<p>Syftet med studien var att undersöka hur barn i åldrarna 3-5 år använder språket i bygg- och konstruktionsleken. Undersökningsinstrumentet som använts för genomförandet av studien har varit videoobservation. Videoobservationerna har genomförts på två förskoleavdelningar, totalt 21 barn. Resultatet av studien visar att barnen använde sig av många olika begrepp i bygg- och konstruktionsleken, vilka delats in kategorierna matematiska begrepp, rumsorienterade begrepp och skriftspråkliga begrepp. Barnen använde sitt språk i bygg- och konstruktionsleken för att beskriva och förklara olika saker i leken men också för att bepröva sina erfarenheter. Vidare kunde det urskiljas att barnen använde språket i bygg- och konstruktionsleken för att samspela med varandra. Resultatet har analyserats utifrån begreppen utvecklad och begränsad kod, explicit och implicit tal, peer tutoring, cooperative learning och peer colloboration. Barnen i studien uppvisade variation i språkanvändningen oberoende av ålder.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur barn i åldrarna 3-5 år använder språket i bygg- och konstruktionsleken. Undersökningsinstrumentet som använts för genomförandet av studien har varit videoobservation. Videoobservationerna har genomförts på två förskoleavdelningar, totalt 21 barn. Resultatet av studien visar att barnen använde sig av många olika begrepp i bygg- och konstruktionsleken, vilka delats in kategorierna matematiska begrepp, rumsorienterade begrepp och skriftspråkliga begrepp. Barnen använde sitt språk i bygg- och konstruktionsleken för att beskriva och förklara olika saker i leken men också för att bepröva sina erfarenheter. Vidare kunde det urskiljas att barnen använde språket i bygg- och konstruktionsleken för att samspela med varandra. Resultatet har analyserats utifrån begreppen utvecklad och begränsad kod, explicit och implicit tal, peer tutoring, cooperative learning och peer colloboration. Barnen i studien uppvisade variation i språkanvändningen oberoende av ålder.

Studiens syfte är att utifrån barns perspektiv samt ett genusperspektiv studera barnskonstruktioner och tal under konstruktionslek samt att studera eventuella skillnadermellan pojkar och flickor.Studiens teoretiska referensram utgår ifrån barnens egen verklighet medutgångspunkt i könsnormer vilka kopplas till vad som ofta anses vara socialt accepterathos flickor respektive pojkar. Studien berör även hur barnen förhåller sig till dessakönsnormer.Studien gjordes med kvalitativa forskningsmetoder med en abduktiv ansats. Studienomfattar förskolebarn på två förskolor där insamling av empirin har skett viavideoobservationer.Det kan tolkas som att både flickor och pojkars konstruktioner var kopplade tillstereotypa könsnormer. Flickorna byggde bl.a. slott medan pojkarna byggde bl.a.robotar. Flickorna och pojkarnas tal skiljde sig åt då pojkarna i större utsträckning änflickorna använde talet till att förstärka sina konstruktioner. Flickornas tal handlade merom lekens innehåll och mindre om konstruktionerna.Slutsatsen är att konstruktionsleken blir en arena för stereotypa könsnormer därförskolebarnen positionerar sig i traditionella könsroller. Förskollärares närvaro ärviktig då dessa könsnormer ska motverkas av förskolan. Det är inte förskollärarnasdeltagande i leken som är viktig utan det handlar om förskollärarnas närvaro på ettobserverande plan i kombination med en medvetenhet om förekomsten av de stereotypakönsrollerna.

”You can only play with lego and in the construction room. Then you can be in my lego club.” - A study of gender patterns in construction play in preschools   Det övergripande syftet med studien är att få en större förståelse för hur könsmönster kan utspela sig i barns konstruktionslek i förskolan. Vårt mål med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur könsmönster kan utspela sig i barns vardag i förskolan. Studien inspirerades av den nya läroplanen för förskolan (2018) där förskolans uppdrag i förhållande till genus har förtydligats och lyfts mer än tidigare. Studien bygger på deltagande observationer där vi genom ett observationsschema vill kartlägga olika könsmönster i barns konstruktionslek. Studien genomförs på två olika förskolor hos barn mellan tre till fem år. Resultatet av studien är att vi kan se både könsstereotyp och könsöverskridande lek hos både pojkar och flickor, men att den könsstereotypa leken är dominerande, främst hos pojkar i grupp. De genomförda observationerna består till majoriteten av pojkars konstruktionslek, då det främst är pojkar som leker med konstruktionsmaterialet i vår studie.

<p>I detta forskningsarbete har vi velat belysa barns fria lek i åldersindelade grupper på förskolan. Vi har utgått från frågeställningarna vilka lekar barnen väljer, vem de leker med och vilket lekmaterial de väljer. Vidare vad det är som påverkar dem i deras val av lek. De åldersintergrerade grupperna i vår undersökning har varit ett till tre år och tre till fem år.</p><p>Vi har använt oss av så kallad kvalitativ metod i vår undersökning. Undersökningen genomfördes på två förskolor, där vi var och gjorde vår studie för att undersöka hur leken ser ut. De tre metoder vi använt oss av är observationer, intervjuer med pedagoger och samtal med barn. Vi inledde studien med att observera barnen i deras fria lek för att få ett bra underlag till våra kommande intervjuer och samtal.</p><p>Resultatet som vi fann är att barnens fria lek skiljer sig mellan de olika åldersgrupperna. På ett till treårsavdelningen leker barnen mer spontant, de sysselsätter sig inte med samma aktivitet under längre tid utan växlar ofta. Det förekom inga tydliga könsskillnader i val av lek, lekmaterial och lekkamrater. Medan det på tre till femårsavdelningen var mer synligt att barnen valde lek, lekmaterial och lekkamrater utifrån sitt kön. Barnens lek var här mer fokuserad på en specifik lek som till exempel rollek, konstruktionslek och skapande lek. Gemensamt för de båda åldersgrupperna var att barnens valmöjligheter ökar i deras utelek så som val av lekmaterial och plats för leken.</p>

<p>Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare och observationer av konstruktionsmaterial på förskolan har jag fått svar på mina frågeställningar. Mina frågeställningar handlar om vilka material förskolan har till tredimensionell konstruktionslek inomhus och om det arbetas medvetet med tredimensionell konstruktionslek. Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för tredimensionell konstruktionslek på förskolan.</p><p>Rapporten visar att tillgången till konstruktionsmaterial på förskolorna inte är särskilt varierad och inte tillräckligt stor. Enligt svaren på intervjuerna är den största orsaken bristen på tid för pedagogerna att vara delaktig i konstruktionsleken. Det saknades även tid att hålla ordning på konstruktionsmaterialet. Pedagogerna arbetar inte medvetet med konstruktionslek och upplever att de saknar tillräckliga kunskaper inom ämnet.</p><p>Utifrån gällande styrdokument är leken viktig för barns lärande. Barnen skall utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material. Denna studie visar att för att uppfylla dessa krav bör lärare i förskolan få mera kunskaper om konstruktionslekens betydelse och hur man kan arbeta med den.</p> / <p>My purpose with this study is to investigate the preschools conditions of the three-dimensional construction play.</p><p>My questions are: what indoor material the preschool posses and the awareness of working with three-dimensional construction play.</p><p>The answers I got are based on the qualitative interviews with five preschoolteachers and also from doing observations of the preschools construction materials.</p><p>The report shows that the access to the construction materials are not that varied and not big enough. According to the answers from the interviews, is the main reason the preschoolteachers lack of time to participate in the construction play. They are also lacking time to maintain the order of the construction materials. The preschoolteachers don’t work consciously with the construction play and they feel that they don’t have adequate knowledge in this subject.</p><p>On the basis of current control documents are the children’s play important for their learning. The children shall develop the ability to build, create and construct with help from different materials. This study shows that to fulfil these demands, the preschoolteachers should get more knowledge about the meaning of the construction play and how to work with it.</p>

I detta forskningsarbete har vi velat belysa barns fria lek i åldersindelade grupper på förskolan. Vi har utgått från frågeställningarna vilka lekar barnen väljer, vem de leker med och vilket lekmaterial de väljer. Vidare vad det är som påverkar dem i deras val av lek. De åldersintergrerade grupperna i vår undersökning har varit ett till tre år och tre till fem år. Vi har använt oss av så kallad kvalitativ metod i vår undersökning. Undersökningen genomfördes på två förskolor, där vi var och gjorde vår studie för att undersöka hur leken ser ut. De tre metoder vi använt oss av är observationer, intervjuer med pedagoger och samtal med barn. Vi inledde studien med att observera barnen i deras fria lek för att få ett bra underlag till våra kommande intervjuer och samtal. Resultatet som vi fann är att barnens fria lek skiljer sig mellan de olika åldersgrupperna. På ett till treårsavdelningen leker barnen mer spontant, de sysselsätter sig inte med samma aktivitet under längre tid utan växlar ofta. Det förekom inga tydliga könsskillnader i val av lek, lekmaterial och lekkamrater. Medan det på tre till femårsavdelningen var mer synligt att barnen valde lek, lekmaterial och lekkamrater utifrån sitt kön. Barnens lek var här mer fokuserad på en specifik lek som till exempel rollek, konstruktionslek och skapande lek. Gemensamt för de båda åldersgrupperna var att barnens valmöjligheter ökar i deras utelek så som val av lekmaterial och plats för leken.

Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare och observationer av konstruktionsmaterial på förskolan har jag fått svar på mina frågeställningar. Mina frågeställningar handlar om vilka material förskolan har till tredimensionell konstruktionslek inomhus och om det arbetas medvetet med tredimensionell konstruktionslek. Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för tredimensionell konstruktionslek på förskolan. Rapporten visar att tillgången till konstruktionsmaterial på förskolorna inte är särskilt varierad och inte tillräckligt stor. Enligt svaren på intervjuerna är den största orsaken bristen på tid för pedagogerna att vara delaktig i konstruktionsleken. Det saknades även tid att hålla ordning på konstruktionsmaterialet. Pedagogerna arbetar inte medvetet med konstruktionslek och upplever att de saknar tillräckliga kunskaper inom ämnet. Utifrån gällande styrdokument är leken viktig för barns lärande. Barnen skall utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material. Denna studie visar att för att uppfylla dessa krav bör lärare i förskolan få mera kunskaper om konstruktionslekens betydelse och hur man kan arbeta med den. / My purpose with this study is to investigate the preschools conditions of the three-dimensional construction play. My questions are: what indoor material the preschool posses and the awareness of working with three-dimensional construction play. The answers I got are based on the qualitative interviews with five preschoolteachers and also from doing observations of the preschools construction materials. The report shows that the access to the construction materials are not that varied and not big enough. According to the answers from the interviews, is the main reason the preschoolteachers lack of time to participate in the construction play. They are also lacking time to maintain the order of the construction materials. The preschoolteachers don’t work consciously with the construction play and they feel that they don’t have adequate knowledge in this subject. On the basis of current control documents are the children’s play important for their learning. The children shall develop the ability to build, create and construct with help from different materials. This study shows that to fulfil these demands, the preschoolteachers should get more knowledge about the meaning of the construction play and how to work with it.

Syftet med denna studie är att undersöka hur eleverna i åldern 7-8 år talar till varandra genom konstruktionsleken med materialet lego. Samt att se hur eleverna agerar i samspeletmellankompisar och lego. Vi använde oss utav en kvalitativ forskningsmetod i form av ett strukturerat observationsschema. Med hjälp av vårt teoretiska perspektiv Vygotskis sociokulturella perspektiv har vi analyserat vårat material.Resultatet i studien visade på att eleverna kommunicerar med varandra kring leken och använder sig av olika former av talspråk. Även att se hur elevernaagerargentemot varandra i samspelet. Resultatet visar att eleverna har olika språk när de talar till varandra. Vi har valt att benämna de som konstruktionsspråk, vardagsspråk och matematikspråk. Vi har även valt att benämna katigorier kring agerandet, glad, nyfiken, beröm och arga. Fantasin och det sociala samspelet var tydligt i leken bland eleverna. Vi använde oss utav tre olika kategorierkring elevernas tal och fyra olika kategorierkring elevernas agerande.Med hjälp av denna studien har vi kommit fram till att legorummet är en bra plats för eleverna att komma in i skrift och talspråket. De finns elever i fritidshemmet som kan ha svårt att leka i större barngrupper, då är legorummet en perfekt startpunkt att börja för eleven.

Denna studie är ett utvecklingsinriktat arbete som använder aktionsforkning som metod för att utveckla lärmijön i förskolan. Fantasilek och konstruktionslek hanteras ofta separat, men i vår studie avser vi i stället använda en kombination genom att fokusera på den tredje pedagogen, det vill säga lärmiljön. Syftet är att dokumentera och utvärdera ett aktionsforskningsprojekt med målet att förändra förutsättningarna för barnens lek på en förskola, så att avdelningens barn kan känna sig välkomna, trygga och därmed vill leka i rummet. I aktionsforskningsprojektets båda aktioner användes loggbok, observationer och reflektionsmöten för att dokumentera processen. Resultatet visar att lärmiljön i rummet Gläntan utvecklades genom de båda aktionerna. Kombinationer av konstruktions- och fantasilek kom till uttryck i barnens lek. Dessutom såg alla deltagare att barnen tycktes känna sig trygga och säkra i sina lärmiljöer. Viktigt i den här typen av aktionsforkningsprojekt är att även personalen ges tid för reflektion tillsammans med studenterna och att hänsyn tas till förskolans planering av verksamheten.