöka och belysa om det finns någon koppling mellan kön och lek. För att nå vårt resultat använde vi oss av en kvalitativ studie i form av ostrukturerade observationer, detta val gjordes för att inhämta så mycket information som möjligt i barnens naturliga lekmiljö. Våra observationer genomfördes på ett fritidshem med barn i åldern fem till sex år från tre olika förskoleklasser. För att tolka och analysera empirin i studien utgick vi från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet visar att barns fria lek i stor utsträckning utgår från ett bestämt och traditionellt könsmönster. Samtidigt fann vi att en del barn vågade bryta mot de stereotypiska och traditionella könsmönster som fanns på fritidshemmet.

Syftet med denna studie är att synliggöra några förskollärares skilda uppfattningar om hur man arbetar med att motverka traditionella könsroller och könsmönster i förskolan. Det är en kvalitativ studie med en fenomenografisk forskningsansats, och den metod som har använts för att samla in material är kvalitativa intervjuer med fyra olika förskollärare som arbetar på fyra olika förskolor. Vi har utgått från Hirdmans teori om genuskontrakt samt Hardings genusteori. Studiens resultat visar att de finns olika förhållningssätt till hur man kan arbeta för att motverka traditionella könsroller och könsmönster i förskolan. Informanterna nämner både ett könsöversridande arbetssätt såväl som ett könsneutralt arbetssätt. Resultatet visar även att det finns olika tolkningar av begreppen "traditionella könsroller och könsmönster". Vikten av fortbildning av förskollärare framkommer, samt förskollärarnas bemötande av barnen.

Syftet med studien är att studera barns lek på fritidshem vid valda situationer och vad lek betyder för dem. För att få svar på mitt syfte utgår jag från tre frågeställningar; Vad leker barnen? Hur uppfattar barnen deras lekar? Framgår det könsmönster i barnens lekar? I så fall på vilket sätt framträder dessa?När undersökningsområdet, syftet och frågeställningarna var bestämt inleddes sökning efter tidigare forskning. Bakgrundsavsnittet inleds med hur lek skrivs fram i styrdokumenten för fritidshem. Därefter behandlas tidigare forskning kring definitioner av lek, rollek och miljöns betydelse för lek och kön. Vidare ges en redogörelse för begrepp såsom jämställdhet, genus, genusmönster och gränsöverskridande barn då det kan kopplas till studien. Som teoretisk ram har jag valt att använda lekteorier och genusteorier eftersom studien fokuserar på könsmönster och barns lek.I studien ingår elever i fritidshem. Kvalitativ metod har används med observation och fokusgruppsamtal som datainsamlingsverktyg. Urvalsgruppen i studien är elever i sju års ålder som alla går på samma avdelning i ett fritidshem. Sammanlagt är det tolv barn som medverkar.Resultatet visar att barn är väl medvetna om vilka lekar de väljer att leka och att lekarna är könsbundna. Barnen berättar att de väljer leksaker utifrån könstillhörighet och leker på olika platser. Flickorna leker för det mesta familjelekar i dockvrån medan pojkarna leker mer våldsamma lekar i byggrummet. Detta har även framgått under observationerna. Lekarna som barnen väljer är också baserade på tidigare upplevelser, vilket har framgått under fokusgruppsamtalen. Barnen har då berättat om lekarna från observationerna som har genomförts i studien och kopplat dem till tidigare händelser som de på något vis har varit med om och upplevt, det kan vara något som de exempelvis har sett på film som de sedan för med in i leken.