”You can only play with lego and in the construction room. Then you can be in my lego club.” - A study of gender patterns in construction play in preschools   Det övergripande syftet med studien är att få en större förståelse för hur könsmönster kan utspela sig i barns konstruktionslek i förskolan. Vårt mål med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur könsmönster kan utspela sig i barns vardag i förskolan. Studien inspirerades av den nya läroplanen för förskolan (2018) där förskolans uppdrag i förhållande till genus har förtydligats och lyfts mer än tidigare. Studien bygger på deltagande observationer där vi genom ett observationsschema vill kartlägga olika könsmönster i barns konstruktionslek. Studien genomförs på två olika förskolor hos barn mellan tre till fem år. Resultatet av studien är att vi kan se både könsstereotyp och könsöverskridande lek hos både pojkar och flickor, men att den könsstereotypa leken är dominerande, främst hos pojkar i grupp. De genomförda observationerna består till majoriteten av pojkars konstruktionslek, då det främst är pojkar som leker med konstruktionsmaterialet i vår studie.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om det råder jämställdhet enligt parametrarna lön, utbildning och sjukfrånvaro bland skolledarna inom Barn och Utbildningsnämnden i Bollnäs kommun.</p> / <p>The purpose of this study is to examine if equality exists, due to the parameters salary, education and sickness leave, among the school leaders in the Children- and Education board in Bollnäs municipality.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om det råder jämställdhet enligt parametrarna lön, utbildning och sjukfrånvaro bland skolledarna inom Barn och Utbildningsnämnden i Bollnäs kommun. / The purpose of this study is to examine if equality exists, due to the parameters salary, education and sickness leave, among the school leaders in the Children- and Education board in Bollnäs municipality.

Syftet med denna uppsats är att belysa barns uppfattningar om ideala utseenden ur ett genusperspektiv. Vi har utgått från fyra frågeställningar som avsåg att ta reda på hur 9- och 10-åriga flickor och pojkar uppfattar ideala utseenden, kvinnliga och manliga utseenden, för- och nackdelar med utseenden samt varifrån de får sina uppfattningar. Detta har vi studerat genom att använda oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Enskilda intervjuer har genomförts med sammanlagt åtta barn, fyra flickor och fyra pojkar, på två slumpvis utvalda skolor. Studien visade att barnen mestadels relaterade ideala utseenden till yttre attribut, så som kläder. Ett idealt utseende var enligt barnen fördelaktigt för att bli omtyckt, passa in i kamratgruppen och för att göra ett gott intryck på andra. Kamraterna ansågs även vara de personer som mest påverkade barnen till hur de ville se ut. Barnen menade också att vissa utseenden var situationsbundna då en del utseenden lämpade sig bättre på vissa platser och tillfällen än andra. Allra viktigast var det att tänka på utseendet då de blev betraktade av många människor. Barnen menade även att det fanns vissa faktorer som representerade de olika könen. Exempelvis var färger, kläder och frisyrer markörer för kvinnligt och manligt. Att bryta mot dessa könsmönster kunde enligt barnen leda till negativa konsekvenser, så som att bli retad. Pojkar sades löpa större risk att drabbas av detta än flickor. Dessa följder kunde även uppkomma då någon hade ett utseende som inte sågs som idealt av andra barn.

Denna studies syfte är att beskriva och förstå könsmönster i förskolebarns samtal omkring lek. Tidigare forskning har visat att den rådande normen i förskolan är den heterosexuella normen. Studier har visat att man inte vet hur många förskolor som arbetar med jämställdhet för att det inte finns någon skyldighet att rapportera det. Barn anpassar sig till pedagogers och vuxenvärldens normer på hur de förväntas vara. Utifrån empirin, som består av två gruppintervjuer med barn i 4-5årsåldern, så visar det att barnen applicerar de rådande könsstereotypa föreställningarna på leksaker och föremål i sin närmiljö. Enligt min studie så var barnen medvetna om könsmönster och delade upp lekformationer och leksaker i manligt och kvinnligt kodade positioner. Samtidigt som barnen tilldelade olika föremål från sin lekmiljö könskategorierna flickor och pojkar, visade de förståelse för att flickor och pojkar inte ska delas upp utan att alla utifrån en vedertagen norm ska leka tillsammans och med alla föremål på förskolan. Uppsatsen avslutas med tankar som har uppkommit under min studie och förslag till vidare forskning. / The purpose of this study is to examine and understand the view on gender patterns in preschool children's conversations about play. Previous research has shown that in preschools is the prevailing norm the heterosexual norm and that children adjust to educators and adult world standards on how they are expected to behave. There is currently no way of knowing how many Swedish preschools are working with gender equality because there is no obligation to report it. The empirical material in this study, consisting of two group interviews with children between the ages of 4 to 5, show that children apply the prevailing stereotypical gender notions on toys and objects in their local environment. According to this study, the children were aware of gender roles and were dividing game formations and toys into male and female coded positions. At the same time as the children assigned the gender categories "girls" and "boys" on various items from their play environment, they did however also show understanding for the idea that girls and boys should not be divided but instead play together and be able to use all preschool objects from an accepted norm. The essay concludes with some reflections that arose during my study and suggestions for further research.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagoger kan motverka traditionella könsmönster i leken inom förskolans verksamhet. För att fördjupa syftet ytterligare valde jag följande frågeställningar; Vad finns det för definition på traditionella könsmönster, enligt pedagogerna? Vad och hur gör pedagogerna för att motverka traditionella könsmönster? Hur upplever pedagogerna att det fungerar med att motverka de traditionella könsmönstren? För att nå upp till mitt syfte genomförde jag kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger för att bland annat få deras syn på hur man kan motverka traditionella könsmönster i leken.   Resultaten visade bland annat att det finns många sätt att arbeta med att motverka traditionella könsmönster och att pedagogers förhållningssätt spelar stor roll in på barngruppen. Jag fick även fram att det också handlar om att tillföra och inte ta ifrån barnen leksaker. Pojkar och flickor ska få ha samma möjlighet att leka med alla leksaker. Vidare resultat visade även på att det är viktigt att diskutera i arbetslaget om hur man vill gå till väga för att motverka de traditionella könsmönstren. Det för att inga barn ska kunna osynliggöras i barngruppen. / The aim of this study was to find out how educators counteract traditional gender patterns while children are engaged in playing activities in preschool. To make clear the aim of the study, I used the following questions: What is the definition of traditional gender patterns, according to the educators? What and how do the educators do to counteract traditional gender patterns when the children are playing? How do the educators experiencing that the work whit to counteract traditional gender patterns works? In order to answer my research questions I did qualitative interviews with five educators to get their views on how to counteract traditional gender patterns while children are engaged in playing activities.   The results show that there are many ways of working to counteract traditional gender patterns and that educators own approach plays a big role in the children's group. It also involves adding and not taking away toys from the children when they are playing. Boys and girls should have the same opportunity to play with toys for all groups. The results also show that it is important to discuss in the work teams on how to proceed in order to counteract traditional gender patterns, to make sure that no child should be invisible.

This essay focuses on the pictures in mathematics books for elementary school. The purpose was to see if images in mathematics books for elementary school show traditional gender roles. The aim of the essay has been broken down into following research questions: Vilka färger förknippar de olika matematikböckerna till pojkar/män respektive flickor/kvinnor? How many times were girls/women and boys/men illustrated in the mathematics books? What behavior is associated with masculinity and femininity? Which colours are associated with boys/men and girls/women in the mathematics books? I used a semiotic image analysis method to study the pictures presented in the mathematics books. The theories in this essay were used to see how society makes girls become girls and boys become boys and in what ways the genders are portrayed in relation to each other. In addition, the theories include the question of whether a specific colour is given to a specific gender? The analysis evidently confirmed that the images in the mathematics books demonstrated traditional gender roles. There was evident proof that the behavior of both boys/men and girls/women showed distinct features of the traditional gender roles. However, boys/men were more likely to stay in their traditional gender roles in terms of the colours of their clothes than the girls/women did.

No description available.

Under vår utbildning till förskollärare har en nyfikenhet väckts hos oss själva över hur pedagoger arbetar med genus i förskolan och vilka uppfattningar som finns om genus. Vi har använt oss av intervjuer som metod och intervjuat sex legitimerade förskollärare i södra Sverige. Syftet med denna studie har varit att belysa de olika sätten att förhålla sig till genus i förskolan då samma styrdokument gäller i alla förskolor. Läroplanen ger dock tolkningsutrymme för hur arbetet skall gå till, vilket gör att det arbetas på olika sätt i förskola men varje sätt är unikt. I intervjuerna finns inga rätt eller fel utan vi har haft som mål att få förskollärarnas egna spontana tankar kring genus. Arbetets teoretiska ansats är utifrån socialkonstruktionistiskt perspektiv, essentionellt perspektiv och sociokulturellt perspektiv. I vårt resultat blev det tydligt att förskollärarna kopplar genus och kön som samma betydelse. Vilket vi också kunde koppla till hur de arbetar med jämställdhetsarbete i förskolan. För förskollärarna går genus och jämställdhetsarbete hand i hand i förskolans verksamhet.

Previous research has shown that traditional gender patterns and gender roles are being reproduced by adults and society. Gender patterns is something that is discovered in for example children’s play pattern while gender roles are attributed to the way a girl or a boy is considered to behave. This study investigates four preschool teachers’ perceptions of their own gender equality work, how they understand the terms “gender patterns” and “gender roles” and how the new Swedish preschool curriculum effects their work against inequality between boys and girls. Qualitative interview has been used as a method and then the preschool teachers’ answers have been compared and categorized. Six categories appear in the results: “Traditional gender patterns and genes roles”, “The influence of society and the home”, “Gender transparency”, “Conversation and reflection”, “Awareness” and “The curriculum reinforces the work in preschool”. The preschool teachers seem to think that gender patterns and gender roles are linked to a traditional way of seeing gender and that society and the homes are the sources to the reproduction of these traditional ways of categorizing boys and girls. To counteract traditional gender patterns and gender roles the preschools teachers believes in a gender transparency approach, conversation and reflection and awareness in choices such ass materials, environment and in how adults value boys and girls. The preschool teachers believe that de new Swedish curriculum supports their already ingoing gender equality work. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>